Säg mjau till livet!

Philemon

2012-01-29T20:55:00.004+01:00

Ida skau jau visa hur man kopplar av ordentligt. Se till att era mattar och hussar sitter vid datorn och nouga studerar tekniken, så de lär saj... tvåbeningar är min själ urusla pau att vila, har jau insett. Häng med nu!

Övning 1

Är det kallt, rullar man ihop saj...

Övning 2

... och är det varmt, sträcker man ut saj.

Enkelt!

Imma

2012-01-28T19:03:00.013+01:00

När mattarna kom hem för en stund sedan, satte sig matte vid datorn för att tömma kameran direkt. Och vilka bilder hon visade mig! Titta bara, så mycket spinnande hon och gammelmatte varit med om...

De har träffat Wikki! *stora ögon* Och varit hemma hos
henne och träffat Nova också... ojojoj!

Och som om det inte räckte med EN kändiskatt, dök det plötsligt upp foton på EN TILL!

Kan ni gissa vad det är för misse gammelmatte håller i famnen?
(en ledtråd: han är förmodligen Sveriges mest klappade katt)

Jamjustdet - det är faktiskt marknadskatten
Sören Fernström i egen kattlig höghet!

Sedan träffade de en massa trevligt kattägt folk också... tyvärr kom inte alla med på bild, men här är ett urval i alla fall:

Från vänster: Linnsens matte, gammelmatte (i rullstolen), BM (som ordnade
kontakten mellan Philemons förra matte och oss) och Wikkis Stora matte.
I bakgrunden syns Sörens husse.

Andra tvåbeningar som var där var Linnsens lillhusse, Sörens matte, Wikkis lilla matte och husse och fler som jag inte minns namnen på nu men som matte säger var mycket trevliga att prata med. Undra på att mattarna bubblade över av glädje och prat när de kom hem... de har haft en jamartrevlig dag, säger de, och nu längtar de redan efter kattutställningen i Örebro den 3-4 mars då dagens gäng (och förhoppningsvis ännu fler bloggkattsägda tvåbeningar) skall samlas igen.

Philemon

2012-01-27T17:34:00.004+01:00

Matte sajer allt oftare att hon skau anmäla maj till skolan hos någen som heter Cirkus Cirkör, för där passar jau så bra. Bara för att jau är bra pau att klättra och springa fort! "Du går ente, du studsar" sajer matte. Fast ibland vill hon att jau skau gå i Operaskolan istället, för jau kan jama osse de högsta tonerna. Begriper hon ente att katter ente behöver gå i skola? Vi är liksom fullkomliga som vi är.

Jau tror att det handlar om en helt annan sak, faktiskt. Matte är putt pau maj för att jau busar med Imma, för Imma vill ente leka och skriker åt maj när jau tassar till hinne. Ibland är hon så dum, Imma... vad är det för sitt att skrika bara för en vill leka med hinne? Jau gör hinne ju ente illa eller så. Men så blir en väl när en blir gammel, kan tro *suckar djupt*.

Jo, så har matte bett maj att berätta att Sagges försäkringspapper har kommet nu. Och han är tydligen väldigt gosig mot hinne, så hon och gammelmatte har faktiskt lyckats smeta in den där salvan i hanses ögon flera gånger medan han har suttet i mattes knä.

Imma

2012-01-26T17:57:00.008+01:00

Våra mattar talar jämt och ständigt om att de är omgivna av änglar. Ni vet ju att matte var ledsen igår för att de måste ställa in resan till Örebro och istället jaga pengar till gammelmattes mediciner? Idag kan jag jama att de inte bara har fått medicinerna ordnade, utan dessutom bensinpengar till Örebro-resan - och alltihop tack vare en alldeles speciell ängel, som trots sin egen utsatthet sände mattarna slantar till bägge sakerna. Eftersom vi ju har tystnadsplikt, får jag förstås inte jama vem det var... men Skaparkatten välsigne dig!

Så på lördag åker mattarna till Örebro och Hindersmässan för att träffa Wikkis mattar och Sören med sällskap. Gissa om de ser fram emot det! Kanske kommer det fler dit ifrån vårt underbara kattgäng? *kurr*

Matte

2012-01-25T21:53:00.006+01:00

Två dagar i rad har gammelmatte fått ta hand om Sagge, eftersom jag har legat sjuk i bl.a. migrän... men idag var det min tur igen, och när jag knackade på hans dörr hörde jag ett kvitter till svar innanför. Och tänk, där stod han och mötte mig - precis innanför dörren! Spinnande, kvittrande, strykande sig mot mina ben... jag blev så rörd att jag närapå brast i gråt. Lille, fine Sagge! Vackerräven... ja, jag har hunnit med många smeknamn på honom, vilket inte lär förvåna någon. Och sedan han hade ätit sin blötmat (den går alltid ner, vilken smak jag än bjuder på), låg han i min famn och gosade en lång stund... ända till Philemon dök upp på andra sidan dörren och började sin serenad. Ibland tar han perfekta höga C, ibland ligger han kring F och G... *skrattar* Och Sagge tycker att det är jättespinnande att ligga på insidan av dörren och kika och lyssna på honom. Idag svarade han rentav med ett litet pip, varpå Philemon blev alldeles tyst en stund... han blev nog paff, för nog vet han att det finns en kattkille på insidan av dörren, men de har aldrig träffats (annat än att Philemon såg honom bli buren i transportkorgen när vi åkte till och kom hem från veterinären).

Tala om att man är populär bland killarna här i huset! *fniss*

Lite sämre nyheter: vi kommer tyvärr inte att kunna komma till Örebro nu i helgen, trots att det är Hindersmäss och allt. Vi hade i princip redan gjort upp om att träffa Wikkis mattar och Sören (länken går till Sörens FB-sida) med sällskap... men så fick vi veta idag att gammelmattes mediciner denna vecka kostar över 800 kronor, och eftersom vi inte har de pengarna måste vi stanna hemma och försöka ordna med det istället för att bränna slantar på bensin m.m. Men det blir fler tillfällen, och kattutställningen i Örebro den 3-4 mars kan inget hindra oss från att komma till! Då har vi fått pension och ser fram emot att få träffa så många som möjligt av våra vänner som också tänkt sig ditåt den helgen.

Jenny

2012-01-24T18:11:00.003+01:00

Jaha, då ligger matte sjuk idag då. Ingenting blir sig likt då. Visserligen gör gammelmatte det som är hennes jobb att sköta - och en del av mattes del också - men det är ändå inte som vanligt. Det blir på något sätt tråkigare när matte ligger sjuk. Vi har pratat om det i kattgruppen, men vi kan inte riktigt komma på varför. Kanske är det för goskontot blir lidande... - men gammelmatte gör sitt bästa för att gosa med oss (ibland mer än vi vill - Sixtens anm.) men det håller inte de övriga med om. Gammelmatte har pysslat med tittskåpen idag. Hon hade hittat nya grejer på loppmarknader (huu, vilket ruskigt namn. Dit skulle inte vi vilja åka!) igår. Små, små grejor som vi inte får leka med fastän de ser så kul ut.

Nåjam, i alla fall har vi varmt och skönt inne fast det ser så rysansvärt kallt ut ute. Det är skönt att slippa vara ute när det är så här mycke vinter.

Matte

2012-01-23T18:01:00.012+01:00

Efter gårdagens fotosession med Sagge, tog gammelmatte några bilder på Philemons kvällstvätt medan han låg i min famn... och de bilderna bara MÅSTE vi få visa er! *skrattar*

Se så'n stil han har - långa tassar överallt!

Inget småfjuttande här inte...i med hela foten, bara!
(och blicken är bara sååå cool... *fnissar*)

Sist, men inte minst, skall svansen tvättas noga
(fast jag tycker nog den blev rufsigare efter än den var innan)

När vi var klara med röda kameran (den vi fick av Sippos husse), passade vi på att tömma den gamla Fujin - och fick vemodiga hälsningar från vår pälskade Conny... de här bilderna måste vi ha tagit i juli, kom vi fram till.

Ett av många bevis på att Conny var en annorlunda kisse -
här dricker han Coca-Cola!

Conny och Imma vilar hos gammelmatte

Lille Conny, så gräsansfullt
VI SAKNAR DIG!!!

Matte

2012-01-22T22:52:00.014+01:00

Idag har vi (gammelmatte) talat i telefon med Sagges husse en lång stund och fått veta att han har det bra på rehabiliteringscentret, men att det kommer att ta flera månader för honom att bli så frisk att han kan komma hem till sin lille kisse. Han följer dock Sagges tillvaro via vår blogg och är nöjd med vad vi gör för att hjälpa lillkillen... skönt att höra, för vi tog oss ju en del friheter när vi kastrerade, chip-märkte och försäkrade honom utan att fråga husse först!

Nu har jag lovat husse att bjuda på många foton, och det kanske ni andra också gillar? Jag tog med mig kameran upp nu i kväll och fick Sagges tillstånd att ta bilder... alla blev inte bra, många blev suddiga eftersom han inte precis sitter still hela tiden och poserar snällt, men en del är jag riktigt nöjd med. Så varsågod, Sagges husse! Du får ladda ner dem hur mycket du vill!

Liggande...

... sittande...

... närbild (vänstra ögat är inte läkt än -
därav den mörka fläcken vid nosen)

... och gosande i vice mattes famn

Varje gång jag besöker Sagge, sitter Philemon på andra sidan dörren och ylar efter mig. Detta intresserar förstås vår gäst, som försöker ta reda på så mycket som möjligt om katten därute i övre hallen...

Vad skriker han för? Begriper inte alls vad han vill!

Kanske om jag kikar under dörren...?

*umpf, stön, stånk* Jag kommer inte åt honom härifrån *pust*

Så småningom fick Philemon som han ville - matte kom ut och följde med nerför trappan till vardagsrummet (som också är vårt sovrum just nu, medan det riktiga sovrummet väntar på renovering). Och där tog matte de här bilderna på skrikhalsen:

Jag förstår inte alls vad du menar, matte... jag som är så tyst och snäll!

Jag vill ju bara vara med dig! Är det något fel i det?

Som avslutning kan jag berätta att vi nu fått veta av Sagges husse att killen inte är så gammal som Olle trodde, utan föddes den 10 augusti 2009. Så nu får vi rätta till det på diverse ställen i papperna... och skriva in födelsedagen i kalendern!

NEWS FLASH!

2012-01-21T19:20:00.009+01:00

Vi fick just in bulletinen att mattes yngsta kullsyskon - han med minimänniskan, ni minns - har blivit kattägd! *jublar* Nytillskottet lär skall vara en liten kille på 12 veckor, korsning mellan huskatt och skogis, som fått namnet Blixten. Nu väntar vi förstås ivrigt på bilder...

Ute snöar det gräsansfullt, säger matte. Hon var iväg till ICA i Gullspång en sväng, och när hon kom ut från affären var bilen översnöad. Så matte kanske får användning för den där lilla snöslungan hon fick före jul?

Tillagt senare:

Här kommer den första bilden på lillfräsen, som Blixten kallas i sin nya familj. Han ser lite grand ut som Wikki, tycker ni inte? Och matte sa att det är tur att hon ändå har börjat äta allergimedicin igen p.g.a. att Sagge har blivit så kärvänlig, för "en sådan liten luddboll" lär triggra hennes allergi rejält, tror hon... *fniss*

Matte

2012-01-20T22:53:00.002+01:00

Jag har klappat Assar! *dansar av glädje* Jag har klappat och gosat... en lååång stund!

Och vem klarar av att smeta läbbig medicin i ögonen på en Sagge som förtroendefullt ligger utsträckt i ens famn med slutna ögon och spinner, slickar ens händer och gosar så mycket han orkar? Vad jag behöver är en hårdhjärtad typ som går in ensam i Sagges rum, hivar upp katten och tvingar in salvan i hans ögon - sisådär fem gånger om dagen. Sedan kan jag komma in, trösta, mata med godis och gosa...

Imma

2012-01-19T19:28:00.003+01:00

Idag är matte lycklig - hon har fått en ny tvättmaskin! Den gamla, som verkligen var mycket gammal, bestämde sig för att dö veckan före jul och sedan dess har matte varit olycklig... både över att tvätten växte till sig samtidigt som kläderna tog slut i garderoben, och att hon inte fick tvätta. För hon är lite konstig, min matte - hon älskar att tvätta! Jam, överhuvudtaget älskar hon att dona i tvättstugan i källaren... hon säger att hon vilar så bra där, och att det är "världens bästa böneplats". Men det såg länge mörkt ut, för vi har inte råd att köpa saker... men så lovade en av mattes vänner att låna henne pengarna, och idag kom två tvåbeningar med en alldeles ny fin maskin som Philemon genast satte igång att undersöka riktigt noga. Jam, han var t.o.m. inuti maskinen och nosade runt en lång stund! Och först efter det, när han hoppat ur och avlämnat sin rapport, fick matte packa den första omgången tvätt i den. Nu sitter hon här och ler fånigt medan hon väntar på att omgången skall bli klar, så att hon får hänga den på tork och lägga i ny tvätt... jamjam, tvåbeningar är ju som de är! *suckar*

Matte

2012-01-18T21:34:00.011+01:00

Man skall ALDRIG shoppa i stress... efter en hel dag med tassverkare, tandläkarbesök och ärenden var det bara kattsanden kvar att ordna, så jag ilade in på ICA Oxen i Mariestad som visade sig vara mitt i ombyggnadsröra och elände. Fick tag i en expedit, som visade mig ett hörn där de hade staplat all kattsand. Greppade en låda som såg rätt ut och störtade mot kassan... väl hemma upptäcker jag att jag har köpt kattsand för 54 kr (mot normala 35 kr) och därtill lätt doftande! *suckar djupt*

Men sticksen (Bilanx med kycklingsmak) fick i alla fall godkänt av Imma och Philemon.

Senare tillägg:

Kan berätta att Sagge mår bra! Han är inte överdrivet förtjust i torrfodret för kastrerade som han fick av veterinären, men blötmaten älskar han och äter med stor aptit. Till min lättnad verkar han inte ett dugg putt på mig för gårdagens äventyr; han har börjat prata riktigt mycket med en liten gäll röst, och idag fick jag lyfta upp honom i famnen och gosa med honom en låååång stund... *suckar lyckligt* Som vanligt försökte jag leka lite med honom (vi har tagit in gott om olika slags leksaker i rummet) och för första gången visade han tillräckligt intresse för att tassa till en boll jag rullade mot honom. Tänk om jag kan få honom att börja leka! Det brukar vara en stor händelse i våra skyggisars tillvaro... och när de väl har börjat, leker de alltid av hjärtats lust, så det ser jag fram emot.

Matte

2012-01-17T17:23:00.012+01:00

Så var det dags för Sagges veterinärbesök! Jag gruvade mig för stunden då jag skulle försöka få in honom i transportburen... men det var bara att lyfta upp honom i min famn och sedan fösa in honom i buren. Tala om västgötaklimax! Under resan in till Mariestad var han tyst och stilla, gammelmatte satt i baksätet med buren och gosade med honom, och han uppförde sig mycket väl inne hos Olle även om han försökte hugga honom i samband med chipmärkningen... men vem tycker inte att det gör ont när någon sticker ett tjockt rör genom ens nackskinn?!? Och Olle fick väl egentligen skylla sig själv som inte väntade på att den lugnande sprutan skulle ta... *ler snett*

Hur som helst gick undersökningen mycket bra; Sagge är en frisk, cirka 4 år gammal hankatt med bra muskulatur och fina tänder. Ögat har drabbats av keratit, ett slags hepatit-virus, så nu skall jag droppa medicin i det... enligt instruktionerna skall det ske 12 ggr/dagligen, men så grym klarar jag inte av att vara, så det får bli några gånger och så hoppas vi på det bästa. Synen är i alla fall intakt, och han kommer att bli återställd - skönt!

Så var det då det där med kastrering... "Han stinker som en hel karl" var Olles koncisa besked, så vi tog beslutet att kastrera honom direkt där och då. Och tänk, det gick på några minuter... jag som trodde att man måste beställa tid, komma på morgonen och hämta på kvällen. Vid det laget var Sagge helt väck, så han rörde inte ett morrhår under proceduren... fast Olle sa retsamt att "han lär ha ett och annat att säga vice matte senare" eftersom jag ju förstås inte hade talat om för Sagge vad som skulle ske. Vice matte, det är jag det! *skrattar* Och nej, jag hade inte sagt något om just den detaljen, eftersom jag trodde att han redan var kastrerad.

Sövd Sagge väntar på att mista sina kulor...

Sist lät vi Olle vaccinera lillkillen, och så ordnade vi så att han blir försäkrad fr.o.m. idag. Få se, har jag fått med allt nu? Hälsokontroll - check! Ögat - check! Chipmärkning - check! Vaccination - check! Kastrering - check! Försäkring - check! Fast jag misstänker att Sagges lista ser lite annorlunda ut: Fem otrevliga stick - check! Stöld av kulor, 2 st - check! Missade att bita veterinären bara för att han hoppade undan - check!

Nåjam, hur hemskt som helst var det ju inte. Sagge fick massor av gos, Olle var mycket varsam och vänlig hela tiden och med hem hade vi en kattong med både torrfoder och blötmat i present (muta? skadestånd?) för kastreringen. Samt att räkningen "bara" gick på en dryg tusenlapp - det gjorde både gammelmatte och mig mycket häpna, för vi hade trott att det här kalaset skulle landa på minst 2.000 kr!

