Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

onsdag 19 december 2018

Klosterkatterna

   - Jam blir galen! Dofter överallt, alla lika goda! Olaf ser stressad ut där han sitter i hallen. Och när jam försökte komma närmare, stötte jam ner den där vattenkokaren så att matte fick svabba hela köksgolvet. Det var ju inte meningen... jam menar, ingen katt vill väl bli blöt om tassarna?!?
   Robin fnissar.
   - Tvåbeningarna har stekt köttbullar hela kvällen, konstaterar han. Visst doftar det underbart? Men var inte orolig, på julafton får vi allihop varsin jultallrik full med godsaker - även köttbullar.
   - Menar du det? Olaf stirrar på honom.
   - Jamjamen, varenda jul ger matte oss varsin jultallrik med allt möjligt gottigt på. Det är tradition. Så du behöver inte vara orolig att du missat något smaskens. Korv, julskinka, rullsylta - fast matte sköljer bort kryddorna - och köttbullar. Ost också! Och risgrynsgröt med mjölk... Robin slickar sig om morrhåren.
   Olaf ser mållös på honom.
   - Men varför bjuder hon på sådana godsaker?
   - För Skaparkattens skull, förstås, Robin ser nöjd ut. Det begriper du väl att det bästa sättet att fira Skaparkatten på är att äta en massa gott kött?!? Och annat som passar bra i kattmagar... kurr!
   - Nu pratar du om Skaparkatten igen, Jessie sticker fram huvudet bakom sin son. Är det Den som ger matte alla de där sakerna också? Jam menar, som hon serverar oss?
   - Jamvisst! Varifrån skulle hon annars få så mycket härligt?!? Klart det är Skaparkatten som ser till att vi får allt det där underbara!
   Rafael ligger i närheten och myser utan att lägga sig i jamtalet. Han har magen full av köttfärs som matte smusslat till honom när de andra inte varit i närheten och kan till och med glömma bort värken i lederna för en liten stund. Dessutom ligger han med ryggen mot elementet, känner sig varm och mjuk och tycker att livet just nu är ganska trivsamt. Det är roligt att se hur bra Robin kommer överens med gästkatterna, för det gör hans beslut mindre svårt att ta... tiden rinner sakta ut, och Rafael vet att Skaparkatten snart kommer att kalla på honom. Kanske skall han stanna över helgerna i alla fall, kanske tassar han iväg lite tidigare... han har inte bestämt sig än, och inte hunnit jamtala om tidpunkten med Skaparkatten. En sak vet han dock: att det skall bli fankattiskt att få träffa gammelmatte igen. Henne saknar han väldigt mycket... matte är snäll och bra, men som gammelmatte är hon inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar