Majsan

De senaste dagarna har luckan till kattgården varit stängd, och trots att särskilt Jenny, Sixten och Robin tjatar på matte vägrar hon att öppna. Spekulationerna har varit många... att det regnar... att det blåser... att matte inte vill ha in mygg... men så idag råkade jag höra matte tala i telefon med de där laxarna som hjälper henne med saker hon inte orkar själv. Ja, de är visst laxar - åtminstone säger matte det! - men de ser inte ut som fiskar utan som alldeles vanliga tvåbeningshanar! Och då sa hon det: "Jag behöver er hjälp att klippa gräset kort, för vi har fått in huggorm i trädgården".

Huggorm... det får mig att minnas Conny, som för några år sedan blev huggormsbiten och dog av skadorna. Matte och gammelmatte sörjde så att väggarna var fuktiga, de grät dag och natt - och matte anklagade sig själv för att hon hade fallit till föga när Conny tjatat sig till att få gå i löplina i gräset, trots att det var högt. Hon pratar fortfarande om att hon borde ha vägrat och "om Conny inte hade gått ut i trädgården den dagen, hade han levt idag". Så nu när jag har hört att det handlar om ormar, förstår jag varför luckan är stängd till laxarna har varit här och klippt gräset. Frågan är hur jag får Robin att förstå? Han är vääääldigt envis och kan sitta i timtal vid en dörr och tjata... och han var inte med på den tiden Conny bodde här, så han minns förstås inte hur traumatiskt det hela var för oss. Sixten och Jenny förstår och accepterar, nu när jag har jamat med dem om varför vi inte får gå ut just nu... och jag har bett Jenny att jama med Robin om Conny, lägga det lite på att Conny också var en rexkille, så kanske han lugnar ner sig en smula. Puh!