Äntligen får man vara ifred...

Hemresan gick lika bra som ditresan och väl inne i sitt rum klev Sagge lättad ut på golvet och tassade raka spåret till matskålen, där jag hade hällt upp av den nya blötmaten. Den var nog god, för han slickade skålen ren... lillbubben, det hade han sannerligen förtjänat!

Nu återstår bara att läka baken, att vice matte klarar av att medicinera det där ögat och så ett återbesök för vaccination nr 2 om en månad.

På vägen in till Mariestad mötte vi det ena utryckningsfordonet efter det andra, och när vi kom hem till Otterbäcken igen fick vi veta varför: "vår" braiga bilverkstad hade brunnit ner till grunden! Och tänk, vi var där senast igår och fick hjälp med en pyspunka...

Fanns igår - borta idag

Lyckligtvis kunde vi ta reda på att alla som fanns i byggnaden har klarat sig bra; bara ägaren fick lättare brännskador i ansiktet.

Majsan

2012-01-15T22:10:00.002+01:00

Idag är matte sjuk. Hon har sovit mest hela dagen och gammelmatte har tagit tass om oss allihop, ja, till och med Sagge. Hon har hämtat in ved och eldat så vi har det varmt och gott allesammans och hon har sett till att matte tagit sina mediciner och att hon har druckit och ätit - ja, hon har faktiskt varit i farten hela da'n. Nu satte hon på datorn för att gå in och titta på bloggarna, men då sa jag till henne att jag skulle skriva några rader. Då läser jag i min bok så länge, sa hon och tog sin temugg och flyttade på sig, så nu sitter jag här och skriver. Hela da'n blir konstig när matte är sjuk för sådant som bara tar några minuter tar en halv evighet när gammelmatte ska göra det, men jag ska inte vara elak. Gammelmatte kan bara göra saker i korta ryck och sedan måste hon sitta och vila ryggen en stund och det är det som gör att det tar så lång tid för henne, men man måste ju ändå säga att hon är tapper, gumman. Det är nog inte så lätt för henne att inse att hon inte orkar och kan göra allt lika lätt som förut. Jag vet att gammelmatte är ledsen för det. Jag hörde i alla fall att gammelmatte ska åka till Stockholm på begravning. Det är en av mattes kusiner som gick över regnbågsbron för några dagar sedan och gammelmatte ska åka till begravningen, men hon ska passa på att besöka två goda vänner också innan hon åker bussen hem igen. Hon skulle egentlien ha åkt till Stockholm i slutet av februari, men nu blir det i början istället. Hoppas att hon klarar den resan bättre än den hon gjorde veckan före jul!

Jenny

2012-01-13T17:21:00.006+01:00

Det blev ingen kapning av gammelmatte - hon visade sig vara för blödig! Vad säger du matte? Skall jag jama klarspråk? Men det gjorde jag ju? Okej, okej... *suckar djupt* Tvåbeningar begriper så lite att man måste vara väldigt tydlig för att de skall förstå. Vad jag jamar är, att gammelmatte inte fick sin fingertopp bortopererad idag, för de hade glömt att tala om för henne att hon inte fick äta en av sina mediciner - Waran - de fem sista dagarna innan. Den där Waranen äter gammelmatte sedan hjärtoperationen i somras för att inte få fler infarkter, men den gör också att hon blöder väldigt lätt och nu ville kirurgen inte att hon skulle blöda ner hela operationssalen. Så operationen blev uppskjuten. Och gammelmatte är jättebesviken, för hon hade förberett sig så mycket...

Waran, förresten - är inte det en ödla?!?

Varan med V

Waran med W

Imma

2012-01-12T17:08:00.004+01:00

Idag är det rörigt här hemma *suckar djupt*. Matte sov till kl. 14 efter att ha varit uppe hela natten och vakat över gammelmatte, som behövde sova men också kolla sockret varannan timme (det var alldeles för högt)... och sedan fick de veta att gammelmattes operation börjar 07.30 i morgon, så nu måste de lägga sig jättetidigt för att orka iväg till Skövde i god tid! Nåjam, jag klagar inte, för mattes gosiga täcke är en utmärkt plats att tillbringa en regnig dag på... fast allt det här "hinna med"-et är lite störigt; det skall hinnas ta in ved för tre dagar, det skall hinnas ta hand om katter (inklusive lådvård), det skall hinnas ta fram fräscha kläder åt gammelmatte att ha efter desinfektionsduschen... ja, och så skall det duschas och donas och jag vet inte allt. De lär stupa i säng när de är klara! Tur man är katt och slipper stressa...

Matte verkar gladare nu när hon har bestämt sig för hur hon skall göra med Sagge. Hon har pratat med djurkliniken idag och fått tid för lillkillen kl. 14 på tisdag för hälsokontroll, kontroll av ögat, ID-märkning m.m... och visar det sig att han inte är kastrerad, skall hon beställa tid för det också. Dessutom skall Ewa, Olles assistent, hjälpa oss att försäkra Sagge... hon är ombud för Agria, där vi andra är försäkrade, så det blir bra.

Matte

2012-01-11T19:45:00.007+01:00

Idag har jag talat i telefon med M, som ordnade så att Sagge fick komma hit, och han har givit mig fria händer att hantera Sagges hälsa efter mitt eget gottfinnande. Så gammelmatte och jag har beslutat oss för att försäkra lillkillen (för det kunde M inte tänka sig att han redan var - de som har katter som går lite som de vill brukar inte ta sig råd att göra sådant) och att ordna så att vår veterinär får göra en hälsokontroll samt ta hand om Sagges rinniga öga. M lovade att bidra ekonomiskt, så det skall säkert bli bra! Nu gäller det bara att få Sagge att förlåta att jag tvingar in honom i en bur och kör honom till Mariestad, men det måste gå... jag tror inte längre att Sagges öga läker av sig självt.

Sedan är det dags att pyssla om gammelmatte IGEN! *skrattar* På fredag får hon en fingertopp (hela den yttersta leden) amputerad p.g.a. att benet inuti har vittrat sönder och inte går att laga... och sedan lär hon vara lite hand-ikappad (haha!) ett antal veckor medan fingret läker. Blir dubbla jobb för undertecknad igen, men det tar jag gärna... det viktiga är att gammelmattes finger slutar att värka så infernaliskt (vilket det gör)! Hon hade inte godkänt den här operationen annars, eftersom hon har opererat ett finger förut och tyckte att eftervården var väldigt jobbig... samma finger, för övrigt.

Tack så innerligt, ni som vill hjälpa oss ekonomiskt med Sagge! Kanske behövs det, och i så fall hojtar jag till här på bloggen! Kram till er alla, och nospussar till alla gosiga katter där ute.

Imma

2012-01-10T21:27:00.004+01:00

Matte är lite bekymrad för Sagge, har jag förstått på henne. Nu när han börjar knyta an till henne, verkar han känna sig ensam... när hon skall lämna hans rum, jamar han och följer med fram till dörren. Han vet att det finns katter utanför hans rum, för Philemon sitter nästan alltid där och ylar (han tycker inte om när matte lämnar honom), men matte säger att hon inte vågar släppa ut Sagge eftersom hon inte vet om han bär på smitta. Och tänk om Sagge börjar trivas alltför bra här... jam menar, han skall ju inte stanna för alltid? Matte tycker väldigt mycket om honom, det hörs i hennes röst, men vi är redan sju klosterkatter och kan inte bli fler nu... *fundilerar*

Är det någon av er som brukar ha jourkatter boende hos er? Och som vet hur man gör i en sådan här situation? Jag tror att matte skulle behöva lite goda råd...

Philemon

2012-01-09T17:17:00.007+01:00

Jasså... man är kommen hit för att jobba, tycks det. Idag när mattarna hade varet ute i snön och kylan och hämtat ved, sa matte att hon hade sitt spår auv mus vid trappan ner till källarn - och så tittade hon så konstigt pau maj innan hon fortsatte med att "Conny hade minsann varet en riktigt skicklig musjägare, han"... varpau hon öppnade dörren till källarn och tittade pau maj igen. Jau? Jaga möss?!? jamade jau till svar. Jau är ju för katten en storstadskatt från Malmö och där fanns min själ inga möss vau jau kunne se! Och så vände jau mig demonstrativt om och gick värdigt in i vardagsrummet. De skall ente tro att jau jobbar på befallning... fast lite senare, när de inte ser, kanske jau smyger maj ner i källarn och tar maj en titt på de där mössen... bara för att se hur de ser ut, jamar jau.

Rafael

2012-01-08T18:51:00.004+01:00

Kan berätta att furminatorn blivit jättepoppis här hos oss. Gammelmatte får hålla på mest hela tiden för alla vill få vara med och bli kammade. Det blir sådana högar av avkardat ludd att man säkert kan sticka en tröja av det, säger gammelmatte. Det kanske inte vore en så dum idé i alla fall. Den tröjan skulle nog bli väldigt varm och skön, men gammelmatte kan inte sticka för det onda i hennes nacke och armar, men skönt är det att bli kardad. Det tycker vi allihop utom Assar som fortfarande är mycket försiktig med närkontakten. Man kan få stryka honom över ryggen, men mer är det inte. Han litar inte på någon. Drickfontänen har gjort att matte inte behöver ha glas med vatten stående överallt. Till och med Imma går dit och dricker. Hon som annars verkligen inte flyttar på sig. Tack tack Stationskatterna för de här julklapparna! Vi blev jamarglada över dem! - och stort tack även för paketet med leksaker och det STORA paketet med klätter-ställningen från Nova, Tiger och Sudden.
Här leks och klättras det så det står härliga till. Så underbara vänner vi har. Dessutom har det kommit pengamedel från några nu till jul och i en fattig familj kommer sådant verkligen till välsingnelse! Tack, tack alla ni rara medmänniskor! Alla dessa gåvor var oerhört tacksamt mottagna då julens glädje och samvaro annars grumlades av att gammelmatte blev så sjuk. Nu mår hon mycket bättre och matte och gammelmatte har ordnat med ny julmat (mums) så här är det jul fram till 20-dag knut - minst. Vi missar får smaka av allt det goda. Skinka, julkorv mmmmmums....

Matte

2012-01-07T19:01:00.009+01:00

Idag har jag fått tillstånd att låna bloggen för att visa er de allra första bilderna på söte Sagge... jag kan liksom föreställa mig att ni är lite nyfikna på honom - hihi!

Sagge är fortfarande väldigt tillbakadragen och tveksam, så man får vara försiktig med vad man gör. Jag märkte snart att han inte tyckte om att bli fotograferad, så det blev inte så många bilder som jag hade hoppats... och inte heller så bra, tyvärr. När det gäller hans rinniga öga så är jag medveten om att han borde få träffa Olle, men jag törs faktiskt inte bråka med Sagge ännu... det troliga är ju att Olle vill att ögat behandlas, och jag vet inte hur det skall kunna gå till utan att jag förstör det förtroende jag lyckats bygga upp mellan oss. Så jag håller koll på det där ögat, och än så länge känner jag mig rätt lugn... när han inte får en blixt i ansiktet håller han bägge ögonen vidöppna och blicken är klar och fin, så jag hoppas våga vänta och fortsätta vinna hans förtroende innan jag angriper problemet.

Här ser ögat värre ut än det är...

Säga vad man vill, men nödbedd är han inte... vad jag än ställer
fram, så äter han det med förtjusning!

Tycker inte ni som jag att han är lite lik Kjelle Bus?

Hur som helst blir kontakten allt bättre mellan oss. Nu kommer han fram från sin "grotta" bakom hurtsen när jag kryper in under skrivbordet och lägger upp mat, han småpratar ibland med mig och slickar mig på handen när jag klappar honom. Har faktiskt t.o.m. fått smeka honom lite på magen! *glad*

Philemon

2012-01-06T15:17:00.003+01:00

Di här tvåbeningarna är litta konstiga av saj, måste jau jama. Imma berättade för maj i morse om vau Trettondedagen betyder - ja, ni vet, om di tre vise människorna som red på kamel efter en stjärna - och så sa hon att denne dagen markerar slutet på julfirandet. Men mattarna måste ente ha hört på, för di satte igång att fira jul IDAG! Plötsligt grillades det skinka i ugnen... eh, g-r-i-l-j-e-r-a-d-e-s... och så gjorde di doppigrytan och plockade fram julmust och julkorv och allt möjligt. Jau frågade Imma vad som vau på gång och hon jamade att mattarna tyckte att eftersom gammelmatte varit så sjuk när det vau jul på riktigt så ville de göra om alltsammans nu när gammelmatte är frisk. Undrar om det betyder att vi får julklappar igen osse? Hur som jam vau julskinkan mycket god! *slickar morrhåren* Så om di nu måste fira julen en gång till, så ente maj emot...

Gammelmatte Gitte

2012-01-05T15:31:00.004+01:00

Så är jag då hemma igen efter den senaste sjukhusvistelsen. Det är väldigt skönt att vara hemma igen. Tänk - det är andra året i rad som jag är sjuk över jul! - och den här senaste julaftonen har jag bara vaga minnen ifrån. Mitt ansikte börjar också se bättre ut. Blåmärkena börjar blekna. Jag hade ändå tur som inte hade glasögonen på mig när jag föll hos min son. Då hade skadorna blivit betydligt värre. Nåja, nu är jag i alla fall hemma och även om njuravdelningen på KSS är en mycket trevlig avdelning, så är det i alla fall mycket bättre att få vara hemma.

Nu ska Kicki, kissarna och jag inrikta oss på att fira Trettondagen. Det är den dagen som de tre vice männen kom fram till Betlehem och lämnade sina gåvor till det lilla nyfödda barnet.

En dag som kommer i skymundan mer och mer, men är nog så viktig! Kicki och jag kommer att doppa i grytan och äta skinka, julkorv och sedan på kvällen äta risgrynsgröt. Vi kommer att ta det lugnt och ha många levande ljus utom räckhåll för katterna. Jag har en mycket vacker kristallkrona där vi kommer att ha levande ljus. Ingen fara för att någon katt kommer i närheten. På kvällen håller vi bön.

På lördag ska vi på visit till en nybliven änkling, 93 år gammal. En avlägsen släkting till oss här på orten. Det ska bli roligt att få träffa honom. Kanske blir vi också en liten tröst för honom. Jag kommer att försöka besöka honom då och då så han slipper känna sig så ensam. Han har fått videofilmer av mig förut då min make dog och han berättade att dem har han stor glädje av, vilken gläder mig mycket. Han bor kvar i huset alldeles ensam och klarar sig bra trots sin höga ålder.

Imma

2012-01-04T20:27:00.005+01:00

Jag skall börja med att berätta att Twiggy mår bra - Olle, vår vet som vi tycker så mycket om, opererade bort hennes sjuka livmoder och nu skall hon bara vila ett tag så blir hon pigg igen. Fast den stackar'n måste bära tratt... tänk att sådant händer skällisar också! Det är så att man känner sympati med dem...

Matte kom nyss hem från sin resa till den där Göte Borg och berättade att hennes nacke mår bra och ser fin ut inuti. Men de vill ändå ta fler bilder, så om en månad skall hon åka till vårt eget sjukhus och bli fotograferad igen - tänk, att de inte får nog av att titta på hennes nackkotor! Skall det vara så speciellt?!? Det är ju bara benknotor... inte ett dugg intressanta, tycker jag. Tydligen hade hon och gammelmatte haft en trevlig dag i alla fall, och matte sa att det var roligt att träffa doktorn och dem som jobbade på den avdelning som hon låg på i september. De hade genast känt igen henne och var glada att se henne, och det gjorde förstås matte ännu gladare.

Undrar just hur Gizmo mår... och hur är det med Linnsens ögon?

Imma

2012-01-03T17:40:00.008+01:00

Mjau, mjau, mjau - gammelmatte kom hem idag! *kurr* Tydligen mår hon tillräckligt bra nu för att fortsätta medicinandet hemma... vad sa du, matte? Heter det medicinerandet? Äschjam, det spelar väl ingen roll! Det viktiga är att gammelmatte är hemma, och matte är hemma, och allt är som det skall vara... fast i morgon skall matte åka till Göte Borg, den mystiske främlingen som hon bodde hos när hon opererades i nacken i höstas. Bara över dagen, förstås - något annat hade jag ju aldrig tillåtit! Men de blev visst så förtjusta i hennes nacke där borta att de vill fotografera den igen och så skall matte träffa den som operer... opera... opererera... matte! Vad heter det nu igen?!? Opererade? *suckar djupt* Ja, ni förstår vad jag jamar. På kvällen kommer hon hem igen, tack och lov.

Hela dagen har vi hållit våra tassar och bett för en skällis som heter Twiggy, som blivit opererad - ha, nu fick jag till det! - i magen idag. Nu väntar vi med oro på att hennes husse skall ringa oss och berätta hur Twiggy mår...

Imma

2012-01-02T20:51:00.002+01:00

God fortsättning på det nya året, kära vänner! Hoppas att ni allihop mår bra?

Vi hade en mycket trevlig nyårsnatt med fullt party hos Mimmi medan gammelmatte, matte och vår gäst firade nyår hemma med god mat och TV-tittande m.m. Perfekt! Så nyårsdagen var vi väl allihop en smula avslagna... *fniss* Matte säger att hon älskar nyårsaftnar utom för en enda sak: att det blir januari. Hon brukar nämligen bli väldigt nedstämd just i januari. Men för mig är alla dagar sina egna, jag dömer ingen månad i förväg!

