Imma

Ibland är matte envisare än... ja, en katt vid ett råtthål. Det har varit väldigt omväxlande väder idag med ömsom sol, ömsom ösregn, men tror ni att matte lät sig hindras av regnandet? Nej då, hade hon bestämt sig för att klippa gräset så hade hon... och klippte gjorde hon, med avbrott för regnskurar då hon parkerade gräsätar-monstret under verandan och sig själv under ett av äppleträden tills det slutade. Då var hon genast igång igen... och på bara några timmar hade hon klippt allt gräs i hela trädgården. Och nu regnar det igen.

Tror att det blir en lugn kväll. Han som skulle laga tvättmaskinen kom inte, så matte tänker trösta sig med att för en gångs skull titta på TV istället för att vara flitig. Philemon är förstås besviken, men vad spelar det för roll om reparatören kommer idag eller i morgon?

Jag vet att tvåbeningarna vill ha sommar så länge som möjligt, men själv är jag glad att söm-estrarna är över... Gustav, Nea och Puma bloggar igen! *kurrar lyckligt* Men varför tassar inte Mistor Helmer i sin blogg? Det står ju på Catbook att han mår bra igen...

Philemon

Igår ledsnade jau nästan ihjäl... matte blev liggande i migrän hele dan å hele natten, å de gjorde förstås Imma själaglad, för hon älskar å ligga breve matte å souva. Men idau vart de desto roligare! Jamartidigt knackade de på dörren å när gammelmatte öppnade, kom en bekant tvåubening invacklande, kraxade som ena kråka å föll ihopa i soffahörnet. Vi klosterkatter haur ju tystnadsplikt så jau kan ente avslöja vim de va... *fniss*... men hon behövde hjälp av mattarna som fick ordna te me honung å halsmedusin åt hinne. Som hon lät! Värre än di dära gråsvarta tjockisarna te fjäderkotletter som hälsar pau här imellanåt. Matte berättade efteråt att de berodde pau att tvåubeningen varit i Göteborg å festat me en amrikan som sjunger rockmusik, å nu var hon pau väg him te sina katter igen. Nåjam, så småninga åkte hon vidare å så sov vi en litta stunn te, innan matte gick upp å bistämde saj för å klippa gräs. Jam, ente inomhus, förståsens! Hon klippte gräse utanför pau baksidan av huse, å jau höll minsann koll från kattagårn hela tiden!

Sen blev de roligt igen, kan ni tänka - en tassverkare kom hit för å titta på tvättmaskinen. Den vill ente arbeta, så matte e alldeles förtvivlad för hon har massor av tvätt att göra vid... men tassverkarn måste komma tebaka igen i morgon med andra verktyg, så jau har ännu mera spinnande att se fram emot. En bra dag! Synd bara att matte klarade av å laga telefonen själv... de hade väl vart trevligt me en tassverkare till? Jam minsann, telefonen tåler ente vid att Åskar kommer på besök te oss... de e andra gången den går isönder när Åskar är här.

Matte

Imma har påjamat att det nog finns en eller annan bloggläsare som vill veta mer om gammelmattes och min kortresa med gosande av hundvalpar och kattungar, så hon har tvingat mig att sätta mig här för att blogga om detta.

Vi tvåbeningar har alltså unnat oss en kort, men mycket trevlig semester till goda vänner - först åkte vi till Västerås och träffade personerna bakom uppfödningen Nattsmygarn, d.v.s. mor Marie-Ann och dotter Michelle, och dagen efter fortsatte vi till Landet, där Wikkis Stora matte väntade med god lunch m.m.

Hos Michelle bor just nu avelshanen Shiro och avelshonorna Vera och Moon, alla tre Cornish Rex, samt Moons lille son Escapades. Där bor också hundarna Belle (Italiensk Vinthund) och Kita (Cirneco dell Etna) samt Belles sex valpar. Ni förstår att det blev mycket gos!

Belle med valparna: tre flickor och tre pojkar

Kita sover

Vi åt lunch, tog hundpromenader, pratade och hade det mysigt hela dagen, och framåt kvällen drog vi oss över till Marie-Ann, där italienska vinthunden Lena bor tillsammans med Cornish Rexarna Hildur och Ghia (som är kastrater) samt Ashton som i fredags fick två små söta ungar. Hon har också måst kastreras, eftersom hennes förlossning blev för svår... två ungar dog, den ena inuti henne, och de tvingades operera ut den för att rädda hennes liv. Nu har hon dock återhämtat sig rätt bra, och Lena - som själv varit mamma flera gånger - hjälper henne systerligt med skötseln om de små.

Ja, Lena känner ni ju sedan tidigare - det var hon som kanske skulle blivit sommarhund hos oss, men som sedan behövdes just för att hjälpa Ashton. Så nu får vi se hur det blir... kanske behöver vi inte rycka in, utan Lena kan stanna hos Marie-Ann tills Kita blivit lite lugnare (hon är i tonåren och minst lika stökig som en mänsklig dito)... hihi!

