Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

måndag 29 december 2014

Majsan

I morgon åker den sista av våra julgäster hem igen... och det är faktiskt lite vemodigt, för de har inte bara varit väldigt trevliga att umgås med utan har också avlastat oss katter lite när det gäller mattarna. Ni vet ju att vi har tassarna fulla med att ta hand om de här två förvirrade, ynkliga och rätt besvärliga tvåbeningarna... så det har varit ganska vilsamt att kunna koppla av och ägna sig åt annat under en veckas tid, medan gästerna har sett efter mattarna. Men, som sagt, i morgon reser den sista och sedan får vi klara oss själva.

Har ni kunnat se något spinnande på katt-TV på sistone? Vi har fankattiska shower i båda köksfönstren mest hela dagarna! Strax före jul betalade matte licensen och tog i lite extra, så fjäderkotletterna riktigt trängs kring fågelmatarna och kommer så där nära att man inte kan låta bli att klappra med käkarna av ren upphetsning när man ser dem. Philemon blir rentav så till sig i pälsen att han måste gå ifrån emellanåt! *skrattar*

Mycket mat har det också blivit, måste erkännas *klappar med tassen på den runda magen*... skinka och julkorv och tonfisk och... ujujuj, jag misstänker faktiskt att jag gått upp några gram den senaste veckan. Men det springer jag lätt av mig när jag skall hålla reda på mattarna och mina små klosterkatter - för att inte tala om hunden! Hon är absolut ofarlig, kan jag avslöja, och faktiskt riktigt varm och go' att ligga intill emellanåt. Sixten tycker inte om henne, och hon tycker inte om honom, men de bråkar aldrig på riktigt utan grumsar bara om de möts. Philemon har rentav lierat sig med henne! Medan Jenny och Rafael struntar totalt i att hon går omkring här och skräpar i rummen. Man vänjer sig märkligt fort vid att ha en skällis i reviret, måste jag jama... det hade man väl aldrig trott när man bodde på katthemmet!

onsdag 24 december 2014

Jenny

WHOOOOOAAAAHAHAHAHA! Skall den kalla sig klosterkatt?!? Som kryper rakt in i julkrubban och ÄTER UPP gräset som mattarna har bäddat ner Jesusbarnet i?!? *rullar runt på golvet av skratt* Jojo, just en fin klosterkatt, den där skåningen!

måndag 22 december 2014

Majsan

Oj, så flitiga mattarna har varit idag! Gammelmatte har hjälpt matte och matte har hjälpt gammelmatte, så nu börjar det bli så fint i huset fast de är sjuka och inte orkar städa. Julgranen är klädd och Sixten blev förste katt upp i den... men när matte sprang efter kameran kavade han ner igen och satte sig så stiligt nedanför att man inte kunde tro att han nyss klängt omkring mitt i pyntet. Då blev matte besviken, för hon sa att ett bättre julkort kunde man inte ha fått än en glad katt mitt i en julgran! Sedan har vi andra också klättrat i granen, fast bara när matte inte varit i närheten... för blixtmaskinen är vi inte särskilt förtjusta i, någon av oss. Undrar just om Belle också tänker försöka klättra i den? Matte säger att hundar inte kan klättra i träd och "det skall vi katter vara tacksamma för, för det har räddat mången katt under århundradena"... men hon har ingenting emot att Belle klättrar "bara hon inte pinkar på granen" - ja, så sa hon faktiskt! *fnissar*

En av gästerna skulle ha kommit i söndags, men hon kommer i morgon istället och då skall matte åka till Kristinehamn och hämta henne. Den andra gästen kommer i egen bil på kvällen... och sedan kan kalaset börja! Mmmm... ni kan inte ana så gott det luktar i gammelmattes kök och så mycket härligt matte har lagat i ordning redan! Vi har varit med hela tiden och hållit koll, och några små smakprover har vi fått... men det är på julafton vi skall fira ordentligt, och då skall vi få vår traditionsenliga jultallrik, en var, med en massa gottigt på. Å, så jag hoppas att alla andra katter också få det! *blundar och önskar*

lördag 20 december 2014

Majsan

Jam har berättat för er flera gånger att det kräver sin katt att vara abbemissa i det här huset... och det gäller särskilt under de stora helgerna. Knappt har mattarna hunnit hem från sin båtresa så börjar matte dona med allt möjligt inför julhelgen, som börjar på onsdag i nästa vecka... och det är i och för sig jamartrevligt, för hon skall laga god mat som sprider underbara dofter i hela huset - julskinka, dopp-i-gryta, korv och köttbullar, Janssons frestelse (som jam tror har uppfunnits av Katten Jansson, ni vet, han som är god vän med världens starkaste björn Bamse!), sill och andra godsaker... men hon drar fram snabeldraken också, och skurar golven så att det stinker såpa i alla rummen. Varför måste tvåbeningar blanda dofter så där brutalt? Räcker det inte att det doftar god mat? Vi katter tycker absolut att det skall dofta smaskigheter i huset och inte äcklig såpa, och jam vet att Belle håller med oss.

Om några dagar kommer gästerna också, vilket krånglar till livet för oss djur. De tycker om oss och är vänliga, men de har så konstiga idéer som t.ex. att katter inte skall vara på bord och att vi inte skall tigga vid bordet när de äter. Vadå tigga? Vi vill bara ha vår välförtjänta del av godsakerna! Matte brukar jämka genom att ta upp oss i famnen en i taget och bjuda på smakbitar, men det innebär att andra måste köa och därmed riskerar att maten är kall innan det är deras tur... och ärligt jamat, det är väl vi som bor här som borde ha första tjing?

Nåjam, gästerna vet i alla fall att vi FÅR klättra i granen, så det kan de inte säga något om.

söndag 14 december 2014

Philemon

Jau VED att något faurlit är pau gång - jau bara VED det! *morrhårsdarr* Matte packar ena väska full med kläder och annat... och en ved ju vau det brukar betyda, ente sant?!? Och sau undrar hun varför jau ser misstänksam ud pau bilden!

Hur skulle jau kunna vaura annat, när hun packar den dära väskan bredvid där jau ligger? Väskan är ju för katten PRECIS udanför bilden! *fnyser* Och eftersum jau osse lagt marke till att hun packar hunna-saker med, ved jau att Belle skau med. Alltså blir jau ENSAMMEN HIMMA! *ryser* Jau?!? Som verkligen behöver matte dygnet runt för att ente bli lissen! Men hun kommer att ångra saj, det sajer jau bara... när hun kommer him igen, och jau ligger där i hallen alldiles dö av sorg... auvliden av rena isoleringen... *sniff*

lördag 13 december 2014

Jenny

Ni får förlåta att en svartvit tjej som jag tycker att just svartvita killar är lite extra sexiga... *fnissar*... så man blir ju till sig lite i pälsen när en av de allra snyggaste plötsligt dyker upp i en tidning som matte tar hem från affären. Nämligen Sippo! Jodå, han har jamat ut i nr 51 av Året Runt och berättat om fine lillkillen Snuffe och hur Snuffefonden kom till... ni kan tro att vi klosterkatter förstås hängde kattgrant över tidningen och lusläste (eller heter det musläste?) vartenda ord. Fast när vi kom till den fina bilden av Sippo och hans husse blev vi väldigt konfunderade, för där stod det att "Idag är Sippo Peters enda katt"... men hallååååå, varför skriver de inte om Tindra och Viska också?!? Majsan fundilerade en stund och sa sedan att flickorna kanske hade avböjt att vara med i artikeln, eftersom de inte bodde hos Sippo på den tiden Snuffe levde... men vi tycker att det låter så hemskt på något vis, som om Sippo och Peter har blivit alldeles övergivna när Snuffe tassade över Regnbågsbron.

Men det där om att alla kattvännerna grät när vi fick höra att Snuffe hade dött - det är definitivt sant!!! Vi grät så det skvalade... jam, det har nog sällan gråtits så mycket i hela kattvärlden som den dagen *sniff*

söndag 7 december 2014

Philemon

Idau är det den andre advent, sajer matte. Ente för att jau bryr maj så mycket om vau tvaubeningarna hittar pau, men just detta med alla lysande saker i fönstren tycker jau är litta trevlit. Jau sitter ofta i ett fönster och fundilerar pau Meningen Med Alltihopa, särskilt när matte eldar så att illementen är varma och go'a... all denna där varmen försätter maj liksjam i ett meditativt tillstånd, om ni förstaur vau jau menar. Fast just idau är det litta svårt att koncentrera saj, för det luktar så räligt i hela huset... glögg, heter det visst. Äckligt! Jau hoppas verkligen att det är en engångsföreteelse.

lördag 6 december 2014

Majsan

Ni kan inte tro så skönt det är att ha gammelmatte hemma igen! Vi samlas runt henne alla fyra hela tiden och Hemtjänst undrar fascinerade varför vi går med gammelmatte runt i vår del av huset... jam brukar fnissa för mig själv då, ni vet, så där i mjugg i morrhåren, för det är så dumt att det inte liknar något. Vi måste ju vara där gammelmatte är! Hur skall vi annars kunna ägna oss åt intensiv kurrterapi och spinnhealing? Visst, bägge fungerar någorlunda på avstånd också... men inget slår att vara precis intill, så att vibrationerna går rakt in i henne hela tiden. Det är bara okunniga tvåbeningar som inte begriper så enkla saker, eller hur?