Vi katter mår bra, matte mår bra och gammelmatte kanske, kanske får komma hem från sjukhuset i morgon om alla hennes prover ser bra ut. Vår gäst åkte hem i eftermiddags, och innan dess gick hon väluppfostrat runt och sa adjö till oss alla och förklarade varför hon måste åka. Hon har ju egna katter där hemma som väntar på henne, och det är klart att de inte vill vara utan sin personal längre än alldeles nödvändigt. Jag skulle bli oerhört irriterad om MIN matte var borta i hela två veckor utan vettig anledning... så Tufsi och Tott måste vara två MYCKET förstående kissar!

Regnar det hos er också? Och mer stormande är på väg, sägs det... *suckar djupt*. Fast snön som föll under nyårsnatten och som alla vi katter förbannade därför att vi blev blöta om tassarna när vi gick ut till limon, regnade bort dagen efter... alltid något.

Gammelmatte Gitte

2011-12-31T15:46:00.004+01:00

Kära vänner!
Nu är jag hemma på permission fram till i morgon kväll. Då ska jag vara på sjukhuset igen senast kl. 20.00. Mitt rum står där och väntar på mig. Jag slapp ifrån att få blod, men de ska kolla upp mitt värde på måndag morgon med nya blodprover. Som det är just nu ska jag hålla mig till medicineringen.
Nåja, vi ska inte bara prata om mig och mina problem. Nej nu ska vi ägna oss åt att fira slutet på det gamla året och början på det nya - 2012. Ska jag summera det år som gått så har det varit ömsom sol och ömsom skugga, men jag har stora förhoppningar på det år som kommer och det kan man ju ha när man har sådana fina vänner som Er allesammans. TACK kära ni för allt ni betytt för mig och min familj under 2011. Kicki, jag och våra pälsklingar önskar Er allt gott under det kommande året.

Imma

2011-12-30T21:39:00.004+01:00

Kära vänner, gammelmatte kom inte hem idag. De har upptäckt att hon troligen måste få en blodtransfusion, eftersom hon har ett alldeles för lågt blodvärde... och därför måste hon ligga kvar på sjukhuset. Kanske, kanske får hon permission över helgen för att fira nyåret med oss, men det är långt ifrån säkert... *hänger med huvudet*

Wikki, matte säger att Rafael är mycket diskret rakad där bak så när svansen hänger för syns det inte. Dessutom vill hon inte genera honom med att ta bild på det, för han är redan så deppig över tratten och att matte och vår gäst ideligen (två gånger om dagen) fångar in honom och kladdar ner honom i ändan. Så du får överleva utan några närbilder på honom bakifrån!

OM IFALL ATT jag inte hinner tassa något i morgon, vill jag önska er allesammans

Och jag hoppas att ni får en lika festlig nyårsmeny som matte säger att vi har att se fram emot... kycklinglever, räkor och vitfisk! *slickar morrhåren*

Imma

2011-12-29T21:10:00.004+01:00

I kväll blir det inget långt inlägg, för matte har alldeles strax eldat upp tillräckligt med varmvatten till ett bad och det vill jag inte missa för allt i världen! Jodå, jag "badar", d.v.s. jag ligger ovanpå matte tills vattnet når nästan ända upp till mina tassar, och sedan dricker jag mig otörstig innan jag kliver ur karet. Så matte måste krypa ner i karet redan när hon börjar fylla på vatten, så att jag hinner ligga länge och gona mig på henne... är hon inte tillräckligt snabb, jamar jag in henne i badrummet med min mest bestämda röst.

Nåjam, till saken. Gammelmatte kommer hem i morgon - kurra för det! Och Rafael har fått börja sin kur med salva i ändalykten... vår snälla gäst hjälper matte, så hittills har det gått bra. De måste nämligen vara två - matte håller i Rafael (insvept i en stor handduk och liggande på rygg i hennes knä) och gästen smörjer in det såriga stället med salvan. Matte säger att det är en mycket bra salva, för den använder hon själv - fast för sin psoriasis, då. Diproderm heter den, har jag läst på asken. Och tuben är så stor att den räcker till minst tio Rafaelar... isses!

Vi tassas igen, vännisar... men hör ni, glöm inte bort att skicka massor av spinnhealing till Gizmo och skänk gärna en slant till söta Anisa!

Matte

2011-12-28T16:57:00.003+01:00

Vilka konstiga mellandagar vi fick... men idag känns det bättre för oss alla, eftersom vi fått flera positiva besked.

Gammelmatte mår efter omständigheterna väl: avdelningen har fått ner hennes socker till normala värden och de har gjort en datortomografi av hennes hjärna för att utesluta stroke eller tumörer. Allt var bra! *puh* Nu har de upptäckt att halva hennes sköldkörtel underfunktionerar och det kan tyda på att hon har samma sjukdom som jag: Hashimoto, som är autoimmun, d.v.s. kroppen själv bryter ner sköldkörteln bit för bit. Och det är jättelätt att tas med - man äter bara medicin, så fungerar allting som det skall! *glad* De har också upptäckt att hennes blodtryck förändras rätt mycket mellan liggande, sittande och stående... och där har vi nog förklaringen till att hon vinglar och faller. Också lätt att åtgärda med rätt mediciner! Så det lutar åt att gammelmatte får komma hem på fredag, så att vi kan fira nyåret tillsammans...

Rafael och jag har varit hos Olle, vår underbare veterinär, som är så go' och som har en så fantastisk hand med djur. Rafael fick en lugnande spruta och sedan rakade Olle honom ren från päls i bakdelen och runt svansroten, och då syntes det att han är röd och öm runt pungen... så nu skall jag på något sätt - Gud vete hur! - smörja med salva två gånger om dagen i tio dagar, och sedan skall Olle titta på honom igen. Vi passade också på att väga lillkillen (som kanske inte är så hög över marken, men väger desto mer): 6,9 kg. Så nu skall han få banta med blötmat istället för torrfoder, och eftersom jag vet att även Jenny och Majsan behöver gå ner mer i vikt passade jag på att köpa så att det räcker åt dem med. De har redan fått smaka, och åt med stor aptit! Och Rafael är nöjd med att vara hemma igen... fast han muttrar väldeliga om den eländiga tratten han har kring huvudet för att inte slicka det såriga området. Stackars katt, jag lider alltid med dem som drabbas av trattar! Får se om han kanske kan vara utan tratt om några dagar, när jag börjar få ordning på det där smörjandet (om jag någonsin får det... hm, hur skall jag lyckas fånga in, hålla fast och smörja honom två gånger om dagen?!?).

STORT TACK för ert stöd!!! Ni anar inte hur BRA det känns att ni tänker på oss!

Imma

2011-12-27T19:58:00.002+01:00

Idag blev gammelmatte inlagd på sjukhuset igen. Hon har varit farligt vinglig på sistone och flera gånger råkat trampa på Philemon (ofrivilligt, förstås!)... men värre var att hon har ramlat och slagit sig gul och blå - tre gånger på en vecka! Så idag fick matte nog och ringde till människoveten, som sa åt matte att skjutsa in gammelmatte till sjukhuset direkt så att han får ägna veckan åt att undersöka henne. Stackars gammelmatte! Fast matte säger att det nog är bäst så här, för gammelmatte har ätit dåligt också och inte mått bra på hela julen.

I morgon är det förresten dags för nästa sjukling att åka bil, för då skall Rafael träffa vår vet och bli rakad. Han har blivit sårig i... ehum, bakdelen... och behöver undersökas, och så har pälsen blivit så där jobbig igen. Stackars matte, hon har blivit rena ambulansen!

Sagge mår dock bra, och matte säger stolt att hon börjar få bra kontakt med honom. Igår vågade han t.o.m. äta fast hon såg på! Och om hon bara kommer in till honom under skrivbordet, får hon gosa hur mycket hon vill med honom. Och så har hon fått veta att han troligen ÄR kastrerad - bra, va'?

Imma

2011-12-26T13:51:00.007+01:00

Har ni haft en trevlig julhelg, vännisar? Det har vi! Matte har bjudit på julmat - vi får alltid varsin jultallrik full med godsaker - och julklappar som vi har lekt med. Själv fick jag TVÅ vita pälsmöss... kurr! Och vi får inte glömma bort presenten från Stationskatterna: en jättefin och mycket praktisk dricksfontän!

Titta, så fin...

Fast en julklapp är vi INTE ALLS glada över - mattes! Något av hennes kullsyskon har varit ONDSINT nog att ge matte detta i julklapp i år:

En snabeldrake! *ryyys*

Får man göra så mot oss stackars katter?!? Jag funderar på att skicka ett klagomål till Kattombudskatten (KOK) i Jamlunda, men det är lite svårt för matte är så glad för sin present... *suckar djupt*

Stormen har varit här och dragit förbi, tack och lov utan att fälla träd eller ställa till oreda för oss. Strömmingen finns kvar i väggarna också, så vi har det ljust och varmt inne. Stackars Smulan och Amanda och katterna hos Skat-Ann har ingen strömming alls idag och fryser... det är väldigt sorgligt, så om de inte snart rapporterar om att det bättrat sig får vi packa nödkattonger med filtar och annat varmt och skicka till dem.

Gammelmatte Gitte

2011-12-25T20:20:00.002+01:00

Jag vill önska er allesammans en riktigt GOD FORTSÄTTNING på julen.
Nu har jag varit hemma några dagar efter min Stockholms-resa, som blev både rolig och intensiv. Jag har inte gått så mycket på åratal som jag gjorde nu och dessutom körde jag bil - min väninnas - till Stationskatterna och deras matte. Vad trevligt det var att få träffa henne - och Rasmus... Det var bara han som vågade hälsa på mig, men han kelade och var så trevlig. För att de andra två skulle komma fram så öppnade deras matte en tonfiskburk och lade upp var sin ordentlig portion åt dem och ställde ut deras fat i hallen - långt ifrån där jag satt i köket. Rasmus åt sin portion med god aptit och Findus kom fram så pass långt att jag fick se halva honom, men Isak höll sig gömd och inte ens den goda doften av tonfisken kunde förmå honom att komma fram. Precis innan jag gick fick jag i alla fall en skymt av honom när han slank iväg. Nåjam, kanske någon gång i framtiden.... - får jag träffa även dessa två. Jag vill i alla fall passa på att tacka än en gång för presenterna. De har redan kommit till stor glädje.

Resten av veckan ägnades åt samvaro med trevliga människor och mitt bonusbarnbarn. En helt underbar liten kille med glada ögon och bubblande prat. Jag fick flera kramar och det kändes helt underbart att även få träffa hans mamma. Jag bjöds på väldigt god mat och gott kaffe och sedan skjutsade vi hans mamma till hennes jobb och fortsatte till kyrkogården, där vi planterade en liten En. Jag trodde inte att det skulle finnas så mycket dekorationer på graven, men det gladde mig mycket. Det var nästan svårt att få plats med enen jag hade med mig. Sedan åkte vi till Biltema i Gustavsberg där jag köpte en adapter till vår kylväska, så jag kan ha den i stället för kylskåp i min lägenhet. Därefter ut till min son där jag skildes från min bonus-son och hans son. Då var jag så trött att jag nästan sov medan vi åt middag och direkt efter middagen bäddade han ned mig så jag fick sova ordentligt. På natten gick jag upp och gick på toaletten och då snubblade jag och föll i hans duschrum så nu har jag en rejäl "blåtira". Praktiskt taget hela högra sidan av ansiktet är blått och det gör ganska ont. Dessutom har jag så ont i höfter och rygg - även när jag sover. Nåjam, det går väl över.

Det är i alla fall skönt att vara hemma igen och här hemma har vi ju gäster... En fin liten kissekatt, som är mycket rädd och som vi behandlar varsamt. Det är ju svårt för en liten kisse, som inte kan förstå varför han har flyttats hit till ett främmande rum och så har vi en kär 2-beningsgäst här också över jul och nyår. Skönt att vara hemma och kanske lite tur att jag kom hem för matte ligger just nu i migrän och jag tar hand om marktjänsten. Jag servar både 2- och 4-beningar så gott jag kan och utanför ryter vinden i knutarna på huset, men här inne är det varmt och skönt. Konstigt nog har vi inte fått något elavbrott trots den jättehårda vinden. Jag ser hur vägbelysningen fladdrar så vindbyarna tar i så att belysningsstolparna böjer sig, men de verkar klara detta.

Ja mina vänner... - nu har ni fått en inblick hur det är här hos oss just nu. Vår kära gäst sitter i min lägenhet och tittar på TV tillsammans med mina katter och jag sitter här i min dotters rum och småpratar med er alla. Nu ska jag fixa mig en riktigt god kopp kaffe. Det känns som om jag behöver det.

Imma

2011-12-23T23:31:00.004+01:00

Nu är det inte många minuter kvar innan julaftonen inleds... alla sover i huset utom matte, Philemon och jag, för vi har inte hunnit krypa i säng än. Matte har precis tagit ett bad - det är alltid det sista hon gör innan hon börjar fira julfriden med att bara dona med det allra viktigaste, och som vanligt vill hon sitta en stund och torka håret innan hon somnar. Helt okej med mig, för då kan jag sitta i hennes famn och prata om sådant som bara angår oss två! Medan Philemon studsar kring väggarna som vanligt... fast lite tystare, eftersom vår gäst sover där uppe i gästrummet.

Vet ni vad gammelmatte hade med hem åt oss? En dricksfontän! Hon berättade att det var en gåva av stationskatterna, och Philemon och jag blev förstås jätteglada... tusen tack, killar, det var en fankattisk julklapp! *fniss* Och ni andra, vet ni vad husisarna fick? En furminator! Tur att det inte blev tvärtom...

Jag vet inte hur mycket vi kan tassa på datorn de närmaste dagarna, för det beror på om matte sätter på datorn eller inte... så jag tar tillfället i akt nu och önskar er allesammans en RIKTIGT GOD JUL!!! Hoppas att ni får både leksaker, godis och massor av julmat, och glöm inte att skänka en tanke åt Skaparkatten som är orsaken till att vi firar. Tassen på det?

Och snälla vänner, håll er friska och krya!

Imma

2011-12-22T21:04:00.004+01:00

En av de saker som verkligen retas med en så här precis innan jul är alla dofterna. Matte var borta i fleraflera timmar idag, och när hon kom hem berättade hon att hon hade varit i novitiatet hela tiden och bl.a. kokat julskinkan. Kan just föreställa mig hur noviserna mådde av att känna den ljuvliga doften och sedan inte få smaka?!? Och sedan fortsatte hon att tortera katter här hemma, nämligen genom att koka saltkött, rullsylta och julkorv m.m. utan att Philemon och jag fick den minstaste lilla smula. "Ni skall få varsin fin jultallrik på julafton" var allt hon sa, och så la hon lock ovanpå godsakerna i kastrullerna. Får en matte göra så mot sina pälsklingar? *suckar djupt*

Nåjam, i morgon kommer gammelmatte hem, och våra gäster V och T, och då kanske man kan lura... hrm, jag menar, få lite godis av dem istället. Den där T är förstås väldigt svårflörtad, för han gillar egentligen inte katter så där mycket som han borde göra... men om man ser riktigt söt ut och håller i pälsen ordentligt så att man inte luddar så mycket kanske han veknar. Med V är det inga problem - hon har två egna katter och är mycket väl uppfostrad av dem, så vi kommer säkert att få både godis och gos i massor!

Hoppas att ni allihop mår bra så här inför jul? Och du, Linnsen, var rädd om ditt öga nu!

Imma

2011-12-21T17:23:00.009+01:00

Idag ville jag pussa matte mitt på nosen, så det gjorde jag. Hon har skaffat sådana där rengöringsgrejor som luktar helt okej! Jam menar, ni vet ju hur det brukar vara med de där guckorna som tvåbeningar använder för att städa i badrum och kök och så där - de stinker läbbans, luktsensorerna krullar sig i hela nospartiet och man kan nästan inte andas i närheten. Så nu har matte sniffat sig igenom sortimentet i flera affärer och hittat en sort som faktiskt luktar riktigt gott och ändå gör rent. Det var värt en puss, tycker jag!

Annars gör inte matte mycket nyttigt idag, och det tycker jag är bra. En av våra gäster, hon som skall bo här hos oss över jul och nyår (hon har varit här flera gånger förut och vi är goda vänner), ringde häromkvällen och sa åt matte att sluta städa för hennes skull... hon hade läst här i bloggen och i mattes dagbok om hur matte slet för att göra det fint innan jul, och det tyckte hon var onödigt. "Det är att vi träffas och umgås som är det viktiga" hade hon sagt... bra, va'? Så idag har matte bara eldat och småplockat lite; i övrigt har vi legat i sängen och myst, och matte har läst högt för Philemon och mig ur en ny bok av Jonas Gardell som heter "Har man inget liv får man köpa ett som alla andra". Visste ni att den där författaren lever tillsammans med flera katter? Det tycker jag tyder på ett nobelt sinne *värdig nick*.

Vi har fått en fin award av Smulan och Amanda... men den får jag återkomma till, för nu vill jag vara med matte igen. Vi jamas!