Matte behöver också spinnhealing och kurrterapi, så vi jobbar med henne varje gång hon är i närheten. Och det är hon rätt ofta, för nu håller hon på att plocka undan de vanliga sakerna här hos oss för att julpynta i god tid. Tänk, hon tänker ställa upp granen vilken dag som helst nu! *lycklig* Och vi vet att vi får klättra precis hur mycket vi vill i den... det är rätt bra att ha en matte som inte bryr sig om "döda ting", som hon kallar dem.

torsdag 4 december 2014

Rafael

Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammel-matte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! Gammelmatte är hemma igen! *yr och lycklig*

måndag 1 december 2014

Matte

När jag gjorde ren Philemons lådor (han har två, en i badrummet och en i närheten av min... förlåt, vår säng) sa han att han skulle ställa till med fest. Jag blev lite förnärmad och sa att jag minsann gör ren lådorna varje dag, så det var inte någon anledning att festa... men då svarade han att Belle hade varit i lådan och att det "stank skällis" om den. Suck! "Men det är väl inget nytt?" frågade jag. Philemon stönade. "Matte, du förståååååår ente! Om jau använder laudan när hunden varit i den, stinker jau ju osse hund efteråt!" Så hotade han med att om jag inte omedelbart efter varje Belles besök gör rent lådan - HANS låda, märk väl! - så skulle han hyra in någon som gjorde det istället. Jag påpekade lite försynt att orsaken till Belles sällsynta besök i hans låda var att jag vid de tillfällena låg sjuk i migrän och inte kunde gå ut med henne, så var det i så fall inte bättre att han hyrde någon som gick ut med henne? Philemons svar var lakoniskt: "Jau vill ente att hon blir ÄNNU gladare än hun redan är!" I samma stund kom Belle studsande genom hallen för att kolla vad vi gjorde, och Philemon fick sig några skuttiga slick över huvudet. "Fattar du?" suckade han djupt.

söndag 30 november 2014

Sixten

Idag har matte ställt upp vackra ljusstakar i fönstren här hemma, och i några rum har hon hängt upp stora stjärnor som lyser. Så här gör hon och gammelmatte varje december, det vet jag ju... men just i år känns det lite extra mysigt och tröstande på något sätt. Jam frågade henne varför vi har de där ljuskällorna i fönstren just i december och januari men inte resten av året, och då svarade matte att det beror på att ljusen skall hjälpa oss att minnas Skaparkattens kärlek lite extra mycket just nu. "För oss människor, som kallar Skaparkatten för Gud, är det här en tid då vi minns att Gud älskar oss så mycket att han lät sig födas som vanlig människa bara för att lära sig hur vi har det" sa hon. Det gör att vi känner oss förstådda, för Gud har varit precis som vi under ett människolivs tid. Jag grunnade på det en stund och frågade sedan om Skaparkatten gjort likadant för katter... och då sa matte att hon trodde absolut att Skaparkatten då och då låter sig födas som katt för att aldrig glömma bort hur katter har det. Det känns fint att tänka på, tycker jam.

Så här fina kransar hänger det på våra dörrar nu

Gammelmatte har inte kommit hem än, men de har flyttat henne från sjukhuset i Skövde till sjukhuset i Mariestad i alla fall. Igår avvätskade de henne så mycket att hon gick ner TRE KILO i vikt - uj, det är ju en halv katt, det! Nu skall hon vila och får extra syre för att andas bra... men matte tror att hon kommer hem om bara några dagar. Det gjorde Rafael jamarglad att höra, för han satt hela kvällen och grät vid dörren igår när gammelmatte inte kom hem igen. De har ett speciellt band mellan sig, Rafael och gammelmatte... vi andra saknar henne förstås också jamarmycket, men Rafael blir liksom alldeles otröstlig, den stackaren.

lördag 29 november 2014

Majsan

Neeeej... det skall katten vara abbemissa i ett hus där man inte har någon som helst kontroll över invånarna! *suckar* Både igår och idag har det varit ett ständigt rännande av Hemtjänst och Hemsjukvård, och sedan dök plötsligt två stycken Jambulansen upp också. Och jag tycker nog att de var värst, för de tog faktiskt gammelmatte med sig! *morrhårsdarr* Och vi som äntligen trodde att nu skulle gammelmatte vara hemma jämt, jämt.

När alla hade försvunnit, sjönk matte ner i fåtöljen i vardagsrummet och grät en stund. Jenny och jag tröstade henne så gott vi kunde, och Rafael och Sixten satt i närheten och såg bekymrat på... för det är så sällan matte blir så här ledsen när gammelmatte åker iväg med jambulans. När hon hade lugnat ner sig, sa hon att hon faktiskt hade sett fram emot att få adventspynta tillsammans med gammelmatte idag, och i morgon skulle de ha åkt till Gullspång och varit med på Skyltsöndagen (vad det nu är, det har jag aldrig begripit). Hon har köpt något som kallas glögg, som de skulle dricka i morgon, och så skulle de äta lussekatter... ta det lugnt nu och bli inte oroliga, för det är inga riktiga katter utan bara gula bullar! Men så drog hon ett djupt andetag och konstaterade att glöggen och lussebullarna kunde vänta: "flaskan är ju oöppnad och bullarna ligger i frysen" sa hon. Och så gick hon och la sig, för i natt har hon inte sovit mer än tre timmar eftersom hon varit så orolig för gammelmatte.

måndag 17 november 2014

Majsan

FÖÖÖÖRLÅÅÅÅT! Jag vet att ni väntar på era auktionspaket, men mattarna är så ohyggligt panka just nu att de inte har kunnat skicka iväg dem än. I morgon får dock matte sin pension, och då reser alla paketen härifrån - tass på det!

söndag 16 november 2014

Sixten

Vet ni vad jag gillar mest? Förutom god mat och gos med gammelmatte eller matte, förstås. Jo, det är när matte eldar och alla elementen blir så där härligt varma! Då sprider vi ut oss överallt i huset, så att var och en får ett eget element att ligga vid, och så bara goooooonar vi oss... bättre än så kan livet inte bli, det jamar jag bara! *kurrar*

Festandet häromnatten tog ut sin rätt, måste jag jama, så vi har varit omåttligt slöa i flera dagar nu. Jag hade ont i tassarna ända till igår p.g.a. allt dansande! Men vad gör man, när det kommer så många vackra damer och hälsar på? Vi borde ha dans oftare, tycker jam. Om Conny hade levt, hade man i alla fall haft hans födelsedag i januari att se fram emot, men nu måste vi vänta ända till mars på nästa födelsedagsparty för då fyller Philemon fem år. Eller... *fundilerar*... vi kanske skall ha julfest? Och sådant där granröjarparty eller vad det heter, när tvåbeningarna packar ihop julgranen? Då har man två fester att se fram emot i alla fall! Skall jama med abbemissan, för det är ju hon som bestämmer... *springer iväg*

lördag 15 november 2014

Majsan

Jahajam, då är man tvåsiffrig, då... det var i alla fall vad matte sa till mig idag, när vi satt och pratade om ditten och datten i vårt kök. "Nu är du tvåsiffrig, Majsan" sa hon "och det betyder seniorkoll varje år hos veterinären". Jag protesterade lite försiktigt med att jag känner mig alldeles frisk, men då svarade hon att det var just för att hålla mig frisk som jag behöver träffa veterinären oftare nu när jag är "lite äldre", som hon uttryckte det. Jag frågade då om hon också går på tätare kontroller hos sin människovet nu när hon blivit "lite äldre"... sedan skrattade vi båda, för vi vet hur dålig matte är på att ta hand om sig. Hon tar hand om gammelmatte och oss djur, och hon bekymrar sig och ordnar och har sig för andra tvåbeningar och djur mest hela tiden... men sig själv tar hon dåligt hand om. Så det är ju tur att hon har oss, som tar tass om henne!

Igår blev hon i alla fall tvungen att träffa sin människovet, vad hon än tyckte om saken, för hon har fått ont i ett öga. Titta, så hon ser ut!

När hon kom hem igen berättade hon något förskräckligt: att det är vårt fel! Nej, hon sa faktiskt inte så, för det skulle matte aldrig någonsin säga... men hon sa att läkaren hade berättat att hon fått en allergisk reaktion av att gosa med oss och sedan gnugga sig i ögat. Att matte är allergisk mot husisar vet vi ju om, men hon har aldrig någonsin låtit oss känna av det utan gosar minst lika mycket med oss som med Philemon och Belle... och det brukar gå jamarbra i vanliga fall, men just nu har matte något som visst kallades "ett överbelastat immunförsvar" och då slår allergierna igenom värre än vanligt, tydligen. Hon fick akutmediciner mot allergin på vårdcentralen och sedan skickade de med henne ögondroppar hem som gammelmatte hjälper henne med två gånger om dagen. Och matte är riktigt tapper och gnäller inte, fast vi vet att hon har ont i sitt öga och måste ta en värktablett för att kunna blunda när hon skall sova... så vi jobbar lite extra med spinn-healing just nu, som ni förstår.

Nåjam, i gengäld mår gammelmatte bättre och har börjat gå ner i vikt nu när de har fördubblat doserna av det där de sprutar in i armen på henne två gånger om dagen. Tur det! För att ta hand om två sjuka mattar samtidigt är lite ansträngande, även om vi är många om jobbet...

torsdag 13 november 2014

Jenny

Wow, vilken läcker födelsedagspresent mattarna ordnade åt Majsan och mig idag! Full action i trädgården och dessutom på ett ställe där man kunde se precis vad som pågick... det var väl snällt av dem?!? *rörd* Fast lite bullrigt var det, förstås. Nåjam, jag är nöjd, för jag kunde sitta i köksfönstret hela dagen och titta på showen. Majsan, den tråkmånsan, var inte alls lika intresserad utan ägnade dagen åt vad hon kallade "skönhetssömn" inför kvällens party... tja, det kanske hon kunde behöva - själv är jag medfött vacker precis som jag är! *fnissar*

Vill ni se vad vad jag såg genom fönstret? Jo, minsjam, så här såg det ut:

Efter en stund skickade jag ut matte i regnet för att ta en mer översiktlig bild åt er, eftersom man kanske inte ser så bra vad den där mojängen faktiskt håller på med:

"Det är ingen mojäng" grumsade Majsan när jag sprang in i sovrummet och berättade för henne vad som pågick. "Den kallas grävmaskin eller grävskopa". Jajaja, spela roll! Sedan rusade jag tillbaka till köksfönstret för att fortsätta följa spektaklet, och snart kom matte och gjorde mig sällskap. "De gräver ner vår vattenledning" förklarade hon "så att den inte fryser sönder i vinter". Jag frågade vad det betyder och hon svarade att om ledningen gick sönder skulle jag inte kunna lapa vatten från kranen i köket - hemska tanke! Det är ju där vi har det godaste vattnet i hela huset! Efter det var jag ännu ivrigare där jag satt i fönstret och klappade i tassarna och jamade högt för att de där ute skulle höra att jag gillade deras grävskopande. Hoppas att de förstod hur mycket jag uppskattade omtanken att rädda mitt dricksvatten?

Nej, nu hinner jag inte tassa mer här - våra gäster kommer ju snart, och sedan skall vi festa till solen går upp! *dansar nynnande iväg med små krumsprång och svansviftande*

onsdag 12 november 2014

Majsan

Ibland kan jag inte begripa att Jenny och jag är jämnåriga... här far hon kring väggarna för att göra i ordning till festen, och själv sitter jag någonstans där jag inte är i vägen och blir utmattad bara av att se henne. Puh! *vänder mig om och ryter* Håll tyst, Jenny! Det har inte alls med att göra att du väger mindre än jag! *återgår till datorn* Lyckligtvis behövs inte min insats, för killarna är fulla av förväntan inför i morgon kväll och hjälper gärna till med alltsammans. Belle blev lite ledsen när vi berättade att den här festen är för enbart katter... men när jag hade jamat en stund med henne om att huset blir fullt med sådana som vi husisar, insåg hon att det nog var lugnast att hon tillbringade natten i sängen hos matte istället. Jam menar, om hon tycker att vi är lite småläskiga, vad skall hon då inte tycka när ni allihop ramlar in här?!? Fast vi har givetvis lovat att spara godbitar åt henne, för hon gillar mat lika mycket som vi!

Mattarna lär sova som stenar, så dem behöver ni inte oroa er för. I morgon bitti skall det nämligen grävas i trädgården - grävmaskinen har redan kommit hit och står uppe vid garaget, har vi sett från köksfönstret. Vi skall få vår nya vattenledning nergrävd så att inte frosten tar den, säger gammelmatte... tänk inte visste jag att frosten var otäck till och med för slangar! Att den gör illa hemlösa katter vet jag alldeles för väl, men en slang lever ju inte... *fundilerar* Nåjam, vad jag vill komma till är att matte måste stiga upp tidigt, vilket inte alls tilltalar henne, och så måste de vara med och hålla koll på de där grävarna... så de lär vara JAMARTRÖTTA när det är sängdags. Vilket är bra, för då gör det inte så mycket om festen blir lite högjammad *fnissar*.

tisdag 11 november 2014

Jenny

WHOAAAAAAHAHAHA! Jag jamar bara det - har ni tråkigt, så sätt en limpistol i händerna på er matte eller husse! Jag trodde att jag skulle döööööö av skratt när matte kämpade med låååånga och givetvis väldigt klibbiga limtrådar, brände sig på munstycket och fick lim överallt där hon absolut inte skulle ha det... nu har jag ont i magmusklerna, men det var det jamerligen värt!

Kan förresten rapportera att det där snöret som BM hade med sig och sedan lämnade kvar när hon åkte härifrån är alldeles utmärkt. Idag har Sixten, Rafael och jag lekt med det - samtidigt! För det är ett låååååååångt och hållbart snöre. Tänk så praktiskt med en leksak som räcker till många på en gång... man slipper sitta och se på när någon annan har kul, medan man väntar på att det skall bli ens egen tur *kurrar*.

Hrm... jam, nu var det ju inte det jag skulle jama om idag, faktiskt. Istället skulle jag berätta att på torsdag fyller Majsan och jag år, vi blir faktiskt hela TIO ÅR, och det skall givetvis firas med ett rejält PARTY! Så på kvällen, när alla mattar och hussar (och hundar) gått och lagt sig, är ni välkomna hit på stor fest med alla tillbehör - massor av smaskig mat, gott om niptinis och vargtassar, lekar och dans. Philemon insisterar på att upprepa senaste festens lek "Försten till taket" och så blir det förstås "Inte nudda golvet" och röj i källaren, där det finns spinnande vrår att nosa igenom och gömma sig i *fnissar busigt*. Vi ses väl? Tass på det!

söndag 9 november 2014

Majsan

Igår hade vi storfrämmande här... om man nu kan kalla dem FRÄMMANDE? *fundilerar* Jam, den ena hade jag träffat flera gånger förut, för det var Hennes Kungliga Höghet Prinsessan Linnsens matte Karin och hon är väldresserad av sina katter, kan jag jama. Fast om ingen tar illa upp nu, så var den andra besökaren ett liiiitet strå vassare! Hon heter BM och har dresserats av MASSOR av katter, många av dem skyggisar, så hon visste VERKLIGEN hur man vinner en katts hjärta på nolltid *fnissar*. Redan innan hon hade satt sig ner i fåtöljen inne hos gammelmatte, hade hon fått Jenny att leka och busa med ett snöre så att saker flög omkring i rummet... och lite senare fick hon Rafael att komma upp i soffan och lägga sig intill henne för att gosa. Till och med Sixten kom in och hälsade!

Vi trodde naturligtvis att besökarna kom för att träffa oss - varför skulle det annars komma hit andra än Hemtjänst och Hemsjukvård? Men det visade sig efter en stund att Karin hade kommit för att intervjua matte för en artikel i en stor tidning. Ni vet väl att Linnsens matte är schårnalisst? Nu ställde hon en massa ointressanta frågor till matte om varför matte är präst och har gift sig med Skaparkatten... eh, Gud, menar jag, för för matte är ju Den Store ingen katt precis... eller vänta, förresten, det vet jag ju faktiskt inte! Måste ta ett jam med henne om den saken, när jag tänker efter. Fast inte kan väl en tvåbening gifta sig med en katt?!?

Matte säger att hon tror att det är femte gången hon hamnar i en tidning av samma anledning, och hon begriper FORTFARANDE inte vad det är som är så intressant med henne. Men nu tycker hon att det kan vara nog med schårnalism, för det finns ju miljoner andra tvåbeningar i landet att skriva om... för att inte tala om alla djur som behöver få göra sina röster hörda! Fast jag tror att matte gillade att träffa Karin och BM igår, för det märks att hon tycker mycket om dem... och gammelmatte var jamarglad att få umgås med folk som inte stack henne med vassa nålar överallt i kroppen eller prompt skulle veta vad hon väger mest hela tiden. Ett par sådana tvåbeningar kom senare på kvällen, när gästerna hade åkt hem igen, och visst skulle de både stickas och ställa otrevliga frågor! Efter ett sådant besök suckar gammelmatte och säger att de är väldigt trevliga och att det de gör verkligen behövs, men att hon är rätt trött på alltihop... och då kryper vi allihop intill henne för att trösta så gott vi kan. Spinnhealing och kurrterapi är vi jamarbra på!

tisdag 4 november 2014

Philemon

Alltså, jau är en fridsammer katt och snill mot både djur och människour, det är jau. Men nu haur matte gått alldiles för långt! Hun brukar kalla maj sånt som "Fille" och "Fillelillen" och det kan jau tau... men när hun kallar maj "Fillefjonk"!?! Det vaur min själ väldigt, väldigt nära att jau gauv hinne en rak tass mitt i plytet! *fnyser sårad* Nu vill det till att hun skärper saj, och det redigt fort!

måndag 3 november 2014

Majsan

Jam är så stolt och tacksam över er som vann auktionen att jag måste få skvallra för er andra: de har allihop skickat in mer pengar än de behövde till Snuffefonden! Riktigt hur mycket vet jam inte, men jag tror att fonden åtminstone har fått in 2.000 kronor tack vare dessa givmilda katter, hussar och mattar... *kurrar lyckligt*

Nu packar gammelmatte paket så det står härliga till, och vi katter hjälper till genom att provligga materialet och kontrollera på riktigt nära håll att hon gör rätt. Även de saker hon ropade in själv skall packas, för de blir julklappar till hennes barnbarn! Och det här är det allra bästaste med Snuffefondens auktioner, tycker vi - att ALLA är vinnare, både de som ropar in paketen, de som får sakerna och så de katter som fonden hjälper med pengarna - visst är det underjamt?!?

Vi har fått en förfrågan om Sagges husse också... nej, han var inte gammal, han var betydligt yngre än vår matte. Men blodförgiftning är farliga saker och något man skall ta på största allvar - så kom ihåg det, alla hussar och mattar där ute: om det finns minstaste lilla risk för blodförgiftning måste man åka till sjukhuset DIREKT och få hjälp. Glöm aldrig det, är ni rara! Era kissar kan bli faktiskt bli HEMLÖSA om ni inte tar hand om er själva ordentligt *morrhårsdarr*.

Och hur vet man att det handlar om blodförgiftning? Jam frågade matte, som förklarade det så här: blir man biten av ett djur skall man ALLTID åka till sjukhuset, hur litet såret än verkar. Likadant om man skär sig eller sticker sig på något som inte är absolut rent (och hur ofta är saker så rena?). Blodförgiftning brukar börja med att det gör ont i såret, området blir rött och svullnar... och efter ett tag börjar det dunka av pulsen på det stället som blivit skadat. Men då skall man redan vara på akuten, helst. Får man feber, måste man absolut åka direkt! Blodförgiftning går nämligen LÄSKIGT FORT och sprider sig i kroppen på nolltid. Det är verkligen en FÖRGIFTNING, precis som att bli biten av en orm eller stungen av en skorpion. Och människor dör av blodförgiftning, det vet ni nu om ni inte visste det innan.