Imma

2011-12-20T16:35:00.005+01:00

Småkillar, alltså... *suckar djupt* Här kommer man hem från veterinären, trött efter en gräslig bilresa och stucken i tassen, och vad tror Philemon? Att jag har slagits och blivit omplåstrad! Nu går han här och "beundrar" mig för att jag är "så tuff att jag gav mig på veterinären" - jag har inte alls gett mig på Olle, för han är en snällis och tar alltid så väl tass om mig när jag är där. Bandaget sitter på tassen för att han tog ett litet blodprov, en baggis, faktiskt... så jag upprepar, det är bilresorna jag avskyr! Det hjälpte lite grand att matte sjöng för mig, särskilt psalmerna, men helst såg jag ju att jag slapp åka bil överhuvudtaget. Och nu blir det förmodligen inga fler resor förrän framåt sommaren, för mina värden var jättefina och Olle var så nöjd med hur jag har gått upp i vikt. Nu väger jag 2,6 kg... i min ungdom vägde jag som mest 3,5 kg, så jag har alltid varit liten, och nu med njurfoder och ålder och så är det ju inte konstigt att jag krympt lite. Det viktigaste är ju att pälsen fortfarande passar, eller hur?

Varför tror killar alltid att allting handlar om våld? Men om det får Philemon att tro att jag är så tuff att han sluta jaga mig, så må det väl vara hänt...

Matte

2011-12-20T00:54:00.011+01:00

Jag visste att det skulle gå så här... knappt hade Sagge flyttat in, så var jag kär i denna vackra rödvita kille med sina stora tankfulla ögon. Han är ljuvlig! Och idag har han tillåtit mig att klappa honom, klia honom under hakan och runt öronen m.m... visserligen fick jag göra det liggande under skrivbordet där han ligger gömd, men han verkade gilla det. Åt bra i natt, har inte rört maten än idag, men jag är optimist... han behöver bara komma till ro här, så blir han tryggare. Igår fick jag t.o.m. i honom lite vaniljsås! Sticks och dentisar går också bra, om jag låter honom vara ifred när han tuggar i sig bitarna.

När han blivit lugn, lovar jag att bjuda på ett foto. Men det får dröja ett tag, för han är verkligen en liten skrämd kisse och vågar sig inte fram från gömslet när jag är i rummet. Så det känns inte rättvist att bränna av en blixt i ansiktet på honom där inne i mörkret under skrivbordet.

Vi kan absolut inte ta hand om åtta katter på längre sikt, det är omöjligt att ge dem god omvårdnad om de är för många. Så jag kan inte behålla honom ens om det skulle bli aktuellt att ordna ett nytt hem åt honom. Men ack, en så härlig liten kille han är! *suckar lyckligt*

Håll nu tassarna för Imma i morgon eftermiddag, förresten - då är det äntligen dags för hennes njurprov... själv skall jag leta fram öronpropparna inför bilresan, tror jag, för denna lilla dam kan illvråla värre än någon katt jag någonsin hört. Att det kan rymmas sådana enorma röstresurser i en så liten kropp?!?

Imma

2011-12-18T20:30:00.009+01:00

Nu har vår första gäst kommit - katten Sagge, en röd och vit kille som troligen är dryga året gammal. Matte och gammelmatte har gjort i ordning det ena rummet i övervåningen här på vår sida huset åt honom, och där har han en klätterställning, två fåtöljer, en skön dyna att ligga på och många leksaker som vi har lånat ut. När han kom, ställde matte också in mat (torr och blöt) och vatten - samt hans alldeles egen sandlåda med sand som han har använt, så att han skall känna sig tryggare. Men hon säger att han är väldigt rädd och har gömt sig, och Philemon fick sig en fräsning när han försökte gå fram till buren och hälsa. Stackars Sagge känner visst ingen annan katt, så han kände sig nog hotad av Philemon... men vi tror att han kommer att trivas bra, när han har fått bo in sig och matte har tillbringat lite tid hos honom där uppe. Då kanske hon kan ta något foto på honom också, så att ni får se vilken stilig kille han är! *morrhårsrodnad*

Sagges tvåbening är väldigt sjuk, sa han som kom med honom. Tänk så sorgligt att de inte får fira julen tillsammans...

Imma

2011-12-18T13:13:00.011+01:00

I morse väcktes vi av telefonen, och den som ringde berättade den sorgliga nyheten att katthemmet i Töreboda - Djurskyddet Skaraborg, som det heter officiellt - brann i natt. Våra mattar åker dit ibland, så de har berättat hur det ser ut där... katterna bor (bodde) längst in i fint inredda burar med fönster, och tydligen brann det inte i den delen... men röken dödade ändå 80-talet sovande missar. Just det är en liten tröst - jam menar, att de sov och att de slapp själva elden. Matte har sagt att rökförgiftning söver ner, så katterna behövde åtminstone inte dö i panik och skräck *suckar djupt*. Men döda är de ju ändå, och Skaparkatten har många små att trösta och krama just nu!

För att inte jama om de katter och tvåbeningar som finns kvar på den här sidan bron, och som är förtvivlade, rädda och ledsna idag! Jag har jamat lite snabbt med Wikki, som försöker klura ut ett sätt att hjälpa till, och jag tror att det vi gör bäst är att dra igång en insamlingskampanj liknande den vi gjorde för katthemmet Kompis. Vad tror ni om det? Misstänker att Wikki redan totar ihop en banner, men om hon inte hinner det, skall jag se till att min matte gör det...

Här hemma väntar vi som bäst på den katt som skall bo hos oss ett tag framöver. Och vi har fått de glädjande nyheterna att hans tvåbening kommer att överleva! *kurr* Får inte berätta för er vad som hade hänt, men det var otäckt... så vi är mycket lättade nu när vi vet att det kommer att sluta bra, även om det lär ta tid innan vår gäst kan återförenas med sin människa.

Ja, vi har brandvarnare - och flera släckare - i huset! Det har väl ni också, hoppas jag?

Imma

2011-12-17T16:54:00.012+01:00

Lillkillen och jag är mycket sällan överens om någonting... men en sak tycker vi båda, och det är INTE om före-jul-städning! Begriper inte varför människor städar sina hem så noga, men inte städar inuti sina hjärtan?!? För det är ju ändå där som Skaparkatten (eller Gud, som tvåbeningarna kallar honom) bor? Och jag tror kattsonligen att Skaparkatten inte bryr sig ett dugg om dammråttor i hörnen och fläckar på köksgolvet... fast matte säger att det inte är för Skaparkattens skull som hon städar, för på den punkten håller hon med mig till fullo, utan för att vi skall ha gäster boende hos oss i jul. Tre stycken, till och med! Här hos oss skall det bo en tvåbening och en katt, och hos noviserna skall det bo en tvåbening.

Katten har sin egen, mycket speciella historia, kan jag jama. Utan att säga för mycket (det finns ju något som heter tystnadsplikt i ett kloster), så har hans människa blivit väldigt sjuk och måste bo på sjukhus en tid, och medan tvåbeningen blir frisk skall kissen bo hos oss. Om tvåbeningen BLIR frisk... *sänker huvudet*... efter vad jag hörde idag, när gammelmatte talade i telefon med dem som skjutsade in människan till sjukhuset, är det inte alldeles säkert, nämligen. Tänk, det är som med blogghjälpens mamma... vissa åker till sjukhus eller vårdhem och sedan kommer de aldrig hem igen. Och precis när det skall bli jul, och människor behöver få vila och vara glada... *suckar djupt* Men var nu inte oroliga för katten som kommer till oss - OM Skaparkatten skulle kalla hem hans människae, ordnar vi förstås ett nytt, bra hem åt kissen! Inte skulle vi någonsin lämna någon endaste i sticket...

Nå, vad tycker ni om vår nya bloggdesign? Går det bra att läsa texten?

Philemon

2011-12-16T21:05:00.005+01:00

Igår sa Imma till maj att den närmaste tiden ska jau hålla ögon och öron vidöppna, för veckan före jul har matte alltid så mycke för saj som är spinnande att kolla pau. Men jau börjar tro att hon narrade maj, för bortsett från att matte asar hem en massa kassar med mad (vilket i och för saj är trevligt) har det bara hänt en enda sak: snabeldraken invaderade reviret! Jau ved inte om ni andra känner till den otäckingen, men jau avskyr den och fick skynda maj att ta skydd högt oppe för att den ente skulle äta opp maj *ryser*. Sen satt jau där i en kattiljoner timmar medan matte vallade det där monstret i alla rummena och Imma tog skydd på en annan plats där hon hade uppsikt över vad som hände. Konstigt nog blidde ente matte rädd för snabeldraken... hur kommer det saj, tro? Istället gick hon runt i rummena och visade den alla möblerna som om den ente varet här förut - fast det har den min själ, och den bryr saj ente ett dugg om vad vi katter tycker. Jau tror att det är den som har ätet opp de katter som bodde här före maj...

Philemon

2011-12-14T17:01:00.002+01:00

Håller era mattar och hussar pau med lysen utomhus? Mina mattar har hållet på hela dagen med att sätta opp saker som lyser ute i trägårn och pau verandan, fast di syntes ente förrän det blidde mörkt. Jau satt i fönstret här i vardagsrummet och tittade pau hela tiden, och jau måste jama att jau ente begrep mycket av vad di gjorde. Men fint blev det förståsens sen när det var mörkt och alla små lamporna lyste därute.

En betydligt bättre sak som hände idag var att di tog in ett nytt klätterträd till maj! Jam, det är förståsens inte nytt som i nyköpt, för det luktar om fem olika katter överallt pau det - Imma jamar att det är postulanternas lukter och att vi har fått det mindre klätterträd som di hade innan di fick det där stora som kom häromsistens. Hur som jam står det nu här i vardagsrummet och jau har förståsens klättrat mycket i det. Sitter man högst upp ser man dessutom ut på verandan och en bit av trägårn, och det är ju inte helt fel!

Assar

2011-12-13T21:55:00.007+01:00

Hrm *host, harkel*... mjau, allså, ja e inte så värstans bra på å tassa i blåggen, men ida sa min tjäresta Majsan att ja måsste berätta om våra klätterträn. Vet ni att vi har två stykken?!? Jo, för de e sant! Först e det trädet som matte snikkrade ihop för nåra dar sen och som kom i ett stort paket från nåra katter som bor nån annanstans i lande, och det e jättekulit å klättra i så det jör vi åfta. Då ligger Jenny överst å sen sitter ja och sen i stora huse ligger Sixten. Majsan klättrar oxå jättebra i det trädet - ida for hon som en proschektil ända upp till högsta plattan å ner ijen.

Men nu ikväll satte matte ihop ett träd till - det gröna stickiga som vi hade i reviret förra vintern oxå. Å det går oxå bra å klättra i, så det jorde ja ida. Flera gånger tillåme. Fast i mårron ska matte klä på trädet såna där onödiga saker som kan gå sönner, säjer hon... nåjam, det e hennes problem om någet går sönner för om sakerna e i vägen när vi klättrar så måsste man ju flytta på det, eller hur?

Matte: Naturligtvis hade jag glömt kameran hemma på min sida av huset, så tyvärr kan jag inte visa er vare sig hur husisarna klängde omkring i klätterträdet eller hur Assar med stor envishet klättrade upp i vår konstgjorda gran. Ber om ursäkt! Att vi klär granen redan nu beror på att gammelmatte skall resa bort på måndag, och sedan blir jag ensam om alla förberedelser inför jul för hon kommer inte hem igen förrän kvällen innan julafton... annars brukar vi ställa fram och klä granen på den kvällen.

Imma

2011-12-12T16:20:00.003+01:00

Ojoj vad gammelmatte pratar i telefon idag. När hon sätter telefonen vid örat så hör hon inte så bra och då höjer hon rösten och det är så tröttsamt. Hon håller på att planera för de dagar då hon är i Stockholm och det verkar vara ett pyssel att få ihop det för att träffa alla dem som hon ska lämna julklappar till. Det är ju ändå bara barnen som får julklappar av våra mattar, men det är tre barn som bor på olika håll i Stockholmsområdet. Dessutom ska ju detta passa ihop med henne som gammelmatte ska bo hos och som är den egentliga orsaken till att gammelmatte åker upp till Stockholm och så ska hon träffa Stationskatternas matte, vilket också är viktigt och sedan ska hon till mattes äldsta kullsyskon och kattulera honom för han har fyllt år och så måste hon passa den tid då Torbjörn kommer hem från jobbet på torsdagen för där ska hon sova över och åka med honom tillbaka hem. Puh! Förstår ni att det är jobbigt för en liten katt att höra henne planera och prata ihop sig med alla. Dessutom mår matte inte riktigt bra idag och jag vill att hon ska få vila. Det är ingen vila precis när gammelmatte pratar så där högt i telefonen. Nu har hon äntligen slutat att prata och det har blivit lugnt och tyst här hemma. Hon väntar på att Stationskatternas matte ska ringa för sedan har hon schemat klart för de här dagarna. Tänk så mycke de alltid har att pyssla med. Inte håller vi katter på på det där viset. Nej vi tar dagarna som de kommer, men 2-beningarna har inte lärt sig detta att livet är skönare och bättre som vi lever det.

Imma

2011-12-10T16:56:00.006+01:00

Idag är jag arg på Philemon, för han har stulit MIN elfilt! *morr* Och eftersom jag är en fridsam äldre dam som inte gillar att slåss, vill jag inte ta tillbaka den med våld... så här sitter jag, medan han gonar sig på MIN filt. Har ni något bra tips på hur jag får bort honom därifrån, tar jag tacksamt emot det!

Matte är lite orolig, för hon har migränkänning och det vill hon inte ha just ikväll när hon skall titta på Nobel-middagen på TV. Så jag har försökt lugna ner henne och se till att hon inte gör för mycket av sådant som hon blir trött av... men det är minsann lättare jamat än gjort, för hon envisas med att städa och plocka undan och köra diskmaskinen och jag vet inte vad. Puh! Begriper inte att tvåbeningar alltid måste GÖRA saker? Räcker det inte att bara VARA? Särskilt när man inte mår riktigt bra.

Imma

2011-12-09T16:45:00.002+01:00

Idag har mattarna tagit det lugnt. De har legat och läst och kelat med oss förutom att gammelmatte gav sig ut i förmiddags och när hon kom tillbaka sa hon: "usch vilket slaskande" och hennes skor var alldeles blöta.

I flera dagar har matte och gammelmatte jobbat hårt med att ordna om både här och hos gammelmatte. Det städas och fejas och nu har gammelmatte hotat med att ta fram snabeldraken också. Hu! - Men saken är den att i morgon kväll får matte sin ena födelsedagspresen - De tittar på Nobelfesten! - Inte för att jag begriper vad det ska vara bra för, men matte älskar att titta på den och så har de särskilt god mat och de dukar jättefint. 2-beningar är underliga. Det har jag alltid tyckt. Sedan har matte födelsedag på söndag och då är det luciatåg i kyrkan och det ska de gå på. Så är det varje år här. Nobelfest - och sedan när kyrkan firar lucia - så är de där.

Philemon och jag får också god mat och de berättar för oss om firandet.

Nu måste gammelmatte få datorn.
Tass från Imma, abbemissa

Philemon

2011-12-08T21:18:00.006+01:00

Idag har jau varit ute! Det var nog ente meningen, men gammelmatte tyckte att jau skulle få känna på hur snö kändes... och jau har ju allri varit ute i snö förut, så jau sprang förstås glatt nerför trappan och ut i det dära vita som hade kommit på marken. Men fy attan så KALLT det var! *ryser* Jau blidde alldeles förkyld om tassarna och försökte undvika det vita så gott ja kunne, och då SKRATTADE matte och gammelmatte åt maj! Dom sa faktiskt att jau "såg ut som en kanin" när jag skuttade omkring och försökte hålla alla tassarna i luften samtidigt... ja, vad väntade dom saj egentligen? Till sist kom matte ut och lyfte upp maj och sen bar hon maj in i värmen igen medans hon sa att "rexar är ente gjorda för vintern" och att jag skulle hålla maj inomhus i fortsättningen. Ja, min själ, det kan hon lita på att jag ska!

Som tröst fick jau skriva ett majl till Wikki och anmäla maj till Jul-Tasseriet 4, och jau är HELT SÄKER på att jau har gissat rätt på frågan. Tror jau i alle fall.

Imma

2011-12-08T00:33:00.006+01:00

Dumma matte! Nog la hon ut bilderna som hon lovat, men skrev hon ett enda ord om att Agrias tävling är avslutad och att Max och Måns vann tredje pris?!? Hur som jam är Majsan inte ledsen för att hon inte vann, eftersom vi ju fått det där fankattiska klätterträdet... men vi är lite fundilersamma över att två kattungar vann första och andra pris samt juryns specialpris fast de flesta rösterna gick till vuxna katter. Jam menar, här kämpar vi med knutna tassar för att höja kattens status och få människor att ta ansvar för katterna, och så bidrar Agria till myten att det bara är kattungar som duger... det är ju just det som ligger bakom eländet med s.k. sommarkatter, att kattungar duger att gulla med men att de slängs ut i kylan när de vuxit upp! För visst är kattungar söta, men alla kattungar växer ju upp och de kommer att behöva människors omsorg hela livet...

Och tyckte inte ni som vi att resultaten presenterades väl snabbt? Hann verkligen juryn sitta och prata ihop sig efter det att rösträkningen hade avslutats, eller hade de redan bestämt sig för länge sedan? *grunnar*

Nåjam, det var kul och spinnande att rösta i alla fall, och jag hoppas verkligen att ingen sitter och är ledsen nu över att han eller hon inte vann. Ni är bäst allihopa! Så det kanske var bra att vi inte vann, så vi slapp känna att någon annan förlorade på vår bekostnad?