TA VÄL TASS OM ER!!!

fredag 31 oktober 2014

Majsan

Vi är lite chockade här i klostret i kväll, för vi har precis fått veta att Sagges husse har gått över Regnbågsbron. Den som ringde och berättade sa att han hade haft en infektion i en tand och att den hade utvecklats till blodförgiftning, trots antibiotikatt... stackars Sagge, och stackars hans husses nyblivna fru! För de gifte sig faktiskt för inte alls länge sedan.

I kväll är våra tankar hos Sagge och hans matte.

onsdag 29 oktober 2014

Auktionsresultatet!

Käraste vännerna våra, ni är FANKATTISKA! Tack vare era bud får nu Snuffefonden in 1500 friska kronor att hjälpa katter för... kan ni förstå vad det betyder?!? *torkar en tår av glädje*

Så här blev resultatet:

PELLE SVANSLÖSPAKETET: Kattson 500 kronor

BARNPAKETET: gammelmatte 400 kronor

GULLIGA PAKETET: Dui och Deco 100 kronor

KATT-OCH-RÅTTAPAKETET: Alice 200 kronor

KÄRLEKSPAKETET: Chali, Chanti och Chacai 100 kronor

KOMPISPAKETET: Kjelle Bus 200 kronor

Två paket fick inga bud denna gång: JURASSIC PARK och LEJON OCH TIGER. Men dem spar vi till nästa gång vi håller auktion - så kanske någon känner sig mer sugen på dem den gången?

Och nu ber vi er som har vunnit paketen att sätta in pengarna på Snuffefondens konto i Swedbank 8270-1 4661 923-5 och sedan mejla oss er mattes eller husses adress, så skickar vi iväg paketen så snabbt vi bara förmår. Fraktkostnaderna får bli vår lilla gåva till fonden, så bidrar vi också med några små slantar... *kurrar*

Vår mejladress är: srcarina@telia.com

Sist, men inte minst: JAMARSTORT TACK!!!

fredag 24 oktober 2014

Rafael

Kurraaaaa, gammelmatte är hemma igen! *spinner så att allt i närheten vibrerar* Jag blev så JAMARGLAD att se henne igår kväll när matte hämtat hem henne att jag inte hade tid att vara blyg - jag hoppade rakt upp i gammelmattes knä och började trampa och kurra och på alla sätt visa hur välkommen hem hon var. Sedan kom Jenny och Majsan och trängdes också, medan Sixten kringelikrokade vid gammelmattes fötter... så vi tror att gammelmatte förstår hur glada vi var att se henne igen. Tänk att äntligen få ligga intill henne och gosa medan hon tittar på TV! Och sova hos henne i sängen... *suckar lyckligt*

Nej, nu måste jag kila tillbaka till gammelmatte igen. Men först har Majsan insisterar på att jag skall fråga er om ni har tröttnat på auktionen? Vi avslutar den på söndag kväll, och för att göra det hela lite extra spinnande har gammelmatte själv lagt ett bud: 400 kronor på BARNPAKETET. Så nu får vi se hur det blir... *kurrar ännu mer*

söndag 19 oktober 2014

Majsan

Idag är det precis EN VECKA KVAR av vår auktion till förmån för Snuffefonden, och spinningen är oliiiiiiiidlig! Två paket har inte fått några bud alls - Jurassic Park-paketet och Lejon-och-tigerpaketet - men de andra verkar vara intressanta för er, vilket gläder oss bortom jam. För det är ju NI som avgör hur det skall bli och vart paketen skall resa efter nästa söndags avslutning!

Gammelmatte är fortfarande på sjuka huset och vi längtar alldeles förskräckligt efter henne! Allihop tror vi att hon skulle bli frisk mycket fortare om vi fick ta tass om henne här hemma, men matte säger att ibland räcker det tyvärr inte med spinnhealing, kurrterapi och tasspåläggning vi ger... gammelmatte behöver mediciner också, och den sortens mediciner som hon får nu kan hon inte få hemma. Det är svårt att förstå, men vi antar att vi får försöka hela matte härifrån, liksom på avstånd, och hoppas att hon kan uppfatta våra kurrvibrationer där borta i Mariestad... *suckar*

tisdag 14 oktober 2014

Jenny

Vi har fått en ny favoritbok, som vi vill rekommendera alla er katter att läsa! När matte kom hem med den här från biblioteket och läste högt för oss, klappade vi i tassarna och skrattade så mycket att vi rullade runt på golvet - den är helt enkelt JAMARBRA!

"En mördarkatts dagbok" heter den och är skriven av Anne Fine. Emma Göthner har gjort de häftiga teckningarna. Och den slutar mycket, mycket oväntat! För bokens tvåbeningar, alltså. Vi katter begrep ju direkt hur det låg till...

Så har jag lovat Majsan att rapportera hur det går med auktionen till förmån för Snuffefonden, så att ni vet läget och kan börja planera hur ni skall lägga jamet så att era mattar och hussar öppnar plånkorna när de får sina löner:

PELLE SVANSLÖSPAKETET: Kattson har bjudit 500 kronor

BARNPAKETET: Raija har bjudit 175 kronor

GULLIGA PAKETET: inga bud ännu?!? Var det inte gulligt nog? Eller kanske FÖR gulligt?

KATT-OCH-RÅTTAPAKETET: Alice har bjudit 200 kronor

JURASSIC PARKPAKETET: inga bud ännu... dinosar kanske inte är något för katter? Men nog finns det väl skällisar där ute som gillar att tugga på sån't?

KÄRLEKSPAKETET: Chali, Chanti och Chacai har bjudit 100 kronor

KOMPISPAKETET: Kjelle Bus med matte har bjudit 200 kronor

LEJON-OCH-TIGERPAKETET: inga bud ännu...

Som ni ser är vi än så länge uppe i 1.175 kronor - det är så JAMARSPINNANDE att vi nästan tuggar på klorna inför slutstriden nästa helg! *kurrar*

Så måste jag få skvall... eh, jag menar, informera om en sak som matte sa i kväll när hon gjorde ren våra lådor. Jag satt ovanpå toalettstolen och kollade att hon gjorde rätt, och då kikade hon upp på mig och sa: "Vet du, Jenny, att när jag var ung ville jag bli arkeolog" och så skrattade hon "då visste jag inte hur mycket tid jag skulle tillbringa med att gräva i kattsand!"

lördag 11 oktober 2014

Majsan

Är det inte typiskt? Precis när man börjat känna att det här med gammelmatte som alfa-hona i reviret är bra och trevligt, och man tänker att hennes många sjukhusvistelser var ett minne blott... då dyker de där jambulanstyperna upp igen! Saknade de henne?!? Kan de inte driva ett sjukhus där borta i Skövde utan att ha gammelmatte att öva på?!? Vad det nu än kan bero på, är gammelmatte inlagd igen och kommer inte hem på flera dagar *suckar djupt*. Och det som var så gosigt att ha henne i sängen om nätterna!

Nåjam, matte är ju lyckligtvis hemma mycket och tar tass om oss så gott hon kan... och det är väl bra, även om det inte är som när gammelmatte är här. Och så har hon ju den där märkliga jycken i släptåg överallt! Ni kan inte tro en så konstig hund Belle är - allt man hört om hundar kan man glömma i hennes sällskap, för hon beter sig inte alls som skällisar brukar. Vet ni att hon är livrädd för oss husisar?!? *fnissar* Man behöver bara gå i närheten av henne så börjar hon gny och klänger upp i famnen på närmaste tvåbening. Hysteriskt roligt, om ni frågar mig! Och jam är ju inte rädd av mig, så jag går rätt på henne och nosar lite här och var, medan hon sitter och darrar i någon tvåbenings famn och piper och har sig... jamjam, det är faktiskt riktigt underhållande när man inte har bättre saker för sig. Philemon, som annars är rätt patetisk av sig, styr henne med järntass och hon tvättar honom till och med - när han tillåter det, förstås. Och det är alltid han som bestämmer liggplats - så om han tar hennes favoritplats, makar hon genast på sig. Tycker att man kan unna honom det, för han har känt sig väldigt ensam sedan Imma dog...

Ni glömmer väl inte vår superviktiga auktion till förmån för Snuffefonden?!? Den hittar ni HÄR och vi är JAMARTACKSAMMA om ni berättar för så många som möjligt om den så att vi får in ännu fler bud innan den 26 oktober!

fredag 3 oktober 2014

Klosterkatternas höstauktion till förmån för Snuffefonden

ÄNTLIGEN är vi klara och kan dra igång vår förhoppningsvis efterlängtade höstauktion till förmån för Snuffefonden!

Som ni säkert känner till, har Snuffefonden arbetat för högtryck hela sommaren för att hjälpa vårdbehövande katter med fattiga mattar/hussar... och nu är kassan nästan tom, så vi behöver göra ett ryck för att få in nya pengar. Sedan starten har Snuffefonden växt ofattbart fort och många hundra människor känner idag till fondens existens. Det betyder att fler än någonsin söker hjälp, men vi har också fler som hjälper till - och det värmer våra hjärtan, må ni tro!

Idag presenterar vi de paket som ingår i höstauktionen, och ni bjuder på paketen genom att skriva i kommentar 1) vilket paket ni bjuder på och 2) hur mycket ni bjuder. Och varje kväll kl. 22.00 skall vi tvinga matte att gå in och summera och föra bok över buden, oavsett hur trött hon är... det tassas vi på! Auktionen pågår till och med söndagen den 26 oktober, så att era mattar och hussar hinner få lön och kan hjälpa er att bjuda riktigt generöst *fnissar busigt*. Okej?

Då börjar vi:

I PELLE SVANSLÖSPAKETET ingår:
Boken "Känner du Pelle Svanslös" av Gösta Knutsson
Pelle Svanslös själv i porslin

Ursäkta den suddiga bilden - matte fick inte
till skärpan, hur hon än försökte!

I BARNPAKETET ingår:
Musikboken "Prinsessornas sånger - spela och lär" med klaviatur
En barnryggsäck
Brevpapper med söta hundbilder
Ett set tuschpennor

I GULLIGA PAKETET ingår:
En skylt med katt och texten "Welcome"
En söt kattkoja (går att hänga upp) med blommor och spetsar
En svart och rosa kattflicka med nyckelring
En vit porslinskatt

I KATT- OCH RÅTTAPAKETET ingår:
En svart mjukiskatt
En grå mjukisråtta
En skojig träkatt i svart
En rolig tavla med stornosad katt

I JURASSIC PARKPAKETET ingår:
Sju plastdinosaurier, blandade sorter och storlekar

I KÄRLEKSPAKETET ingår:
Två stora dricksglas med texten "Jag älskar dig" på olika språk
En katt som vilar på en mjuk kudde
En liten katt med hjärteballong

I KOMPISPAKETET ingår:
En mugg (i originalförpackning) med texten "Kompis"
En katt som vilar på en soffa
Två porslinskatter
En liten katt med boll/nystan

I LEJON- OCH TIGERPAKETET ingår:
Boken "The White Lions of Timbavati" av Chris McBride
En nyckelring med en mjukistiger

Nu hoppas vi jamarmycket på att vi har plockat ihop paket av alla sorter och smaker så att var och en av er skall hitta det just ni gillar bäst! *kurrar*




tisdag 23 september 2014

Matte

Ni har säkert undrat varför inte klosterkatterna har bloggat på så länge... så nu har jag bett Majsan om tillstånd att få låna bloggen för att berätta vad som hänt.

Det började med att Telia, som sköter vårt bredband, fick tekniska problem i vår kommun - och dessa problem löstes inte över en natt, utan tog faktiskt dryga två veckor. Under tiden fick jag - som ju, som ni vet, är nunna (att katterna här i huset kallas klosterkatter är inte någon gimmick!) - smak på den frid och stillhet frånvaron från omvärldens larm gav oss här i klostret. Jag insåg att jag låtit det yttre ta över, att det inte längre tjänade det inre som det borde vara utan hade kommit att bli det övervägande i mitt liv. Och eftersom jag inte kan leva det liv jag vill leva utan att vara rotad i det inre, drog jag i nödbromsen redan innan Telia hade lagat bredbandet åt oss. Samtidigt insåg gammelmatte hur mycket tid hon faktiskt spenderar tittande på TV och blev lika förskräckt. Så vi tog beslutet att sålla ordentligt bland intrycken utifrån... inte för att stänga ute omvärlden och absolut inte i en sådan utsträckning att vi tappar kontakten med våra medmänniskor och -djur! Utan för att vi behöver lite mer tystnad och stillhet här i huset för att må bra och orka vara till glädje och nytta för vår omvärld.

Eftersom jag hjälper både Belle och klosterkatterna med deras bloggar, tvingas de tyvärr acceptera att jag inte startar datorn lika ofta numera. Det betyder dock inte att de slutar blogga - absolut inte! Men de kommer kanske inte att blogga lika ofta en tid framöver. Och nu närmast kommer klosterkatternas blogg att koncentrera sig på en auktion till förmån för Snuffefonden, eftersom den är nästan tömd efter att ha hjälpt såå många behövande katter och hundar den senaste tiden... ett ordentligt tillskott behövs nu för att vi skall kunna fortsätta det viktiga arbetet att räcka ut hjälpande tassar. Behovet är så stort att vi ibland tyngs av förtvivlan över vår otillräcklighet... men att tappa hoppet är inte något alternativ, utan vi tar nya tag och fyller på kassan med hjälp av goda två- och fyrbenta vänner.

Nu först skall jag fotografera de saker som ligger i en låda här i vardagsrummet och väntar på auktionen - och sedan kör vi igång. Det är min och klosterkatternas förhoppning att ni skall vilja vara med... och kom ihåg, en krona som skänks är värd tusen gånger mer än en tusenlapp som inte skänks! Det är inte storleken på ditt bidrag som räknas, utan att du vill vara med och hjälpa till.

tisdag 2 september 2014

Sixten

Majsan tyckte att det var länge sedan jag tassade ner något i vår blogg, så hon bad mig att göra dagens inlägg... fast jag vet inte riktigt vad jag skall tassa om, faktiskt. Kanske att jag har börjat tycka väldigt mycket om att gosa med mattarna och att jag numera alltid sover tätt intill gammelmatte i sängen? Tänk, i flera år var jag rädd för att någon tvåbening skulle göra mig illa så jag höll mig alltid undan när de kom i närheten... men nu har jag kommit underfund med att det är jamarmysigt att gosa så nu klättrar jag till och med upp i gammelmattes knä och ibland även mattes! Inte heller springer jag och gömmer mig när det kommer andra tvåbeningar hit... utom ibland, som t.ex. när Hemtjänsten dyker upp, för de väsnas så mycket och städar och pratar högt och har sig. Då sätter jag mig uppe i trappan och tittar på vad de gör, men ser till att jag kan smita upp i övervåningen om något otäckt skulle hända. Fast det gör det aldrig - och Hemtjänsten går aldrig upp i övervåningen, heller. Ibland stannar de dock till och pratar med mig, och då har de en snäll röst som inte skräms... jam, idag var det faktiskt en här som frågade om jag skulle på fest eftersom jag hade fracken på mig! *fnissar* Hon vet förstås inte att jag alltid bär frack, för jag är en kattkille som är mån om min värdighet.

söndag 31 augusti 2014

Philemon

Idau haur jau och matte haft ett långt samtal om maj. Jau brukar gillar när det handlar om maj, men just detta vet jau ente riktigt vau jau tycker om... hun sajer att hun tror att jau slåss och morrar och haur maj för att jau är ousäker pau maj själv och vill hau hinne för maj själv ensammen istället för att dela hinne med di andra. Hmmm... ja, det kan väl hinda att det ligger något i vau hun sajer, men ente kan hun förvänta saj att jau ska erkänna det? Jau menar, jau haur ju min självkänsla att tänka pau! Så berättade hun för maj att hun drömde om maj i natt, att jau vaur med hinne på hinnes jobb (fast nu jobbar ju ente matte på riktigt) och gick så fint i koppel och sele... och jau hade min egen plats i hinnes arbetsrum, där jau fick vau ifred för alla andra katter. Det tycker jau låter fint! För om jau nu ska vau redigt ärlig ända inpå skinnet, tycker jau att det skulle vau trevligast att det bara vau matte och jau. Så nu haur vi kommit fram till en kattpromiss - jau ska försöka att ente vau så grinig och hun ska ägna maj mycket mera egentid. Det låter väl bra?

Jenny

Äsch, så där värst upphetsande var ju inte det där Internet-mötet som vi var med på idag, precis... i alla fall inte som Sixten, Rafael och jag hade trott. Vi hade ju laddat upp med varsin hög dentisar och hade färgglada hattar och vimplar i olika färger, för vi trodde ju att tvåbeningarna skulle fajtas lite om de olika posterna som valen på mötet skulle gälla - dentisarna skulle vi ha för att satsa på olika favoriter, om ni undrar. Men när vi satt kring matte vid datorn idag på eftermiddagen hände liksom... ingenting! Tvåbeningarna pratade och pratade, men de sa ingenting om katter och de blev inte ens osams med varandra, än mindre började de att slåss... vilken miss! *suckar besviket*

Majsan grumsade på oss och sa att vi var tanklösa ungdomar som inte förstod oss på allvarliga saker, och matte bad oss flera gånger att vara lite tystare eftersom hon inte alltid hörde vad tvåbeningarna på skärmen sa... så det slutade med att killarna och jag satte oss i soffan istället och spelade tji och tre om dentisarna. Vår egen variant, förstås! Under tiden satt Majsan och matte och Belle kvar vid datorn och röstade och hade sig, medan Philemon låg och sov i fönstret där solen sken som varmast. Politik intresserar honom inte, jamar han.