Matte

2011-12-07T23:03:00.007+01:00

Ni får förlåta att jag dröjt med att tömma kameran, men jag har legat i migrän idag... en trist effekt av att jag efter nackoperationen inte längre äter de starka mediciner som inte bara hållit smärtorna i armen borta utan även hållit migränen i schack. Nåja, det har varit skönt med ett halvårs "semester" från den i alla fall!

Nu kommer dock de bilder som Imma lovade er igår, samtidigt som jag än en gång ber att få tacka Nova, Sudden och Tiger med matte ur djupet av mitt hjärta för de underbara presenter ni sänt oss. Gammelmatte uttrycker samma stora tacksamhet, och vi prisar er godhet som tänkt på oss!

Så här ser underverket ut!

Gissa vem som var först upp i toppen?
Bolisen Jenny, förstås!

Här uppifrån har jag bra koll! jamar Jenny nöjt

Och givetvis skulle det vara en svartvit kisse som äntrade höjden först, eller hur, Max och Måns? *ler stort*

Imma

2011-12-06T18:00:00.011+01:00

Det är nog bäst att jag skriver idag, för mattarna gråter (av rörelse) och husisarna är så till sig i pälsarna att de inte kan stå stilla... ni förstår, i eftermiddags stannade det en stooor brummis utanför vår grind och lastade av en stooor kattong som, när den väl burits inomhus, visade sig innehålla YTTERLIGARE en present av Nova, Sudden och Tiger: en jättestor klätterställning! Och nu vet inte matte och gammelmatte hur de någonsin skall kunna tacka tillräckligt mycket, husisarna grälar på matte för att hon inte monterar ihop den nu direkt på studs utan vill göra det i morgon "i lugn och ro"... och Philemon är avundsjuk på husisarna för att de får klätterställningen istället för att han får ha den för sig själv. Så jag är den enda som är någorlunda normal just nu, om man jamar så... *fnissar*

TACK SÅ JAMARMYCKET för presenten, Nova, Sudden och Tiger! Och hälsa till er matte att paketet kom fram helt och fint, så alldeles bortsett från den magnifika klätterställningen har vi också en stooor kattong att leka med... fast kattsonligen tror jag att jag föredrar elfilten, som matte håller på att plocka fram åt mig. Ta inte illa upp, vänner, klätterställningen är fankattisk - jag är bara gammal och föredrar att ligga och gona mig där det är varmt!

PS. Givetvis kommer det foton sedan, när ställningen är monterad och står på plats i gammelmattes vardagsrum. DS.

PS igen. Om Majsan skulle vinna Agrias tävling, tänker vi skänka klätterställningen (den man vinner - inte den här!) till Kristinehamns katthem... DS.

Imma

2011-12-04T17:20:00.008+01:00

Mattarna var väldigt trötta och lite småledsna när de kom hem från loppisen idag - fast de hade gjort så fint och t.o.m. bjöd på pepparkakor, fick de bara sälja för cirka 350 kronor. Och det räcker ju inte alls till det vi samlar pengar till... *suckar* Fast en sak hade tydligen varit trevlig - mitt i alltsammans kom det ett luciatåg och sjöng vackra visor för alla som var där! Matte sa att det var underbart vackert och att det "gjorde hela dagen"... fast det var ju alldeles för tidigt... jam menar, Lucia är ju inte förrän i nästa vecka!

Titta, så fint de hade ställt upp allting... (gammelmatte har tomteluva på sig!)

Fem lussisar på rad (en är gömd bakom granen)

Ser ni förresten tomten som står vid granen på bilden här ovan? Den köpte Folkets-Hus-föreningen av oss på förra loppisen! *fnissar*

Imma

2011-12-03T21:08:00.007+01:00

Tvåbeningar gör mycket som vi katter inte begriper, har ni tänkt på det? För en stund sedan satt t.ex. gammelmatte här och skalade skinnet av en hel hög med vackra äpplen och sedan stekte hon dem i ugnen - jam menar, skall inte äpplen ätas som de är?!? Och inte bli hudlöst grillade i en ugn... *ryser* Och sedan åt de upp flera av de där stackars mördade äpplena i en gul sås som luktade konstigt...

Nej, jag kommer aldrig att förstå mig på deras dumheter, den saken är klar. Fast EN bra sak håller de faktiskt på med: att förbereda för loppisen i morgon. Och den är viktig, för vi samlar in pengar till ett speciellt ändamål... men mer om det en annan gång, för än så länge är det hemligt.

Har ni sett hur bra det går för nästan alla vänner i Agrias tävling? Majsan ligger trea! Men stackars Butte, Jennys bolischef, har inte alls fått lika många röster... så skulle ni kunna hjälpa honom lite nu de här sista dagarna, vore vi väldigt glada! Matte röstar framför allt på alla katterna i botten av listan, för hon blir alldeles förtvivlad när hon ser en massa underbara katter som ingen röstar på... och det är ju konstigt, egentligen, för också de katterna borde ju ha stolta mattar och hussar som röstar och ber sina vänner rösta på dem, eller hur?

Imma

2011-12-02T22:24:00.007+01:00

Nu har mattarna knåpat ihop varsitt julbrev, som de alltid gör i december varje år, och vill dela med sig av dem till er...

Mattes julbrev: http://www.skuggan.se/pladdermusen/julbrev2011.htm

Gammelmattes julbrev: http://www.skuggan.se/gittesjulbrev2011.htm

PS. Den här reklamen gör jag bara för att jag får extra godis (sticks) för det... DS.

Matte

2011-12-01T20:29:00.007+01:00

Vi har haft lite rörigt här under dagen p.g.a. adventsstädning och sådant, så jag hann inte hämta posten förrän rätt sent... och knappt hade jag hunnit in igen med det gröna paketet som jag fann i postlådan, innan Philemon och Imma blev som tossiga. De rev och slet i paketet, Philemon försökte t.o.m. bita sig igenom det... så det var inte lätt att öppna det, omsvärmad som jag var av dessa hysteriska missar. Vad kunde det vara inuti?!?

Jo minsann - det var tre kattleksaker (en brun tygpinne och två gula tygbananer med kattmynta i)... och TVÅ GIRMUSAR!!! Eller heter det girmöss?!? Hur som helst blev det full kalabalik i vardagsrummet när två rexar, varav en ju skall föreställa en äldre dam av större värdighet, kastade sig över dessa presenter.

Tusen tack, Tiger, Nova och Sudden! Ni har gjort rexarna överlyckliga och jag ser verkligen framåt att nu gå över till postulanterna och fotografera DERAS möte med presenterna! Hoppas att ni tycker det är ok att vi delar upp dessa fantastiska saker så att en girmus och en banan stannar här, medan husisarna får den andra girmusen, den andra bananen och den bruna tygpinnen?

Och nu lite bilder från kalaset:

Mer bilder kommer sedan husisarna fått sina nya leksaker. Och än en gång STORT TACK! Ord kan inte uttrycka hur rörd jag är över den här fina gåvan...

- - -

Skrivet senare samma kväll:

Oki, då har gammelmatte och jag tillbringat kvällen hemma hos henne och haft hejdlöst roligt åt husisarnas lek med bruna pinnen, bananen och girmusen! Vem behöver TV när man har katter?!? Jag har tagit massor av bilder, men ni får nöja er med en av var misse... åtminstone för ikväll. Varsågoda!

Majsan tog sig genast an bananen

Rafael med bruna pinnen (Majsan i bakgrunden)

Assar med bruna pinnen (Rafael gosar med gammelmatte)

Jenny slåss med girmusen

Sixten får låna bananen av Majsan

Och när jag kom hem igen, såg det ut så här i sängen:

♪♫ Sov du lilla videung... ♫♪

Imma

2011-12-01T17:52:00.002+01:00

Vi har varit avstängda från Internet i två dagar, något som varit lite extra irriterande med tanke på att mattarna inte har varit hemma särskilt mycket... så om datorn hade fungerat vettigt, hade vi kunnat få mycket gjort i lugn och ro, vi katter! Nåjam, nu är det som det är och förhoppningsvis har livet utanför våra klosterväggar gått i sina vanliga spår... ni mår väl bra allihopa? Och slipper snö och kyla?

Här är allt som vanligt, alla mår bra - till och med mattarna, vilket inte vill jama lite. Det är grönt och varmt ute, lite blåsigt, kanske... men ingen snö i alla fall. Och idag har mattarna varit hemma och tagit det lugnt, så både Philemon och jag har kunnat ligga och gona oss intill matte i sängen - underbart! Ja, Philemon flyttar ibland över till gammelmatte, som trynar i soffan, men jag håller mig helst till min matte... hon behöver mig så väl, att jag inte gärna tassar iväg långt ifrån henne.

Det går visst bra för Majsan i omröstningen, har jag hört jamas *glad*. Och för flera av er andra också! *jamarglad* Och nu har Agria dragit igång en fototävling till, som handlar om djur och julen... men den tänker vi inte delta i. Det får räcka med en tävling att gå och vara nervös för...

Imma

2011-11-28T12:27:00.006+01:00

Idag nås vi av FANKATTISKA nyheter: regeringen lägger fram ett förslag till ny djurskyddslag som bl.a. innebär att det blir obligatoriskt med ID-märkning av katt och att alla katter som går ute skall vara kastrerade. Kurraaaa! *svansdansar* Nu knäpper vi tassarna för att tvåbeningarna i riksdagen röstar igenom lagen också... den behövs!!!

Och så håller vi andan här allihopa, för Majsan ligger riktigt bra till i Agrias tävling! Tänk om vi kunde vinna klätterträdet...?!? *suckar lyckligt* Ett sådant skulle vi ju aldrig ha råd med själva, men oj, så kul vi hade haft med det!

Fast vi är väl lite tossiga, för vi röstar på alla våra vänner varje dag - även Sören, som ju ligger på förstaplatsen! *fniss* Och matte, som är en snällis, har röstat på de katter som ligger allra sist och inte har fått en endaste liten röst... hon står inte ut med att inte ALLA katter blir uppskattade, säger hon.

Imma

2011-11-27T20:34:00.003+01:00

GLAD FÖRSTA ADVENT!

Idag är det den första dagen i vinterfastan och vårt intensiva bönearbete för hemlösa katter startar på allvar. Jam, vi ber förstås ALLTID till Skaparkatten för de hemlösa katternas skull, men de här kommande veckorna skall vi koncentrera oss EXTRA MYCKET på det... fast det är sannerligen inte lätt med en så'n som Philemon i närheten, för den killen består nog mer av gummi än kött och ben, misstänker jag. Han går inte - han springer, studsar, klättrar... *pust*

Matte och gammelmatte trotsade stormen och regnandet för att åka in till Gullspång och titta på adventsmarknaden. De sa att det inte var särskilt mycket folk ute, men att de hade haft mycket trevligt och t.o.m. gått tipsrundan genom sta'n (eh, eller vad det nu kallas)... och sedan hade de druckit varm glögg och ätit korv med bröd, handlat lite julklappar åt minisarna i vår familj och blivit bjudna på kaffe och pepparkaka inne på ICA.

Under tiden adventspyntade vi katter här hemma, och när mattarna kom hem satte de upp stjärnorna i fönstren och ställde upp elljusstakarna. Det blev så fint, så fint!

Hoppas att ni har haft en riktigt fin Kattens Helg? Det har vi, mattarna har bjudit på god mat och vi har fikat och haft trevligt. Matte gav mig en vit pälsmus också... den är det inte mycket kvar av, måste erkännas, men oj, så roligt jag har haft med den! När jag får en vit pälsmus blir jag som en kattunge igen... *rodnar*

Majsan

2011-11-26T21:06:00.008+01:00

Ni får förlåta att vi inte har tassat ner några inlägg de senaste dagarna, men vi har haft tassarna fulla med att förbereda en loppis som gammelmatte och matte idag fick sköta. Att packa ner bra saker på rätt sätt i stora kattonger kräver sin katt, och särskilt Jenny, Rafael och jag fick noga övervaka att det blev bra. Tyvärr var det så dåligt väder idag (det är någon som heter Berit som stökar omkring utomhus), när det var dags att sälja, så det kom inte så många som vi hade hoppats på... fast mattarna sålde ändå tillräckligt för att ha råd med bordshyran och dessutom få 350 kronor över - det får man vara nöjd med, tycker jag. Dessutom skall vi skicka iväg dem nästa söndag också! Då är det special-loppis på samma ställe (Folkets Hus i Otterbäcken) och borden kostar ingen hyra... så vi hoppas att det skall gå lite bättre då.

Tänk, i morgon är det första advent! Och sedan börjar en viktig tid för oss klosterkatter, för adventsveckorna är en FASTA då man skall be extra mycket och tänka på dem som har det sämre än vi själva. Vi katter har bestämt oss för att be ÄNNU MER för att alla hemlösa katter skall få komma in i värmen och för att tvåbeningarna skall bli klokare så att de börjar se på oss katter med respekt och förståelse istället för att behandla oss som själlösa föremål... *ser bestämd ut*

Sist... får jag be er att rösta på mig i Agrias fototävling? Vi vill så gärna vinna något av priserna, för i januari får vi hit en katt som vi skall ta tass om och stödja i två månader medan hans husse är på ett behandlingshem för att bli frisk... och den kissen kan nog behöva lite trevligt att göra, tänker vi. Så en fin klätterställning vore kurr!

Matte

2011-11-24T10:43:00.007+01:00

Då är jag hemma igen, vilket verkar glädja såväl katterna som gammelmatte... känns roligt att vara efterlängtad! Men desto sorgligare att få beskedet att mina intensiva böner för Sixten inte hjälpte... i morse vandrade denna vackre kille över Regnbågsbron efter en stroke, bara 12 år gammal. Så ledsamt! Och mitt hjärta blöder för hans matte och kompisen Puma, som mist en kär vän.

RIP, fine Sixten!

I övrigt är allt bra på den här kanten. Jag har haft fem underbara semesterdagar i Skåne och bl.a. besökt Malmö, där Philemon bodde innan han flyttade till oss. En mycket spännande stad som bjuder på konst precis överallt! Skall visa er bilder därifrån senare, när jag hunnit ta itu med alla foton jag tagit under min resa...

Hade tänkt be er att rösta på Majsan i Agrias fototävling "Mysiga huskatter", men det har jag inte hjärta att göra nu när jag vet att Sixten också är med och tävlar... så jag överlåter åt er att göra som ni vill. Kan dock stolt berätta att Majsan hittills ligger på 47:e plats av 1177 kattbilder - det kommer att glädja henne att höra!

Philemon

2011-11-22T21:27:00.002+01:00

Nai nu e de jau som måste skriva. De e vel bra om matte e i Skåne, men nu vell vi att hon kommer him! Hon har vaurit borta alldeles för länge, tycker både jau och Imma. Gammelmatte säjer att matte blir borta en dag tell å sen kommer hon him, men vi vell att hon ska komma him NU! Ingenting e sej likt när hon e borta å i dau vaur osse gammelmatte borta jettelenge å när hon sen kom him så gick hon direkt ner i källaren å börja me den där plåtsaken å stoppa i ved i den å när jau fråga vaurför hon gjorde så, svara hon maj att hon MÅSTE göra så för annars skulle vi frysa.... hm jau vet ente hur de hängeer ihopa, men nu måste de bli ett slut på bortavauron för 2-beningarna. Dom ska vaura himma å ta tass om oss!

Gammelmatte Gitte

2011-11-21T21:10:00.004+01:00

Ett förtydligande är kanske på sin plats. Det är inte "vår" Sixten som är sjuk utan Emmas lilla sötnos (Puma och Sixten).

Ikväll håller vi tummar och tassar för Sixten som är svårt sjuk. Vi hoppas dock att våra böner ska hjälpa honom att bli frisk och kry igen. Hans matte är naturligtvis jätteorolig för honom. Om de nu kan avvätska honom bra så kanske han kryar på sig och även om han sedan måste äta medicin mot sitt hjärtfel, så kan han leva länge länge och ett bra liv. Han kommer säkert att vara mera trött och ta det mera lugnt än förut. Vi märkte ju inte det på Conny förrän efter hans död. Då insåg vi, när Philemon - ung och frisk hade kommit till oss, hur lugnt Conny verkligen hade levt sitt liv. Philemon är överallt på en gång. På golvet, i taket, på nacken på mig eller hängande i min kofta. Det är inte många minuter som han är stilla. Conny var ju nöjd med att få sitta insvept tillsammans med mig i fåtöljen och bara mysa och nu förstår vi varför. Dels för att jag själv nu är hjärtsjuk och har upptäckt hur frusen man blir och dels därför att han inte orkade så mycket. Jag tyckte ju att det var mysigt, men nu förstår jag hur sjuk han verkligen var.
Nu håller vi alltså tummarna för Sixten och jag har tänt ljus för honom och hans matte här hemma.

Gammelmatte Gitte

2011-11-20T20:57:00.006+01:00

Nu är vi också med i Agrias tävling! Kolla in får ni se:
omröstningen. Majsan dricker kaffe. Hon är med på näst sista sidan och det är jättemånga katter. Bl.a. så är Kjelle Bus också med.

Philemon

2011-11-20T17:38:00.004+01:00

Oj va ja lengtar efter att vau me matte himma i Malmö. Hon ringde him ida å beretta att hon vaurit i Malmö å promenerat i flera timmar. Ente för att jau vell bo där för jau trivs veldit bra här, men endå, att ha fått vaura me matte i Malmö de hadde vaurit skoj i alle fall. Imma säjer att jau ska va nöjder me att få bo här i Otterbäcken och de e jau, men i alle fall....