Till nästa sådant där möte skall jag be att matte kattionerar om att kandidaterna skall göra upp genom fajter istället - det vore mycket roligare!

lördag 30 augusti 2014

Majsan

Äntligen får vi katter vara med och jama vad vi tycker! I morgon... eh, senare idag, ser jag just på klockan... skall matte delta i Djurskyddet Sveriges extra årsstämma via Internet istället för att åka till Stockholm, så vi katter tänker samlas runt om matte och vara med på mötet för att höra att de tar kloka beslut. Jamarbra! Man kan undra varför våra mattar och hussar överhuvudtaget reser iväg ifrån oss djur när de skall prata om saker som rör oss?!? Det är väl mycket klokare om de låter oss vara med, så att besluten blir vettiga! Ni kan tro att vi ser fram emot morgonens Internet-stämma, och vi skall hålla ögonen på matte så att hon röstar som vi vill, lita på det... *hederssvans*

måndag 25 augusti 2014

Majsan

Idag blev jag lite sur på matte... hon öppnade dörren till källaren, och som abbemissa känner jag mitt ansvar att kontrollera hela klostret när jag ges chansen, så jag tassade förstås dit ner och tog mig en ordentlig nosologisk inspektionsrunda i alla rummen - jo minsjam, vi har en stor källare här i huset! Och vad gör matte? Rantar efter mig och ylar "Majsan! Maaajsaaaan!" som om jag vore stendöv och dessutom dum nog att gå vilse *suckar djupt*. Dessutom VET hon ju att jag inte kan jama, eller rättare jamat, jag jamar väldigt tyst eftersom jag är så hes att det bara blir ett litet "..." när jag öppnar munnen - så varför skriker hon efter mig, när hon mycket väl vet att jag inte kan svara så att hon hör mig? Till sist fann jag för gott att helt enkelt sätta mig vid källardörren och vänta in henne... hm, hon måtte inte tro mig om mycket, när hon blev så uppjagad bara för att jag tog mig en runda där nere! *fnyser*

Annars börjar både hon och gammelmatte faktiskt äntligen att bete sig normalt igen, vilket vi katter har längtat efter. De stannar hemma och sysslar med vanliga saker som att laga mat och städa kattlådor och gosa med oss, istället för att resa land och rike runt eller störa djurlivet i skogarna här omkring. Inte har de dragit hem mer sådana där svampar heller... fast jag misstänker att det mest beror på att det inte finns plats för mer i den där konstiga torkställningen just nu. När de där fåniga små sega bitarna som inte smakar någonting vettigt alls har blivit små torra fnös, skall nämligen matte (enligt Philemon, som har lyssnat noga - och med de där jätteöronen han har, hör han jamarbra!) lägga dem i burkar och spara till Skaparkatten vete vad... och sedan kommer hon säkert hem med fler dumma svampar. Begrip meningen med det, den som kan!

lördag 23 augusti 2014

Majsan

Tror ni att det är höst nu? Jenny och Sixten satt vid kattfönstret i vår trappa idag och fundilerade kring det, för det var inte så varmt ute och det doftar regn i luften. Dessutom har gammelmatte börjat använda täcke igen, istället för att bara ha ett lakan över sig (och oss) om nätterna. Fast när jag frågade matte, sa hon att det kan vända och bli varmt igen för sommaren är inte slut än på ett tag... och det låter ju bra, för jag har nog inte varit färdigt ute i kattgården för säsongen ännu, tror jag. Det tar tid att ställa om sig från ute- till innelivet, menar jam. Och ibland längtar man verkligen ut... särskilt när mattarna drar hem en massa konstiga saker som luktar skog och som de dräller omkring sig i halva huset. Svamp kallas de där sakerna, har jag hört, och idag har gammelmatte suttit hela dagen och skurit svampar i små bitar som matte har lagt upp på torkställningen. Tänk, så dumt! En gardin har hon lagt över torkställningen, där det egentligen skall hänga kläder och handdukar och strumpor och sådana där saker, och på gardinen har hon strött ut alla de där svampbitarna... det ser faktiskt inte klokt ut, om ni frågar mig:

Matte hälsar att här finns Karl Johan, sandsopp,
strävsopp, tegelröd björksopp och pepparriska

torsdag 21 augusti 2014

Majsan

O, jam hoppas att ni inte har varit oroliga för oss?!? För en och en halv vecka sedan slutade vårt bredband att fungera, och sedan har matte inte haft möjlighet att ordna så att vi kunde komma online igen förrän igår, tyvärr... så här har vi suttit och väntat, kan ni tro! Och inte vetat att Samie har fått ett nytt för-alltid-hem och att en stilig herre som heter Micke har börjat blogga åt Södertälje katthem efter honom... eller att stackars Bianca inte överlevde sin sjukdom, vilket gjorde oss väldigt ledsna att höra igår.. eller att Wikkis och Novas Stora Mattes mamma är sjuk, vilket vi alla blev förskräckta över. Det är inte bra för oss klosterkatter att inte ha tillgång till Internet, för vi behöver veta vad som händer för att kunna knäppa tassarna för dem som behöver oss!

Nå, nu lovade matte mig att allt skall fungera och det löftet skall jam minsjam se till att hon håller också. Liksom hon har lovat att inte ta med sig gammelmatte och resa ifrån oss som hon gjorde nu i helgen som varit. Jam vet, jam vet, de skulle på bröllop och sådant händer ju inte ofta... men var de verkligen tvungna att vara borta i tre hela dagar?!? Förresten kan jag skvallra för er att en av de första tvåbeningarna som mattarna sprang på när de kom till det där bröllopet var kryddkatternas matte! Och matte säger att hon var jamarstilig i sin klänning! En annan som tydligen varit på samma fest var en av Belles originalmattes kompisar... matte säger att det blir korskopplingar i huvudet på henne när sådana där saker händer, därför att hon är van vid att träffa kattvänner i kattsammanhang och hundvänner i hundsammanhang och andra vänner i andra sammanhang. Hm, hon har med andra ord inte ett särskilt "rörligt intellekt" som vi katter... *fnissar*... men det var ju å andra sidan ingen större nyhet!

Tillagt av matte: Jag har faktiskt inte lovat - för det kan jag inte! - att inte ta med mig gammelmatte och resa ifrån klosterkatterna för att gå på bröllop... i början av september skall vi nämligen göra just precis detta, eftersom vi är inbjudna till Sigge Svamphunds bröllop! Men det vet Majsan egentligen om, hon har bara inte tänkt på det just nu. Och jag lovar att det inte går någon som helst nöd på en enda liten misse här i huset - om den risken fanns, skulle jag aldrig åka någonstans!

lördag 9 augusti 2014

Philemon

Nu haur jau kommit på det: jau blidde naturligtvis KATTLLERGISK mot hunnamaden! Det är DÄRFÖR jau nyser nosen auv maj nu... dumma matte, hun borde ha begripit bättre än att gi maj mad jau ente tål! *stampar med tassen*

fredag 8 augusti 2014

Philemon

Det vau väl det jau visste - den där äckliga hunnamaden jau fick igåur gjorde maj SJUK! Och ändå slickade jau bara litta pau den... *suckar* Hela daugen idaug haur jau nyst om och om igen, kan ni tro. Fast matte paustår att det ente vau maden som gjorde maj sjuk utan att jau lider auv någon kronisk nysasjuka. "Minns du ente hur du nös hela hösten förra året?" frågade hun maj när jau beklagade maj för hinne. Naj, jau minns ingenting! Matte sajer osse att jau fick mediciner för disse nysningar som jau skulle ha haft i höstas, men att den ente fungerade därför att nysasjukan hade blivit kronisk. Hm, jau tror vau jau vill och jau är säker pau att det MÅSTE ha varit hunnamaden! *attjo*

torsdag 7 augusti 2014

Philemon

Idau är jau en KRÄNKT KISSE, bara såu ni ved! *morrar* Varför? Jou, för att matte gauv maj hunnamad till frukosten! Att hunden äder vau som hilst är väl en sak, men JAU vill faktiskt ha redig mad och ente sånt där slabb! Matte försvarade saj med att hun ente hade hunnit köpa kattamad, men att hun ska göra det idau... *fnyser*... och med det tycker hun att jau ska vaura nöjd?!? Naj minsjam!

tisdag 5 augusti 2014

Majsan

Jam miss-tänker att alla i Sverige, både katter och människor, just nu mest tänker på alla som drabbas av branden i Västmanland. Det är en så hemskt stor och farlig brand att man nästan inte kan förstå vidden av det hela... matte har läst upp nyheterna på nätet för oss flera gånger idag och berättat att det område som brinner är så stort att det t.o.m. syns från rymden! Och att det aldrig varit en så stor brand förut i vårt land. Vi klosterkatter tänker på alla djur som finns i det där området... får människorna med sig sina katter och hundar när de flyr från sina hus? Och hur går det för alla de vilda djuren? Mattarna har varit i kontakt med sådana de känner som bor i närheten av där det brinner och sagt att om de behöver någonstans att ta vägen så är de välkomna hit... men vi bor ganska långt bort, så det kanske finns bättre möjligheter på närmare håll. Fast en sak kan vi göra, både två- och fyrbenta: knäppa våra tassar/händer och be så intensivt vi bara kan att det börjar ösregna i Västmanland! Här har det regnat i två dagar nu och allting är genomvått... kanske skulle regn kunna hjälpa till att släcka elden där borta?

Snälla, snälla Skaparkatten, håll din tass över alla de västmanländska djuren! *morrhårsdarr*

söndag 3 augusti 2014

Jenny

Vår matte är nog inte riktigt... eh, vad skall jag jama... inte riktigt som andra mattar. Ni vet ju vad mattar brukar göra med våra sandlådor, eller hur? De plockar omsorgsfullt upp allt vi gjort i dem och slänger bort det. Städning av sandlåda tycker man tillhör det mest grundläggande av personalens kunskaper, och dessutom förväntar man sig att det sköts med omsorg, inte sant?

Nåjam, min matte brukar faktiskt sköta våra lådor alldeles utmärkt, det skall jamas direkt. Men för någon vecka sedan försvann en av våra lådor (vi har vanligen fyra stycken)... jam har undersökt saken med bolisiär nogjamhet och kommit fram till att det berodde på två saker *håller upp två klor*: 1) att gammelmatte fick oväntat besök, och 2) att matte hade migrän. Istället för att göra ren alla lådorna hivade hon därför ut en av dem och gömde undan den för att ta hand om den senare. Åtminstone är det vad hon säger. Och sedan glömde hon bort den... till idag, då hon plötsligt mindes var hon hade ställt den och gick för att göra i ordning den till oss igen. Sedan kom hon tillbaka och sa att vi nog måste vänta lite till på att få tillbaka vår låda, eftersom den var upptagen.

Upptagen?!? En kattlig sandlåda som står utomhus?!? Belle gav mig rådet att gå igenom bilderna i mattes kamera för att hitta nödvändiga bevis, eftersom matte tydligen hade använt den vid lådan ifråga, så det gjorde jag... och vet ni vad jag fann?!? Foton på hur hela lådan kryllade av ödlor! Jam, ni vet, sådana där små snabba historier med lång svans och spelande tunga. Inte en orm, för de här djuren hade tassar allihopa. Faktiskt fyra vardera, precis som vi katter. Jag ropade på de andra och vi räknade ödlorna flera gånger (på fotona, alltså), och alla fick det till åtta stycken. Och nu vill matte att ödlorna skall få behålla lådan ett tag, så hon har lovat oss en annan lika fin låda så länge.

Tror ni mig inte? Titta själva!

En, två, tre... massor av ödlor!

Som jamat - ödlor!

Blääää... i vår kattsand! Som vi använt! *ryser*

Härmed lovar alla klosterkatterna, med tassen över hjärtat, att ALDRIG MER FÖRSÖKA RÖRA VID EN ÖDLA! För vem vill ta i något som kravlar omkring i använd kattsand?!? Fy katten, jag får lust att skölja munnen bara jag tänker på att jag kunde ha fångat en sådan där... äckligt! Matte säger att vi överdriver och att ödlorna nog har sökt sig till lådan därför att blöt lera är bra för deras hud... men herrejam, det är väl skillnad på lera och kattsand! Om det åtminstone inte varit ANVÄND kattsand... *ryser igen* Matte försökte då förklara att ödlor inte luktar med nosen utan med tungan, men då satte jag upp tassen och betackade mig för fler förklaringar. Jag vill inte veta! Men fler ödlejakter blir det inte för undertassad katt, den saken är säker. Åver änd aut.

lördag 2 augusti 2014

Philemon

Matte är nunnig idaug... hun lyssnar pau markvardig musik, bränner rökelse och har tända ljus litta varstans i reviret. Jau tror att hun tänker, men pau vaud vill hun ente säja... *suckar* Bäst att hun fåur vaura ifred, tror jau...

onsdag 30 juli 2014

Jenny

Vi har väntat hela dagen på Åskar, som besökt så många av våra kompisar de senaste dagarna... men inte har han dykt upp, och inget regn har vi fått heller. Jam, kattsonligen gillar jag ju inte regn, men eftersom mattarna verkar längta så intensivt efter det har vi katter liksom ryckts med, om ni förstår hur jag jamar. Framåt kvällen såg det faktiskt ut som om det skulle bli regn, för himlen blev mörk och liksom röd... men nu är det mörkt och inte en droppe har fallit. Undrar just vad mattarna skall ha regnet till, när det kommer?

I övrigt ägnar jag mig extra mycket åt gammelmatte just nu. Vi är allihop så rädda att hon skall åka in till det sjuka huset igen att vi nästan slåss om att få gosa med henne... killarna ligger i soffan tätt intill henne och Majsan vill vara i hennes knä... men jag klättrar ända upp till hennes axel och lägger mig till rätta där, så att hon verkligen hör att jag kurrar henne i örat när vi gosar. Ni vet, gammelmatte hör dåligt, så jag vill vara riktigt säker på att mitt kurrande når fram!

tisdag 29 juli 2014

Majsan

"Hör du, matte" jamade jag allvarligt i söndags kväll "jam vill berätta om vad ni gjorde idag. Var snäll och töm kameran, och hjälp mig sedan att logga in i bloggen så att jag kan tassa om den där Rudskoga-dagen". Matte gnällde om att hon var trött och tom i huvudet, och att hon ville vänta till dagen efter - det vill jama igår. Vad skulle jag göra? Några timmar senare lånade jag datorn för att surfa runt lite och se vad kompisarna hade haft för sig - och vad tror ni att jag får se? Jo, att matte hade lagt ut bilder från Rudskoga! *morr* Givetvis satte jag klorna i hennes tröja när hon passerade och frågade varför hon inte hade sagt till så att jag kunde blogga, och hon började gnälla om trött igen... men SÅ trött att hon inte orkade tömma kameran hade hon tydligen inte varit, trots allt *fnyser*.

Hela gårdagen väntade jag mig förstås att matte skulle ropa på mig så att vi kunde logga in i bloggen och tassa ihop reportaget om Rudskoga, men icke - hon sov, eller så donade hon med annat, och dagen blev kväll och kvällen blev natt. Vid det laget började jag faktiskt att bli sur, vilket inte är vanligt... jag brukar vara en mycket fridsam misse på alla sätt och vis.

Jam, detta jamat som förklaring till att vi nu sitter här vid datorn, matte och jag, och jag har tassarna runt mattes hals... eh, nej, kanske inte rent bokstavligen, men i alla fall. Och nu SKALL det bli av att vi berättar om Rudskoga! *stampar*

Här har tvåbeningarna gjort i ordning tältet med loppissaker,
lotterier och massor av informationsmaterial att dela ut

Matte hängde upp lappar också, där det stod hur tvåbeningarna
kan hjälpa djuren genom att handla klokt när de köper mat - bra, va'?

Det kom massor av folk hela dagen - och många barn, vilket Katinka
och mattarna tyckte var extra roligt! Lär man barnen att ta hand
om djuren på rätt sätt, blir de omtänksamma vuxna djurvänner


Och titta vilka fina grannar de hade - på ena sidan kalven Isabella...

... och på den andra en massa skojiga ankor med ungar!

Matte säger att hon blev alldeles förälskad i den där kalven, som kom och hälsade på flera gånger och slickade henne på armarna. När jag frågade varför, sa hon att när man svettas blir huden salt, och det gillar kor... tänka sig! Har aldrig tänkt på att matte smakar särskilt salt när hon svettas? Det måste jag kolla någon gång. Hur som helst älskar ju matte alla djur och hon pratar ofta om att hennes ena morbror var bonde och att hon tillbringade flera somrar hos honom och mostern. Där fanns inte bara kor utan grisar, höns och får också, och matte hade en egen kalv som hette Patrik och egna kycklingar... tänk, barnen på landet har visst mycket roligare lekkamrater än barn som bor i städerna! Katter fanns det förstås också, har matte berättat, för på alla bondgårdar behöver tvåbeningarna hjälp av katter att hålla mössen borta från djurens foder *stolt å dessa katters vägnar*.

Hur som jam hade det varit en mycket lyckad dag, vad jag förstår. Och över 3.000 kronor fick de in, som går oavkortat till djurhemmet!

onsdag 23 juli 2014

Philemon

Alltså... det var det RÄLIGASTE uppvaknande jau någonsin haft i hela mitt liv! Långt innan jau hade börjat planera hur jau skulle driva matte ur sängavarmen för att fau frukost, började det att väsnas något ohyggeligt utanför fönstren. Ni ved, vi haur ju massavis med fönster öppna och mygganät i dom, så allt som hinder där udanför hörs jamarbra in... och nu hade de dära laxarna kommit JAMARTIDIGT för att hjälpa matte att klippa allt gräs i trädgården. Dom körde med någon slags traktorer som klippte och dessutom gick en auv dom omkring med ena långsmal maskin som han kapade gräs i slänten med - det lät FÖRFÄRLIGT i mina stackars känsliga öron! Matte låg dessutom kvaur i sängen, så ente fick jau någon tidigt frukost, ente. Det dröjde faktiskt ända till Belle förenade saj med maj och störde matte så in i vassen att hun ente KUNNE ligga kvar... och sen, när vi hade fått våur mad, gick hun och la saj igen. Faktum är att hun har sovet hela dagen idau, och det kallar hun att "vända pau dygnet"... *fundilerar*... kanske ente såu dumt när en tänker efter, för det är FLÄMTVARMT ute och lika äckligt inne. Kan vädret aldrig vaura perfekt någon enda gång?!? Antingen är det för kallt eller osse är det för varmt...

Nu måste jau ner i källaren igen och svalka auv maj lide, men först ska jau jama om en REDIGT DUM IDÈ som matte haur fått. Hun säger att om vi ska kunna bou i ett mindre hus måste vi djur lära oss att samsas om reviret... så nu står mellandörren öppen nästan jämt och de där eländiga luddbollarna ränner här inne i MITT Område som om dom trodde det vaur deras. Men jau hämnas minsjam, jau, och passar pau och undersöker deras Område medan dom är uppatagna med att sätta tassavtryck i mitt! *fnyser*

Matte förklarar: De där laxarna som Philemon pratar om är ett gäng duktiga män från Kooperativet Laxen, som brukar hjälpa mig med tunga arbetsuppgifter som att klippa gräs och bära ved. Utan dem skulle jag stå mig slätt! Så jag skulle aldrig drömma om att beklaga mig över att de i morse fick oss alla att stå som utropstecken i våra bäddar... *ler stort*

tisdag 22 juli 2014

Majsan

Först av allt: TACK SÅ JAMARMYCKET, Wikki, Nova och Tanja för det stora paketet fullt med spinnande överraskningar! Vi tog tass om godiset och lät mattarna få sakerna... det var väl rätt?

Äntligen får jag en möjlighet att sätta tassarna mot datortangenterna för att jama lite om hur vi har det! Det har varit lite si och så med mattes samarbetsvilja, för hon mår inte bra av den här värmen och vill helst sova om dagarna så att hon orkar dona med det hon behöver göra om nätterna istället... då hålls hon gärna i källaren och tvättar och städar. Jam, ni som inte har sett vår källare, vet inte hur JAMARVÄL den behöver städas! *fnissar* Det står liksom saker precis överallt med smala gångar mellan högarna så att man kan ta sig fram... då är det bra att vara katt, för mattarna är ju mycket längre och tjockare än vi och får fasliga bekymmer varje gång de behöver något där nere. Och nu när det har börjat pratas om byte av revir måste matte röja i röran, för annars vågar hon inte visa huset för en mäklare, säger hon.