Imma:
Han är så tossig med sitt prat om pilevallar och möllor så jag blir alldeles trött på honom. Gammelmatte säger att vi måste förstå att detta att matte befinner sig just i hans forna hemtrakter triggar honom. Man har alltid en bit av sitt hjärta kvar där man är född och det får man inte bli arg för honom för. Du har ju faktiskt en bit av ditt hjärta kvar i din födelsetrakt,säger hon.

Philemon:
Jau ska säja dej Imma att jau är egentligen ente född i Malmö utan längre öster ut, men jau vau så liten när jau flytta därifrån så jau minns de ente, men jau minns att jau bodde i Malmö å där vau de ente nåra pilevallar, men de vau massor me gator å brummisar överallt å jau hadde en matte där som vau jettesnell, men hon beretta för maj att hon ente kunne ha maj kvar för hon hadde ingenstans å bo, så hon hadde ordna de för maj så jau feck komma hit å här har jau de ju jettebra så de e ingenting å bråka om, men de kunne endå ha vatt rolet å få va me matte (å nu menar jau den matte jau har nu).

Gammelmatte avslutar:
Jag vet inte varför ungarna bråkar så väldigt. Nog tycker jag att Philemon har rätt i att få längta till Malmö nu när matte är där på resa, men jag tror nog att lite mat får de här båda att återgå till sitt normala liv. Det blir strömming och det vet jag att de älskar!

Imma

2011-11-19T11:49:00.002+01:00

Jaha, så har hon då åkt. Nu hoppas vi bara att tiden går jättefort tills hon är tillbaka hemma igen. Gammelmatte säger att vi måste unna matte att få ha lite semester och att hon tycker om att få åka till sin kompis Mia i Skåne. Philemon tyckte att han kunde ha fått åkt med eftersom han kommer från Skåne, men matte sa att han skulle nog inte ha gillat att åka brummis så långt. Nu är det gammelmatte och vi som ska ha det mysigt och skönt, säger hon, fast vi vet att hon också saknar matte jättemycket. Det blir så tyst här hemma när inte tvåbeningarna pratar med varandra. Vi katter pratar ju inte särskilt mycket, men gammelmatte ska hålla på att jobba i sitt kök med att borra och såga, så det kanske inte blir så tyst ändå....

I varje fall så längtar jag redan efter matte.

Imma

2011-11-18T20:24:00.003+01:00

Okej då *suckar djupt*... hon får väl åka, några dagar i alla fall. Nu finns det nämligen massor av torrfoder, kattsand, godis och annat viktigt här hemma och gammelmatte har lovat att ta väl hand om oss och gosa riktigt mycket. Dessutom tar matte bilen med sig, så gammelmatte kan inte åka någonstans... alltid något!

Fick dock höra något illavarslande när matte kom hem från dagens inköpsrunda - tydligen har hon beställt tid hos veten för mig! Och jag vet nog vad det gäller... jag skall bli stucken i tassen igen och avtvingad mitt dyrbara blod för att matte prompt vill veta hur mina njurar mår. Räcker det inte om jag säger att de mår bra? Jag jamade med henne om detta, men då svarade hon bara att "sådana saker brukar man inte kunna känna själv, förstår du" och så jämförde hon med gammelmatte som också har trassel med njurarna. Lyckligtvis behöver jag inte bli stucken lika ofta som gammelmatte blir - henne suger de blod ur varannan vecka! *stora ögon* Och egentligen är det väl inte så mycket själva sticket som oroar mig, utan bilresandet...

Imma

2011-11-17T16:00:00.004+01:00

Vi är lite slöa här idag, måste erkännas... matte sov dåligt i natt, och då sover vi katter inget vidare, vi heller, för hon ligger inte still utan snor omkring i sängen eller går upp stup i kvarten... så det slutade med att Philemon och jag la oss hos gammelmatte istället. Frampå morgonkvisten slocknade matte av ren utmattning och sov halva dagen, och då kunde vi sova hos henne igen - skönt!

Nu är hon dock uppe igen och gör en sådan där sak som jag avskyr mer än något annat (bortsett möjligen från bilresor och bad): hon packar! Ja, det är sant - matte tänker resa ifrån oss *suckar djupt*. I fleraflera dagar skall hon vara borta, alldeles i onödan... men lyckligtvis blir gammelmatte kvar hemma så att vi har tillgång till allt det där en katt behöver: värme, mat, vatten och gos. Fattas bara att hon också skulle åka bort! Vi vet ju hur det gick förra gången, eller hur?

Fast först är det pensionsdags och påfyllning av förråden. Innan det är gjort, släpper jag inte taget om matte, den saken är säker!

Imma

2011-11-16T18:39:00.004+01:00

Vilken underbar dag det har varit idag! Matte har haft hur mycket tid som helst att gosa med mig... ja, så mycket att jag faktiskt blev mätt på det en stund och lät henne gosa med Philemon också. Och han, som inte brukar ha tid att ligga i mattes famn, kurade ihop sig hos henne en lååååång stund medan hon kliade honom så där jamarskönt som bara hon kan, ni vet, runt öronen och på huvudet och under hakan... *kurrar*

Ute har det varit regnigt och disigt, men inne är det varmt och ljust. Gammelmatte eldar ett par timmar varje kväll numera och sedan ligger Philemon vid elementet i vardagsrummet och spinner, precis som Conny brukade göra. Själv föredrar jag att sitta i mattes famn... hon är varm vare sig det eldas eller inte.

Kan jama att strömmingen är slut nu - men kurr, vad den räckte länge!

Matte

2011-11-15T16:09:00.006+01:00

Ibland är man ett födgeni... *stolt* Som Philemon skrev häromdagen, är vi panka och utan bensin - något katterna tycker om, eftersom det betyder att vi inte kan försvinna hemifrån stup i kvarten. Idag hamnade jag dock i bryderi, eftersom gammelmatte får sina mediciner i s.k. apo-dos, d.v.s. förförpackade påsar med datum och klockslag trycka på, och dessa kommer i rullar varannan vecka. Och givetvis var det dags att hämta en ny rulle idag... men så slog det mig: vår gräsklippare går ju på samma sorts bensin som bilen, och till gräsklipparen hade jag en dunk med åtminstone fyra liter i trädgårdsskjulet! Alltså hämtade jag dunken, hällde i bensinen i bilen och hämtade rullen på apoteket. Och eftersom jag inte gjorde åt all bensin på den resan, har vi nu så det räcker till macken på fredag, då pensionen kommer... och då kommer katterna att praktiskt taget jaga oss ur huset, för då är det dags att fylla på förråden av torrfoder! Tre sorter skall inhandlas - Renal Specal till Imma, Young Male till Philemon och Satiety Support till husisarna - och de finns hos veterinären.

Kan berätta att Philemon tältar under ett stort reklamblad idag. Han älskar tidningar, som de flesta katter, och vill antingen ligga på eller under dem... idag är det under som gäller. Förutom när matte just har rätat ut köksmattan, förstås, för då måste den genast skrynklas till igen! Och så försöker han slåss med en gosekrokodil han har fått av matte... i brist på girmus får man ta vad man har. Fast vem vet... det kanske, kanske, kanske kan dyka upp en girmus i någon av julklapparna?!?

Gammelmatte Gitte

2011-11-14T16:26:00.003+01:00

Ojoj vilkan fest kissarna hade i natt. Varken matte eller jag kunde sova så vi vacklade upp vid 7,30-tiden, trötta och glåmiga. Efter en kort frukost åkte vi till vårdcentralen där jag skulle ta mitt AK-prov och sedan handlade vi lite och åkte hem och kröp i säng och sov... - till eftermiddagen. Matte är fortfarande pömsig och ligger och drar sig fast mörkret faller där utanför. Själv håller jag på med eldningen för det är ganska kyligt inne, men pannan var lätt att tända och nu kommer värmen fint. Tyvärr fick vi inte katt TVn laddad idag för nu är det för mörkt att gå runt och fylla på, men det är ju en dag i morgon också.

Idag kokade jag strömming och Philemon verkligen ÄLSKAR det! Han har gjort en massa konster för att få mera, men med omtanken om hans mage så portionerar vi ut strömmingen. Han ska få lite mera nu ikväll, men sedan ska husisarna få sin ordentliga portion. Nu har matte stigit upp, så nu får vi varmt gott te och "rostingar". Jag hoppas att värmen kommer upp snabbt för det känns så kyligt när man sitter stilla så här vid datorn.

Majsan

2011-11-13T21:32:00.015+01:00

Idag fyller Jenny och jag år - hela 7 år gamla blir vi, säger matte. Och SOM VI HAR FESTAT! Och ändå har det bara börjat... för ni kommer väl på vårt PARTY nu i natt?!?

En liten fotoresumé av kalasandet så här långt:

Det började med en alldeles speciell middag

Massor och massor och MASSOR av tonfisk!

Sen fikade vi...

...jodå, kaffe var riktigt gott!
Fast vi skippade kanelbullarna... de fick mattarna äta själva

... varefter vi lekte en lååååång stund med matte - jätteskoj!

T.o.m. Rafael var med och lekte, vilket inte är vanligt!
Och har ni sett hur fin han är i pälsen?

Nu sitter vi här och väntar på våra gäster...

... maten är redan framställd - välkomna!!!

Varm tass från era värdinnor Jenny och Majsan, svanssystrar

.........

Begriper inte att två dumma tjejer skall vara nå't att fira?
... fast en fest är ju alltid kul!

Gammelmatte Gitte

2011-11-13T07:38:00.002+01:00

Nu rustar vi oss här i klostret inför den stundande julen.... Vi håller på att ställa i ordning ett rum på övervåningen till en inhyse-katt. Husse ska resa bort en tid och behöver få lämna sin katt i ett pålitligt hem och visst... - katten är välkommen hit. Dessutom ska matte resa bort några dagar och gammelmatte håller ordning här hemma under tiden. Sedan ska vi försöka vara med på loppisen i Folkets hus och sedan är vi inne i advent med allt vad det innebär. Vi köper inga julklappar utan Kicki och jag gör olika saker som sedan slås in i söta julpaket. Det blir verkligt speciella saker, anpassade till den som ska få dem. När vi sedan närmar oss julen så ska Gitte resa upp till Stockholm för att gå på konsert i Berwaldhallen. Hon ska också gästa en kär vän sedan skoltiden. Något som hon har längtat länge efter.

Ja, som ni ser så har klosterfolket inte några fritidsbekymmer och faktiskt inga större bekymmer just nu (törs man skriva det utan att det händer något katastrofalt). Det är nästan som att utmana ödet... - men det känns ändå så skönt att veta att vi just nu har det bra och är friska.

Nåväl, vi är väl rustade inför vintern med veden intravad i källaren på bekvämt räckhåll från pannan. Allt vi kunnat göra i trädgården är också gjort och alla fågelmatarna är på plats, bekvämt åtkomliga även för mig med rollatorn. Det är nog det första året som vi känner att vi är färdiga inför den stundande vintern. Vi ska sätta upp granrisgirlanden och facklorna också så att de är klara när det blir dags.

Philemon

2011-11-11T18:27:00.013+01:00

Jau har upptäckt att jau har en TALANG som jau ente visste att jau besatt - jau är riktigt duktig på att skrämma matte! *fnissar* Idag var jau nere i källar'n och nosade omkring för maj själv, och matte letade efter maj i hela huset, men jau höll maj tyst fast hon ropade och rotade omkring nere i källar'n osse... och vet ni, hon öppnade tillåme tvättmaskinen och tog ur all den våte tvätten för att leta efter maj därinne! Sen gick hon ut i trägår'n och letade, fast hon visste att ingen hade öppnat nån dörr ut idag... men då hittade gammelmatte maj och så var den leken slut.

BUUUÄÄÄÄÄÄHAHAHAHA

Under eftermidda'n var det mattes tur att överraska maj istället. Hon öppnade plötsligt en dörr som jau ente hade sitt förut och tänk, därinnanför var det ett helt nytt rum! Det tog maj hele eftermidda'n att undersöka rummet ordentligt och sen gick jau till Imma och berättade om min upptäckt, men hon bara skrattade åt maj och jamade att det är vårat sovrum som är tillfälligt stängt för renovering. Vad är renovering för något? Hursomjam luktade det katt därinne, en katt som jau ente har träffat... en kille, kastrerad, äldre än maj, det kände min nos direkt... Imma jamar att det är lukten av Conny, en säkerhetskatt som bodde här innan jau flyttade in. Fast lukten är rätt gammal, så det måste ha varit ett tag sen han var i det där rummet. Imma påstår att rummet har varit stängt rätt länge nu, men att matte, gammelmatte, Conny och hon bodde där förut och att vi skall bo där sen när det är färdig. Till dess har jau bestämt maj för att det är MITT rum som bara jau får vara i...

Gammelmatte Gitte

2011-11-11T11:37:00.002+01:00

Idag har vi fått veta vad som hände med Maya. Det var hennes "medkatt i gruppen", Zaga som skrev. Du är en verkligt vacker kisse Zaga. Många sjukdomar kommer så där smygande och det finns ingenting man kan göra åt det och sorgen efter en mistad god vän är så tung och svår, men man måste ju "ta sig i kragen" och leva vidare, som vi fick göra nu senast efter Conny.

Nu ska vi alltså blicka framåt, och önska Zaga och hennes kompisar allt gott!

Vi har kommit en bit in i november nu och tack och lov så håller vintern sig borta. Undras hur hård den kommer att bli när den kommer? Tiden rinner iväg så rasande fort och vi börjar närma oss Advent. Jag börjar så sakteliga att få i ordning i mitt hem som jag vill ha det. Katterna mår alla bra och är så trevligt keliga allesammans, men jag känner mig ändå inte riktigt redo för att flytta hem "på riktigt", men det kommer. Jag är i min lägenhet och ordnar och donar för att få det riktigt som jag vill och jag måste sätta mig och sortera igenom dataprogrammen för att få fram dem som Torbjörn vill ha när han kommer ner nästa gång. Jag antar att han har plockat ihop en ny dator åt mig och att han vill ha programmen för att lägga in på den. Då hoppas jag också att jag har fått i ordning mitt skrivbord så att jag kan ställa upp datorn där. Jag ska också ordna till det med min arbetsplats för tittskåpen. Lite bra korgar att ha de olika sakerna i så att det blir mera ordning. Nu har jag ytterligare 2 st. färdiga som Wikki har att auktionera ut.

Jag önskar er en fin dag! Här är vädret så pass bra att jag kommer att få färdigt ute i trädgården inför vintern.

Gammelmatte Gitte

2011-11-09T13:18:00.002+01:00

Till Minne av Maya

Vi alla här i klostret delar sorgen efter Maya. Vi har följt hennes äventyr och nu har vi alltså fått följa henne fram till Regnbågsbron. Bara dit - inte längre.... - för på andra sidan bron möts hon av Skaparkatten som slickar henne mellan öronen och sveper sin tjocka svans omkring henne - och spinner: "Nu är du hemma, Lilltösen!"

Det finns inte ord att beskriva hur det känns att förlora sin kära kissevän. Sorgen är som rivande klor. SOV GOTT lilla Maya! Vi kommer aldrig att glömma dig!

Philemon

2011-11-08T19:50:00.005+01:00

Idag gjorde matte något konstigt - hon TACKADE maj för att jau hade bitit hinne i fredags! Jo, det är min själ sant varendaste ord, jau lovar. Hinnes tandlägare hade nämligen sagt till hinne att om ente jau hade bitit hinne så hade hon ente fått den där medicinen hon äter mot bakterier och då hade en av hinnes tänder dött av en infektion i rötterna. Nu gick den att rädda tack vare maj... tänka saj, det hade man väl aldrig trott! Så jau fick godis och hon pussade maj på huvudet och sa att "allting ordnar saj till det bästa".

Annars har dagens stora nyhet idag varit att vi har fått ett STORT brev från Wikki med gosaker inuti. Tack så mycket, det var jättegottit! Ja, vi har förstås ente ätit upp alltihopa än, men vi fick kalasa ordentligt i alle fall *slickar morrhåren*. Tack, tack! Matte hilsar osse och tackar för tidningen och de andra sakerna, som hon blev mycket glad för. Affischen "Jag kunde i alla fall rädda en" skall hon sätta upp nånstans där många tvåbeningar ser den, har hon lovat.

PS. Vet ni vad matte sa nyss? Jo, nu är bensinen slut i bilen, så nu stannar hon hemma tills hon får råd att tanka... bra, va'? Kurr! DS.

Gammelmatte Gitte

2011-11-06T19:16:00.003+01:00

Jag tänkte berätta lite om Rafael. Han har ju varit ganska störig och "lyft tassen" mot de andra katterna och jag har försökt att dämpa ner hans tuffa beteende lite och till viss del har det hjälpt, men jag har förstått att det bästa jag kan göra är att finnas där jämt... - ja, naturligtvis måste jag ju göra ärenden o.dyl. - men bli ett stadigt inslag i deras liv. Det är ju så tydligt att han blir mycket lugnare när jag är där (säger sig egentligen självt, men jag har behövt att sova inne hos Kicki). Nu när jag har blivit uppkollad på hjärtmottagningen och befunnen stark och präktig, så är det dags att jag flyttar över. Nu slipper Kicki oroa sig över att mitt hjärta ska krångla. Det är inte större risk för mig nu än det är för vilken som helst.

Men nu var det ju Rafael jag skulle berätta om. När jag är där så stöddar han sig inte emot de andra och gruppen blir mera homogen. Igår när jag var där så blev han som en kattunge. Mjuk och kelig och inte ett dugg stursk. Det är sådan jag vill att han ska vara för då accepterar de andra i gruppen honom. Nu har jag en hel del sorteringsjobb att göra, men det kan jag inte göra för jag har för ont i handen, men jag kan grovsortera i alla fall och ställa upp saker som står i kartonger i vardagsrummet och det gillar alla katterna. Då provas kattonger till höger och vänster. Jag ska sortera ut sådant som jag vill sälja på loppisen i slutet av november. Sådant jag vet kan inbringa lite pengar. Det behöver både vi och katterna. Jag hoppas att jag slipper åka in till sjukhuset nu före jul, så jag kan vara hos mina söta katter och att jag kan få ihop till ett fint och mysigt hem åt oss och att jag kan få lille söte Rafael att känna sig lika trygg som de andra katterna gör.

Matte

2011-11-05T13:57:00.004+01:00

Philemon mår fortfarande bra, och gammelmattes och mina händer läker som de skall. Det enda eländiga är att min antibiotika (Clindamycin) smakar urk... men det är sådant man får acceptera, antar jag.

Igår kväll var det desto knepigare, för gammelmatte insjuknade plötsligt i frossa och hög feber, och som hon yrade! Jag testade hennes temp då och då fram till 03.30, då den äntligen sjunkit så pass att jag vågade gå och lägga mig... och idag mår hon bra igen, så vi tror att det inte hade med bitsåren att göra utan med de vaccinationer hon fick på hjärtmottagningen häromdagen. Puh!

Idag har vi varit ute och betalat TV-räkningen, d.v.s. fyllt på i alla fågelmatar-stationerna så att inte katt-TV:n slutar fungera. Det är full rulle kring de där stationerna - fåglar vi känner till och fåglar vi är osäkra på om vartannat. Och katterna älskar det! Särskilt Jenny... hon lever sig in i "jagandet" så att hon nästan glömmer allt annat. Men även Sixten, Assar, Majsan och Philemon sitter i fönstren lite varstans och spanar på fjäderkotletter... Imma har tittat ut någon gång, men verkar inte överdrivet imponerad, och Rafael är antingen inte intresserad eller väljer tillfällen när vi inte ser honom.

Låt oss hoppas att dagen blir riktigt, riktigt händelsefattig! *skrattar*

Matte

2011-11-04T16:31:00.016+01:00

Innan jag berättar om dagens äventyr, så vill jag understryka att alltsammans slutade lyckligt. Okej? Så andas lugnt och bli inte uppskrämda av de blodiga detaljerna.

I morse var jag mycket trött, så efter frukost m.m. tog jag chansen att lägga mig igen. En stund senare vaknade jag av att Philemon vrålade rakt ut, om och om igen, så att Imma och jag stod som utropstecken i sängen. Givetvis störtade jag direkt iväg för att se vad som hänt och fann gammelmatte vid kattluckan, hållande en hysteriskt skrikande Philemon i famnen - en Philemon vars högra baktass satt stenhårt fast mellan kattluckans nedre kant och sargen. Han var alldeles nersmord med blod, men "lyckligtvis" var det inte hans utan gammelmattes - han hade nämligen bitit henne flera gånger när hon försökt dra loss hans tass. Och ni vet hur man är, hjärtat reagerar fortare än huvudet, så jag gav mig förstås genast på att försöka ta loss tassen medan gammelmatte höll i katten... varpå han högg mig också, fortfarande vrålande av smärta och skräck. Efter det hämtade jag ett badlakan, svepte in hela katten och höll för hans nos, och medan jag höll honom i ett järngrepp pressade gammelmatte ut hans tass - och luckan - så att de lossade från varandra och sargen. Nu övergick Philemon till att morra djupt nere i magen, så jag bar honom till sängen och satt och vaggade honom en stund innan jag släppte ner honom på golvet. Det var otäckt att se hur han linkade iväg en liten bit och sedan la sig ner... med Connys förlamade ben i färskt minne, vill man absolut inte se ännu en misse som inte kan gå! *ryser* Alltså ringde jag till vår underbara vet - Olle - och sa att vi ville komma så snart vi varit till vårdcentralen och fått våra egna sår omsedda... och han sa att vi var välkomna.

Alldeles blodig...

På vårdcentralen fick vi genast komma in och en sköterska skötte om våra sargade händer. De har fått vana på det nu sedan de förra gångerna (när Conny bet gammelmatte och när Assar bet mig), så de har lärt sig hur man gör... och läkaren skrev ut penicillin som vi fick hämta direkt och ta de första doserna av på plats.

Gammelmattes högerhand, ena sidan

... och den andra sidan

Så åkte vi hem igen, fick in Philemon (som var betydligt lugnare sedan han fått vila och dricka vatten) i hans transportkorg och körde till Mariestad. Olle väntade på oss och vi fick komma in nästan genast till ett undersökningsrum, där Philemon släpptes loss och fick visa hur han gick. Då hade han slutat linka och kunde t.o.m. hoppa från britsen till golvet och tillbaka upp - puh! Olle undersökte honom noga, kände på alla leder och muskelfästen, och Philemon sa ingenting... så domen blev att han hade klarat sig utan skador i vare sig ben eller muskler. Å, så skönt det var att höra! Det var en lycklig matte som tråcklade in katten i transportkorgen igen och åkte hem, det kan jag försäkra er.

Äntligen hemma igen - fy jam för bilresor!

Gammelmattes ombundna hand

Matte har klarat sig betydligt bättre

Nu vilar vi allihopa; Philemon har ätit och sover ihoprullad hos gammelmatte, som lagt sig under ett gosigt täcke i soffan i väntan på att smärtlindringen tar. Och själv sitter jag här vid datorn tillsammans med Imma och berättar om den dag som skulle ha blivit vår första lediga på åtskilliga veckor... *ler stort*

Det är Alla Helgons Dag i morgon, och Alla Själars Dag på söndag. Ha en lugn, finstämd och kärleksfull helg!

Ni har väl inte glömt vad som gäller om man blir kattbiten?

SÖK VÅRD OMEDELBART!!!

Oavsett om såren ser små ut, kan de ha blivit förgiftade av bakterier från kattens mun och då riskerar du blodförgiftning, vilket kan leda en rad obehagligheter, t.ex. amputation av den bitna kroppsdelen eller rentav att man dör. Ta inga risker!

Philemon

2011-11-03T20:10:00.006+01:00

Det skau tydligen bli fest här i huset snart, det jamade Imma om i morse och sin dess har hon varet väldigt upptagen med att förbereda alltsamman. Jenny och Majsan fyller 7 år den 13:e, jamade hon, och då skau alla våra bloggkattvänner bjudas in hit. Så det är väl bäst att ni tassar ner datumet i era almanackor redan nu, så att ni inte missar det hela!

Fest betyder mad... *slickar morrhåren*

Nåjam, det är ente riktigt dags än, förstås *räknar på klorna*. Så innan dess kan vi väl fira att gammelmatte mår bra? Hon har varet hos sin hjärtveterinär idag och fått veta att hinnes hjärta mår fint, och det gjorde oss alla glada för vi tycker om vår gammelmatte. Sin är det ju bra att hon gillar fisk lika mycket som vi gör, för det betyder att frysen är full av fisk... nej, nu tänker jau ju på mad igen! Ni får nog ursäkta maj, men jag måste besöka madskålen.

Imma

2011-11-02T17:22:00.010+01:00

Igår sålde gammelmatte gamla saker och fick ihop pengar till elräkningen - bra! Det enda trista är att slantarna inte räckte till kattgodis också... ja, jag vet att vi har både Sticks och Dentabits kvar, men hur länge räcker de? Det är den viktiga frågan. Och hästköttet kalasade vi i oss igår, Philemon och jag... mmm, kött är jättegott! Förstår inte att matte tyckte att vi åt upp hennes bitar också? Var inte alla skivorna till oss? Får nog se till att mattarna säljer fler saker, så att vi får råd att köpa mer hästkött eller åtminstone rökt skinka. Prylar är ändå bara i vägen och samlar dessutom damm, som matte sedan tror kommer från vår päls...

Katt-TV:n är bra, för den sysselsätter Philemon så att han lämnar mig ifred. Fast lillkillen blir så till sig i trasorna att han måste springa in och skvallra för varje fjäderkotlett han ser... så det är ett förskräckligt rännande mellan köksfönstret och vardagsrummet, där jag ligger och gonar mig och inget högre önskar än lugn och ro. Undrar hur länge det dröjer innan han upptäcker att de där fjäderkotletterna genar genom kattgården? Så det vore ju faktiskt smartare av honom att ligga och lura vid kattluckan, om han vill fånga sig en fjäderstek, än att sitta och dregla i köksfönstret... men det har han inte kommit underfund med än *fnissar*.

Majsan

2011-11-01T20:57:00.011+01:00

Ojojoj, våran katt-TV:n är nästan lite för mycket för stackars Jenny! *skakar morrisarna* Hon blir så tagen av att betrakta fjäderkotletterna att hon glömmer bort att det finns en glasruta mellan oss och dem... så när en fjäderkotlett kommer extra nära, far hon upp och dongar i fönstret så det sjunger om det. Jag fick slicka hennes ömma huvud flera gånger idag, sedan hon försökt hugga en förbiflygande smakbit och krockat med fönsterglaset, och ändå låg hon snart där igen på köksbordet, tätt tryckt mot bordduken, och slog häftigt med svansen medan hon siktade in sig på de flygande godsakerna där ute. Själv tycker jag att det är spinnande att sitta och titta på dem, men jag glömmer inte glasrutan... eller, ja, låt oss vara ärliga - det har inte hänt inte hittills, i alla fall.

Matte säger att det är för att Jenny verkligen har jagat fjäderkotletter på riktigt förut, på den tiden hon var hemlös och måste skaffa sin egen mat. Jag tog mest möss och andra byten i markhöjd, men Jenny, hon var en sagolik jägare som klättrade i träd och gjorde farliga hopp från höga höjder. Det ni!

Mattarna fick besök av en trevlig tvåbening som hämtade gamla dammiga saker hos oss. För de sakerna fick mattarna pengar, och det blev de mycket glada över. Jenny och jag hälsade förstås artigt och belevat på främlingen och Jenny satt t.o.m. i hans knä en stund innan katt-TV:n lockade henne därifrån igen. Rafael var med hela tiden, nyfiken men höll sig lite i bakgrunden... Assar och Sixten var däremot som bortblåsta, som alltid när det kommer folk.

Jenny

2011-10-30T18:26:00.003+01:00

Vi har fått katt-TV! Och inte bara i ETT fönster, utan i FLERA STYCKEN! Gammelmatte och matte har nämligen satt upp mat-stationer åt fjäderkotletterna utanför både vardagsrumsfönstret och köksfönstren, så nu kan vi sitta lite var vi vill och titta på läckerbitarna... *slickar morrhåren* Fast Assar och jag hittade en ännu bättre plats i fönstret i källartrappan, där vi bekvämt kunde sitta bredvid varandra och spana på aktiviteterna utanför. Det kallar jag reality-TV! Drama på bästa tid, för de inte bara äter utan slåss och har sig också, de små befjädrade godsakerna... synd bara att det inte går att öppna fönstren med tassarna och ta sig en smakbit, men det här är ok för jag minns att det var väldigt jobbigt att fånga fjäderkotletter och när man väl kommit innanför fjädrarna fanns det inte mycket ätbart kvar, mest tunna ben som man stack sig i munnen på. Det här är bättre - först sitter man och dreglar över showen utanför något av fönstren, och sedan går man ut i köket och äter mat man blir mätt på. Praktiskt!

Philemon

2011-10-29T22:18:00.004+02:00

Jau ska min själ stimma mattarna för misshandel, det ska jau! Idag bjöd gammelmatte över maj till saj på eftermidda'n och jau följde förstås nyfiket med iftersom jau inte varit där förut. Men det ska jau jama till er, att det gör jau ALLRI om! För där bara kryllade det av katter - hela huset fullt, minst! Stora, håriga katter som stirrade på maj när jau kom uppför trappan från källaren. De glodde på maj som om de allri sitt en katt förut, så jau fick fräsa ifrån riktigt ordentligt flera gånger innan de lät maj tassa förbi dem och undersöka huset. Sen ville jau förstås him igen fortare än fort, så matte fick faktiskt BÄRA maj... de kunne hon gott ha efter att ha lurat maj så fult. Nu stannar jau himma, den saken är skånsk, och om gammelmatte försöker locka maj över till saj en gång till ska jau jama vad jau tycker om sådana dumheter *fnys*.

Nåjam, låt oss inte haka upp oss på småheter, för jau har viktigare nyheter att jama om. Madeleine från Södertälje katthim har ju flyttat, som ni vet, och hinnes kompis Alea bloggar! Så nu får I skynda er att tassa över dit för att hilsa på, allesamman... det blir säkert Madeleine osse glad för, tror jau.

Rafael

2011-10-28T17:30:00.011+02:00

Äntligen börjar min matte (som de andra kallar gammelmatte) vara mer här hemma hos MIG istället för att försvinna iväg stup i kvarten! Det har varit så trist när hon har varit borta på det där sjuka huset och lämnat mig ensam med de här pappskallarna... ehrm, jag menar katterna, som bara är i vägen (kidsen) och som man inte kan göra något vettigt med (brudarna) därför att någon illvillig typ knipsat av mig mina mest värdefulla ägodelar utan att fråga om lov. Allt jag kan göra är att hålla dem på tasslängds avstånd när de blir för jobbiga eller försöker ta min mat... och då blir den andra matten sur och säger att "vi slåss inte här i klostret". Nähä, hur skall jag då få fram budskapet? Vad de här typerna som bor här hos mig inte har begripit är att JAG är den viktigaste katten och att matte är MIN, även om de kan få låna henne lite grand när jag har annat för mig. Fast det brukar jag inte ha när hon är hemma, då vill jag ligga tätt intill henne och bli gosad med och glömma de hårda åren utomhus. Det finns inget bättre sätt att dränka gamla sorger än under mattes smekande hand!

Hmpf, nu jamar Jenny att jag har "attitydproblem" och att hon skall prata med abbemissan om mig... kanske bäst man ligger lite lågt, åtminstone ett tag.

Kan jama att pälsen sakta är på väg att växa ut igen... vet inte vad jag gillar det, den är ju snygg och så, men det är rätt skönt att vara korthårig... får grunna på hur jag vill ha det.

Imma

2011-10-27T19:02:00.005+02:00

Jag är inte riktigt på topp idag... känner mig trött och lite ruggig, vill gärna ligga tätt intill matte och bara vila. Tyvärr har hon haft en massa för sig idag, som t.ex. att diska och städa, istället för att ligga still så att jag kan vara hos henne. Och så envisades hon med att vilja klippa klorna på både Philemon och mig... det gillade jag inte, för jag vill inte att hon skall märka att jag har använt dem. Philemon har varit lite extra störig på sistone, förmodligen för att han känner sig rastlös och tycker att mattarna är tråkiga - för att inte tala om mig! - men det slutar alltid med att han försöker bråka med mig och då måste jag ju tassa till honom för att han skall lägga av *suckar djupt*. Nåjam, nu är förstås hans klor också klippta, och då kanske jag inte behöver vara så vass...

En bra sak med att visa mig hängig var att matte bjöd oss på uppvispat ägg på eftermiddagen. Mmm, det älskar jag! Och till min glädje ville inte Philemon ha sin portion, så jag fick den också... perfekt! Det är så sällan jag får ha maten ifred och ännu mer sällsynt att jag får dubbla portioner... undra på att jag är så tunn, och ser ut som en kattunge istället för den äldre dam jag faktiskt är.

Matte är nog orolig för mig, det känns liksom i hennes händer när hon smeker mig och hörs i hennes röst. "Imma börjar bli gammal" suckar hon och låter vemodig. Men än kan hon inte räkna ut mig! Fast jag misstänker att ett nytt stick i tassen är på gång, för hon har börjat tala om att kolla upp mina njurvärden igen...

Imma

2011-10-26T18:15:00.004+02:00

Idag fick gammelmatte äntligen sina höron, som hon har längtat så länge efter! Matte och hon åkte iväg tidigt i morse till sjukhuset i Skövde och när hon kom hem var gammelmatte liksom annorlunda... hon pratade lågmält istället för att skrika och hon hörde precis vad man sa. Tänk, så finurligt att man kan göra höron åt tvåbeningar när deras öron inte fungerar som de skall! Fast matte säger att det faktiskt finns höron åt både hundar och katter också, det är bara det att sådana opereras in istället för att sättas utanpå som gammelmattes höron...

Här är gammelmattes ena höra - det
andra ser likadant ut fast spegelvänt, förstås

Imma

2011-10-25T22:04:00.005+02:00

Idag är våra mattar väldigt trötta, men också väldigt glada, för de har gjort något de har längtat efter läääänge - de var inne i sta'n och skrev på en ansökan om skuldsanering hos budgetrådgivaren! Sedan stannade de på en trevlig restaurang och firade med att äta middag för rikskuponger som de hade fått av ett av mattes kullsyskon. Nu måste de bara vänta på att någon som heter kronofogden skall skicka ett beslut om hur det skall bli med saker och ting framöver... själv hoppas jag att det blir ett bra beslut, så att våra mattar snart slipper oroa sig för pengar mer, för de har viktigare saker att tänka på - nämligen oss katter!