Just det jam, det var det jag skulle jama om idag. Ni har säkert hört ryktena om att mattarna har varit och tittat på ett hus, och nu undrar ni kanske vad som är på gång. Jo, saken är den att mattarna börjar tycka att det här huset är för stort och jobbigt att ta hand om på rätt sätt, så de skulle vilja ha ett mindre och mer lättskött hus där det inte gör så mycket om de är gamla och sjuka... eller vad de nu sa, jag minns inte så noga. Så läste de om ett hus i närheten, som de tyckte om, och i fredags var båda mattarna där och tittade närmare på det huset. När de kom hem sa de att det var ett mycket fint litet hus i ett lugnt område, men att det finns saker som måste göras innan man kan bo i det... till exempel behöver gammelmatte en dusch, för hon kan inte klättra i och ur ett badkar, och det finns inte där borta. Och dessutom är det ju så att mattarna varken kan köpa hus eller ordna med dusch utan att först sälja det här huset... och det är inte så lätt, för vårt revir är stort och gammalt, och här finns mycket som behöver kattnoveras (matte sa förstås ren-overas, men här bor ju inga renar så hon måste ha sagt fel). "Alla tycker inte om gamla fläckar på golven och klösta tapeter" förklarade hon när jag frågade vad det var för fel på våra rum... undrar just vad det kan vara för människor?!? Alla gillar väl katter! *fnyser*

Så nu har mattarna bestämt sig för att börja i "andra änden", som matte säger - med att försöka få vårt hus sålt innan de försöker köpa ett nytt. Och för att matte skall våga visa upp huset för någon som inte känner oss och inte älskar katter lika mycket som hon gör, måste hon storstäda alla rummen. Även i källaren. Eller rättare jamat, allra helst i källaren! Men att jobba i den här hettan är svårt nog för en vanlig människa... så matte har bestämt sig för att sova på dagarna och jobba på nätterna för att orka med. Nåjam, inte stör det oss... vi bryr oss inte om tiden på dygnet, bara vi får mat och gos och lådorna skötta. Och Belle jamar... eh, voffar att hon gärna går ut på promenader precis när som helst. På dagen vill hon ändå bara ligga under den stora rosenbusken vid söderväggen och sola!

tisdag 15 juli 2014

Majsan

Idag fortsätter vi att fira klosterkatterna som grupp, men med lite större allvar. Fem av oss är ju inte längre här, utan på andra sidan Regnbågsbron - och det är visserligen alldeles utmärkt att ha en filial på den sidan också, men vi kan inte låta bli att sakna dem... så idag tänkte vi minnas just dessa fem lite extra.

Som ni som följer oss regelbundet vet, grundades klosterkatterna av Cornish Rexarna Aragorn och Imma. De kom in i mattes liv redan 1998, då reviret ännu inte var något kloster och dessutom låg i Orminge i Nacka, öster om Stockholm. Aragorn och Imma var kullsyskon och varandras bästa vänner...

När våra grundare var fyra år gamla, blev matte så pass sjuk att hon inte längre kunde jobba... och då flyttade de hit och grundade klosterkatternas kloster. Matte blev nunna, för "be kan man göra även om man ligger till sängs" som hon säger. Samtidigt började hon att ta emot reträttgäster och upptäckte då vilken fankattisk talang Aragorn hade för att trösta och hjälpa tvåbeningar med trasiga själar. Han älskade också att vara med på gudstjänsterna, och det fick biskopen i mattes kyrka att utnämna honom till episkopal tempelkatt. Jo, det är sant!

Aragorn och matte

Imma och matte

Imma var fortfarande mycket tillbakadragen, men hon hade en annan uppgift: att hjälpa matte att orka med det hon ville göra, vilket var att fira gudstjänst och på andra sätt finnas till för sina medmänniskor. Nu hade det bestämts att matte skulle bli präst, och präster blir engagerade i människors liv på ett sätt som ibland kan vara mycket tungt att bära... så Imma behövdes verkligen! Själva prästvigningen skedde år 2008... och sedan kom det omtumlande året efter, då mycket hände på kort tid.

Det började med att mattes pappa dog i kallbrand, och bara två månader senare tassade Aragorn över Regnbågsbron efter en total njurkollaps. Veckan efter tassade lilla novisen Rufus efter, bara ett år gammal... han hade medfödda fel på tarmarna och kunde därför inte ta upp tillräckligt med näring. Det är hemskt att behöva jama det, men Rufus svalt på sätt och vis ihjäl... det har matte aldrig kunnat förlåta sig själv, men hon visste ju inte och veterinärer som hade undersökt Rufus slog aldrig larm. Det var därför matte bytte till den veterinär - Olle - som vi har nu och som är jamarbra på både klosterkatter och dito hundar! *kurrar*

Lille Rufus dog ung...

Gammelmatte och matte var överens: Imma behövde kattsällskap! Rexar mår helt enkelt inte bra ensamma. Så på varsitt håll ordnade de detta - matte hittade Conny, medan gammelmatte adopterade Sixten och Assar. Så på en enda sommar blev klosterkatterna från tre till en och sedan plötsligt fyra! Fast det tog tid för skyggisarna från Kristinehamns djurhem att komma till sin rätt... Conny däremot tog för sig av både mattar och Imma från första stund, och trots att han var svårt hjärtsjuk älskade han livet helt och fullt. Eller kanske just därför?

Allra första bilden på Sixten och Assar - ser ni hur rädda de var?

Conny älskade att åka bil och göra utflykter

Året efter fick mattarna höra om en hemsk händelse i Karlskoga: en kattpäls hade hittats med tassar och allt, men utan katt inuti! Strax efter infångades katten som en gång burit pälsen, och det bestämdes att han skulle få vila ut här innan han adopterades bort. Det var bara det att han aldrig kom längre än hit, för gammelmatte blev förälskad i honom och han i henne! Jag jamar förstås om Rafael.

För den som blivit förskräckt av ovanstående berättelse, kan jag jama att Rafael numera ståtar i en praktfull päls - jam, inte så här på sommaren, förstås, för varje sommar låter mattarna raka honom för att han inte skall få värmeslag. Om vintern är han dock förstås fullpälsad!

Gammelmatte och Rafael älskar varandra passionerat

Ett halvår senare öppnade sig mattarnas hjärtan - och dörren - ännu en gång, då de läste om bloggarkatterna Jenny och Majsan på Södertälje katthem. Vi flickor hade varit med om mycket sorgliga saker, och mattarna kom överens med blogghjälpen att vi fick komma hit och bli klosterkatter för resten av våra liv... för vi har fått byta hem många gånger innan vi kom hit, och mattarna ville inte veta av att det skulle behöva hända igen.

Nu var klosterkatterna sju stycken! Tyvärr fick vi inte förbli så många särskilt länge, för året efter blev stackars hjärtsjuke Conny biten av en huggorm så illa att han fick en blod-propp i den stora åder som försörjer bakbenen... och en lam katt, särskilt en som har så ont att han skriker rakt ut, måste man låta tassa över Regnbågsbron. Så Conny lämnade oss, och mattarna, i största sorg och förtvivlan. Imma blev dessutom deprimerad, för hon hade knutit an till Conny lika mycket som till Aragorn... och det fick matte att inse att hon snabbt måste hitta en ny livskamrat till vår abbemissa. Det var så Philemon kom hit, resande med tåg ända från Malmö.

Conny solar i trädgården

Nu skulle väl allting få vara bra? Mjam, ett tag, nästan ett år, fick vi vara sju stycken klosterkatter... men så en kväll i slutet av maj förra året, råkade en hantverkare lämna en dörr öppen och Assar kunde inte motstå möjligheten att få tassa ut. Och så försvann han, fast matte och många andra letade mycket och länge efter honom... de larmade polisen och djurhemmen i Skaraborg, det lappades och efterlystes på alla möjliga ställen.

Den här bilden togs bara en månad innan han försvann

Och så kom den där hemska dagen i slutet av november förra året, då Imma kallade in mig till sig och anförtrodde mig att hon tänkte tassa över Regnbågsbron. "Du får ta över som abbemissa efter mig" jamade hon allvarligt "och glöm inte att det inte bara är klosterkatterna som behöver dig, utan även mattarna!" Jam lovade henne att göra mitt allra bästa... och det är bl.a. därför jag sitter här nu och tassar detta inlägg.

Imma 15 år gammal

Med Immas död avslutades den första epoken för klosterkatterna - nu var båda grundarna borta, och vi "nykomlingar" förväntades fortsätta på egna tassar. Hur det går, får väl nästa epok avgöra... men tro inte annat än att vi bär vidare på klosterkatternas arv, och gör vårt bästa för både djur och människor! Nu har vi ju dessutom en hund i gänget också, och så småningom skall vi väl få ordning på henne med... *fnissar*

Jam tar tass om matte

söndag 13 juli 2014

Klosterkatterna fyller år!

Idag är det sextonårsdagen av KLOSTERKATTERNAS GRUNDLÄGGELSE, och det tänker vi fira genom att visa några roliga glimtar av de gångna åren... *fniss*

Gammelmatte leker biskop!

Aragorn och Imma (som kattungar) leker tittut

Rufus slåss med katternas borste

Conny gillar visst inte maten...

Assar prövar på pole dancing

Sixten klättrar i julgranen

Aragorn testar färsk kattmynta

Imma slåss med en vit (förstås - hon använde aldrig andra!) mus

Conny och gammelmatte äter frukost

Jenny i närkamp med en girmus

Aragorns första möte med Rufus (och tvärtom)

Majsan dricker kaffe (jo, det är sant!)

Philemon gapskrattar

Rafael försöker stjäla hela julskinkan!

Conny ser matte gosa med hundar!

Matte vänder den vackra sidan till (eh?)