Jenny

2011-10-24T18:56:00.006+02:00

Det börjar bli ordentligt kallt ute... jag är inte alls lika lockad att smita ut längre när någon av våra mattar öppnar ytterdörren, utan föredrar att stanna här inne i värmen. Tänk att man har fått det så här bra! Precis som förra vintern, sitter jag ofta i något av fönstren och tittar ut, tänker tillbaka på livet som hemlös och är glad att jag är här inne hos gammelmatte och kompisarna. Sedan gör det inte så mycket att Rafael stöddar upp sig eller att det kommer en främling då och då för att valla snabeldraken... jag jamar, har man det bara varmt och torrt, får god mat och friskt vatten samt ett bra lådrum (mattarna kallar det av någon anledning badrum) med lådor att gräva ner sina... ehrm, ja, ni vet... så behöver man inte så mycket mer. Förutom en massa gos, förstås! Matte säger att jag är ett gostroll, och den titeln bär jag med högburna morrhår, skall ni veta, för jag älskar att gosa!

Dessutom får vi inte glömma att jag ju har mitt viktiga uppdrag att sköta här i klostret. Jag är bolisassistent och skall snart bli bolis medan Sixten blir min bolisassistent... vi behöver vara två nu när inte Conny är kvar som sekerhetskatt i huset. Philemon, den där nye killen som bor hos abbemissan, skall skickas på specialträning till Jamlunda och bli undervisad av självaste Sippo - undrar om lillkillen begriper vilken stor ära det är?

Imma

2011-10-23T16:30:00.003+02:00

Nu har jag haft ett allvarsjam med matte om detta med att resa bort, och jag tror att hon begrep... fast hon pratar fortfarande om att göra "bara en pytteliten resa" ner till Skåne, där hennes bästis bor, eftersom bästisen vill så gärna och betalar allting bara hon kommer. Hmmmm... skall fundera på saken. För säkerhets skull har jag också tassmarkerat matte, så att hon inte skall glömma bort vem hon tillhör:

Annars är det lugnt här hemma nu, vilket gläder oss alla. Gammelmatte pysslar med papper och jag har försökt hjälpa henne med sorterandet, men av någon anledning blir hon inte glad... är det inte typiskt tvåbeningar att envisas med att vilja göra saker på sina egna sätt fast våra är bättre? Jag försökte puffa ner så mycket papper som möjligt på golvet, där hon lägger sådant som skall slängas - det måste väl ändå vara det bästa sättet att hantera räkningar, jamar jag? Men neeeej då, då håller hon i papperna och ber mig att gå därifrån! *suckar* Jamjam, hon får väl betala de där räkningarna då, om hon nu tycker det är så roligt...

Imma

2011-10-22T12:36:00.008+02:00

En sak har Skaparkatten inte försett oss med - flexibla tassar som kan trycka igång datorn! Eller egentligen är det väl så att tvåbeningarna som vanligt inte tänkt på att fler än andra tvåbeningar kan vilja använda sakerna de uppfinner? Hur som helst har vi inte kunnat blogga på flera dagar nu, bara för att ingen av oss katter klarar av att starta datorn... *suckar djupt*

Har ni saknat oss? Ni förstår, mattarna övergav oss i onsdags och åkte på en sådan där båtresa till det där ålandet eller vad det heter, och när de kom hem var de så sjuka att de bara kräktes och hade diarré och stöp i säng utan att hälsa artigt ens. Mat fick vi förstås, men det tillhör ju det basala... i övrigt har vi fått ta tass om dem istället för att de överöste oss med presenter och godis som ursäkt för att de försvann och blev borta i två dagar. Det är mycket man får stå ut med i umgänget med tvåbeningar, det jamar jag bara.

Idag är de i alla fall på benen igen, även om de ser ut att vara väldigt mjuka i knäna. De försäkrar att de inte druckit något med sprit i, utan att de måste ha ätit något som inte var bra... matte pratar om något hon kallar äggröra, som hon anser vara en starkt misstänkt orsak. Ja, det hörs ju på namnet! En enda röra var vad det blev här hemma... *suckar igen*. Nåja, nu har gammelmatte tänt i pannan så att vi skall kunna leva som vanligt och inte behöver hållas under termotäckena hela tiden, och förhoppningsvis skall livet återgå till det normala. Vad skulle de ut och åka båt för?!? De tål inte att vara hemifrån oss!

Gammelmatte Gitte

2011-10-18T19:28:00.002+02:00

Tack för alla vänliga hälsningar under den här sjukhusveckan. Ja då är man hemma igen och det känns jättebra! Just nu fungerar alltsammans. Ingen infektion, bra blodsockervärden, hjärtat slår som det ska och jag tycker att jag mår ganska bra.

Idag har vi varit till Karlstad och hämtat hem Connys aska. Så småningom ska vi begrava honom. Det var mycket känslosamt när vi fick urnan. Han var en så fin kisse och vi saknar honom så mycket. Nu när vi har en ung hanne som är frisk så märker vi ju hur sjuk Conny egentligen var. Han var ju ganska stillsam. Han tyckte väldigt mycket om att sitta i mitt knä och vi hade en varm och skön filt omkring oss och sov. Så vill verkligen inte Philemon sitta, men om jag sitter i Kickis fåtölj med benen uppe på en puff, så ligger han gärna på mina ben och sover. Hå, hå, ja, ja, så skönt det är att vara hemma igen!

Annars har hösten verkligen kommit på allvar nu. När Torbjörn var här i lördags så hjälpte han Kicki att ställa undan de tunga grejorna, som t.ex. blompottor och sådant, men det återstår ändå en del att ordna innan snön kommer. Nu har vi ju i alla fall ved inomhus, vilket är jätteskönt. Jag har en del verktyg som ska plockas undan, men en del av dem måste jag använda innan trädgården är klar inför vinterns angrepp. Det känns allt väldigt vemodigt så här på hösten, men trots allt så kan det vara skönt att kura ihop sig i värmen inomhus och bara vara medan mörkret faller utanför.

Imma

2011-10-17T21:37:00.001+02:00

Jag har egentligen inte tid att tassa något i kväll, men skall i alla fall berätta den glada nyheten: gammelmatte är hemma! Och nu skall här gosas... vi får tassas senare, vänner.

Matte

2011-10-16T18:24:00.007+02:00

Förjamade Philemon! Nu har han rymt två gånger via källardörren och galopperat omkring i det våta gräset samt smitit in i den - för människor - supertäta tuja-häcken... mina tofflor är dyngsura, jag flämtar som en blåsbälg och har burit flera kilo katt mer än min nacke tillåter just nu. Dessutom hade jag hjärtat i halsgropen av rädsla att han skulle ge sig ut på vägen. Och så har han mage att genast ställa sig vid dörren och jama åt mig att släppa ut honom igen! *morr*

Börjar nästan att längta efter snön... fast det skulle inte förvåna mig om den här katten gillar snö!

Philemon

2011-10-16T14:19:00.004+02:00

Gammelmatte ringde alldeles nyss och berättade att hon kommer him i morgon... bra! Jau gillar ente när flocken sprider ut saj på alla möjliga håll och nu har hon varit borta i nästan en hel vicka. Tur att det händer lite annat under tiden, så man ente blir tossig - igår kom en väldans trevlig människopåg hit som matte kallade bror (det betyder kullsyskon av hankön, har jau förstått) och honom försökte jau bli go vän med... men han var svårflörtad, måste jau jama! Imma jamade att han alltid varit sån, så jau skulle ente ta illa upp. Sen satte hon saj i hanses knä, och han föste försiktigt bort hinne osse. Det skall jamas, han var väldigt vänlig hela tiden - han ville bara ente ha katter i knät, om jau förstod rätt.

Nåjam, vädret är fint i alle fall och man kan vara ute i kattgården och äta gräs och titta på fåglarna. Det kunde jau aldrig i Malmö! Så det gillar jag skarpt här. Och så gillar jau att ligga hos matte och vila mellan lekstunderna, för hon är så varm och go. Min förra matte hade aldrig tid att ligga stilla och bara vara, hon hade alltid så mycket för saj... men den här matten sysslar med lugnare saker, läser och så, och det tycker jau är bra!

Imma

2011-10-15T18:29:00.005+02:00

Gissa om jag har en bra bild på lut åt er! Men den får förbli en hemlis ett tag till... den sitter nämligen inuti mattes kullsyskons kamera fortfarande, och han kan inte mejla den till oss förrän han har kommit hem till Stockholm igen där han bor.

Jajamensan, idag dök alldeles oväntat ett av mattes kullsyskon upp här, och gissa om matte blev glad! Man riktigt kände i atmosfären hur hon ångade av lycka, för hon tycker alldeles väldigt mycket om sina kullsyskon men eftersom de bor så långt borta väntar hon sig inte att de skall dyka upp så där spontant. Just den här, en av hannarna, är tassverkare och hade med sig en massa spinnande saker som Philemon blev fascinerad av - lillkillen är uppenbarligen tekniskt lagd, för han drogs som en magnet till besökaren hela tiden. Och vad tassverkaren gjorde var att mäta vad varenda en av våra elektriska saker drar, eftersom matte och gammelmatte får så höga elräkningar... och tänk, efter en stund hittade han felet! Så nu är matte ännu gladare, för nu vet hon precis vad som behöver göras för att elräkningarna skall bli små och trevliga. Det är någon pump som inte är frisk och som behöver bytas, om jag hörde rätt... resten av sakerna drar inte alls mycket el, sa tassverkaren, så de kan matte och gammelmatte fortsätta att använda utan att skämmas det minsta. Nu gäller det bara att den där pumpen inte är för dyr... men matte sa att det ordnar sig nog, så då gör det väl det, då.

Kan berätta att gammelmatte ringde och talade om att hon samlar på sig vätska igen. Undrar just hur hon gör det, hon som aldrig har några fickor på kläderna? Hon kanske bär omkring på en dunk? Nåjam, den där vätskan måste hon bli av med innan hon får komma hem, så nyaste budet är att hon kommer på måndag... tydligen har hon fastnat i någon slags kedjereaktion, där förkylningen har dragit upp sockervärdet som har gjort illa njurarna som gör att hon samlar på sig den där vätskan... *suckar*... ja, det var något ditåt i alla fall.

Matte

2011-10-14T22:05:00.006+02:00

Det har faktiskt sina fördelar att gammelmatte ligger på sjukhus just nu... det ger mig mer odelad tid med husisarna, för när gammelmatte inte är i närheten söker de sig betydligt mer aktivt till mig istället för att "leva som vanligt" som de gör när hon är hemma. Eh, förstod ni hur jag menade? Alltså, just att saker och ting inte är som vanligt gör husisarna mer kontaktsökande - om man nu kan säga så om gostrollen Jenny och Majsan, förstås? De är ju alltid redo för gos, högt och lågt! Men Sixten har blivit oerhört tillgiven, Rafael möter mig alltid i dörren och t.o.m. Assar tillåter mig att klappa honom medan han äter... det är en ynnest jag sätter stort värde på, skall ni veta, för han är fortfarande en blyg kille. Dessutom har han börjat möta min blick när jag pratar med honom, vilket också är nytt.

Säcken med specialfoder (Siames) som de okända herrarna presentade oss med för en tid sedan har blivit omåttligt populär bland alla klosterkatterna, kan jag berätta. Vi får inte pension förrän den 18:e, så när de ordinarie fodersorterna (Renal Special för Imma, Kastrerad för Philemon och Light för husisarna - alltsammans Royal Canin) tog slut öppnade vi siamesfodret... och oj, så gott det verkade vara! Nästan lite för gott... det går åt i en väldig fart. Men ledsamt nog för våra fyrtassade vänner kommer livet att återgå till det normala när pensionen kommer, för jag misstänker att en av anledningarna till att fodret är så gott är att det innehåller extra mycket kolhydrater - siameser är ju oerhört aktiva rackare som bränner mycket energi... och åtminstone husisarna behöver gå ner i vikt, inte upp. Så det blir Light igen för dem, eller åtminstone Kastrerad beroende på vad jag kan få tag i... och Imma skall tillbaka på Renal Special, eftersom jag håller stenkoll på hennes njurar och inte tar några risker. Nåja, ombyte förnöjer, sägs det ju!

Jenny

2011-10-13T22:05:00.009+02:00

Ikväll svansdansar vi av lycka här - inte minst Majsan och jag! - för vi har precis fått veta att Madeleine skall få flytta till ett riktigt hem! Ett alldeles eget hem, med en egen husse och matte och en kompis! Är det inte fankattiskt?!? *tårögd*

Vackra Madeleine

När en katthemskatt får sitt alldeles egna hem sker något gudomligt, säger våran matte. Skaparkatten har då rört vid en tvåbenings hjärta och viskat hemliga ord om kärlek, trohet och ansvar, och tvåbeningens hjärta har viskat ett lika gudomligt "ja" tillbaka. Detta "ja" är det viktigaste ordet som existerar, har matte berättat för oss, för hur mycket Skaparkatten än älskar oss och vill oss väl, behöver han att vi vågar säga "ja" till det han inbjuder oss att göra. Han kan aldrig tvinga någon, för vi är allihopa skapade med en fri vilja... så varje gång någon tar modet till sig att säga "ja" till Skaparkatten (eller Gud, som människorna kallar honom) sjunger alla änglar i universum och Skaparkatten jublar av glädje. Visst är det underbart?!?

Grattis, Madeleine! Vi är så jamarlyckliga för din skull!

Imma

2011-10-13T16:04:00.003+02:00

Jag är ofta fascinerad av matte, för tvåbeningar gör så mycket konstigt... men idag är hon speciellt underhållande att iaktta, för hon hittar på alla möjliga tricks för att krångla sig förbi de där förhållningsreglerna kirurgen satte upp när hon blev opererad i nacken för några veckor sedan. Det är ju så att matte varken får bära eller lyfta något som väger mer än 1 kg, inte lyfta armarna över huvudet och inte köra bil... så gammelmatte har fått ta hand om sådana saker hittills, men nu ligger ju gammelmatte på sjukhuset och vad gör matte då? Blir olydig, förstås! *fnissar* Idag har hon till exempel kört bil bort till Gullspång för att besöka banken, och nu kväll tänker hon elda fast vartenda vedträ väger över 1 kg... det skall bli mycket spinnande att se hur hon klarar det!

Förresten satt matte och chattade med gammelmatte via fejsboken tidigare idag, och då berättade gammelmatte att hon blir kvar på sjukhuset över helgen. Det är därför matte tänker elda, för vi har bara +15 grader inomhus och hon tycker synd om oss katter... hm, skall be Philemon att gå med matte ner i källaren och hålla lite koll för säkerhets skull. Man vet aldrig vad en olydig tvåbening kan hitta på!

Undrar just när Max' och Måns' husse kommer hem? De måste längta alldeles väldigt efter honom...

Imma

2011-10-11T17:23:00.005+02:00

Åååååå! *dunkar huvudet i väggen* Tar det aldrig slut?!? Knappt har matte kommit hem från sjukhuset, så är det dags för gammelmatte att bli inlagd igen! Vad är det med det där sjukhuset som är så intressant att de nödvändigt måste turas om att ligga inne?!? Matte säger att gammelmatte behöver lite hjälp med andningen nu när hon är förkyld, och att hennes sockervärden är på tok för höga... jag begriper ingenting, annat än att det irriterar mig och att vi katter blir lidande. För med bara en matte i huset får man inte lika mycket gos och uppmärksamhet som med två - den enkla matte-matiken klarar vilken misse som helst!

Lyckligtvis tar lillkillen det lugnt, i alla fall än så länge. Hade bara fattats att han gått omkring och ylat övergivet också - han är ju en utpräglad vallkatt och gillar inte att någon av våra mattar går ut eller att de vistas i olika rum. Grunnar på hur jag skall berätta för husisarna att gammelmatte inte kommer hem ikväll? De kommer att bli ledsna... tror jag skickar över matte att gosa ordentligt med dem, och bjuda på lite vitfisk som plåster på såren. Det finns i frysen, det vet jag. Ja, så får det bli.

Säg mjau till livet!

Philemon

Imma

Philemon

Imma

Matte

Jenny

Matte

Lille Conny, så gräsansfulltVI SAKNAR DIG!!!

Matte

NEWS FLASH!

Matte

Imma

Matte

Matte

Majsan

Jenny

Imma

Matte

Imma

Philemon

Rafael

Matte

Philemon

Gammelmatte Gitte

Imma

Imma

Imma

Gammelmatte Gitte

Imma

Imma

Matte

Imma

Imma

Gammelmatte Gitte

Imma

Imma

Imma

Imma

Matte

Imma

Imma

Imma

Philemon

Philemon

Assar

Imma

Imma

Imma

Philemon

Imma

Matte

Imma

Imma

Imma

Imma

Matte

Imma

Imma

Imma

GLAD FÖRSTA ADVENT!

Majsan

Matte

Philemon

Gammelmatte Gitte

Gammelmatte Gitte

Philemon

Imma

Imma

Imma

Imma

Matte

Gammelmatte Gitte

Majsan

Gammelmatte Gitte

Philemon

Gammelmatte Gitte

Gammelmatte Gitte

Philemon

Gammelmatte Gitte

Lille Conny, så gräsansfullt
VI SAKNAR DIG!!!