Hildur poserar

Hos Marie-Ann åt vi en mycket god middag, fikade och pratade - samt gosade katt och hund. Småttingarna rörde vi förstås inte, de är alldeles för små och att hålla på med dem skulle stressa mamma Ashton. Men beundrat dem har vi förstås gjort! Och jag är särskilt fascinerad över den lilla honan... hon är nämligen nästan helt svart, men har vita tassar (med svarta trampdynor!), en mycket ovanlig teckning. Hannen är helt vit, precis som sin far Shiro. Hos Marie-Ann tillbringade vi också en vilsam natt, unnade oss att sova ut under morgontimmarna och åt en sen frukost innan vi tog adjö och åkte vidare till de sörmländska bondebygderna.

Utanför Eskilstuna, i ett paradis som heter Jäder, bor nämligen Wikkis Stora matte Inger med make och katten Tanja. Dit kom vi vid lunchtid, besökte Jäders vackra kyrka (som är vägkyrka denna sommar - så har ni vägarna förbi, borde ni verkligen besöka den!) och åt en mycket god lunch hemma hos Inger, där vi sedan tillbringade eftermiddagen med att prata, fika, gosa med Tanja och promenera i skogsbrynet. Trots att Inger har varit ute och plockat kantareller många gånger i sommar, hittade vi ytterligare uppåt tre liter på bara en kort promenad på cirka 20-30 minuter... och dem fick vi med oss hem, tillsammans med fryst svamp, rosa äpplemos och massor av himmelskt god flädersaft! Gissa om gammelmatte och jag suger i oss mängder av saft nu?!? *slickar mig om munnen*

Tyvärr kunde vi inte stanna hur länge som helst hos Inger, fast vi hade velat - våra egna missar behövde få hem oss. Vid 18-tiden blev vi tvungna att ta adjö och bilade hem via Eskilstuna, Arboga och Örebro. Det var så varmt att vi fick ha sidofönstren nervevade för att orka med... puh!

Jag är ledsen att jag inte kan visa bilder från Landet, men kamera-batteriet dog redan vid kyrkan... men å andra sidan, ger det mig anledning att åka tillbaka fler gånger! Som om det inte fanns gott om orsaker ändå, så mysigt som det är på Landet...

Imma

Jahajam, då har man tömt mattes kamera och gått igenom bilderna noggrant. Inte för att det var någon höjdare, för där fanns hur mycket bilder som helst av den här sorten:

Små skällisar blir snart stora skällisar... *ryser*

De bilderna är tagna hemma hos Michelle, som är den ena halvan av Nattsmygarns kennel och katteri, med andra ord min uppfödare. Fast när jag föddes var Michelle också mer eller mindre unge, vill jag minnas... jam, så gammal är jag!

Sedan blev det något lite bättre med bilder av den här sorten:

Mamma Moon med lillkillen Escapades

Mamma Ashton med sina en vecka gamla ungar

Småttingarna heter Flying Solo och Felicité

Och nu fundilerar jag på hur en brun (choklad) mamma kan få en helt vit och en nästan helt svart (med vita tassar, men svarta trampdynor) unge? Det måste ha att göra med att Skaparkatten har humor! *fniss*

Apropå det, så undrar jag om det finns någon där ute, som inte redan har katt, men som kan tänka sig att ta emot en Cornish Rex (som ensamkatt) för resten av livet? Det måste vara en tvåbening som har gott om tålamod och massor av kärlek, och som förstår att en katt också kan komma snett i tillvaron! Två rexar söker sådana hem: Moon (som ni ser på bilden med den ensamma kattungen) fick tyvärr en stroke efter att ha fött Escapades och behöver en tvåbening som kan hantera en katt som inte längre klarar stress, höga ljud och andra djur omkring sig (inte barn heller), och den vuxne hannen Chiro skall pensioneras från sitt liv som avelshanne och behöver få vara hos någon som förstår att det tar tid för honom att sluta vara fertil "i huvudet" fast han blir kastrerad nu i veckan. Han är därför dominant (ranghög) och behöver få rå om sin tvåbening på egna tassar. Båda katterna är underbart keliga, sociala och vill vara nära sin tvåbening, och de har goda chanser att bli gamla trogna livskamrater med rätt tvåbening!

Chiro - eller Damon, som han egentligen heter

Imma

Som ni vet, är vår viktigaste uppgift som klosterkatter att be till Skaparkatten för katter (och andra) i nöd. Och just nu har vi många att be för... vår tvåbenta vän Vendelas katt Tufsi har varit magsjuk i flera veckor och är äntligen på bättringsvägen, min uppfödares katt Ashton och hennes två nästan nyfödda ungar har haft det jobbigt och idag fick vi veta att Lurrvar har problem med urinvägarna... och eftersom han, precis som jag, har svaga njurar är det extra bekymmersamt. Så vi hinner inte göra så mycket annat än hålla tassarna knäppta och sända intensiva mängder spinnhealing hela dagarna. Det är därför vi inte bloggar så mycket just nu, om ni undrar.

En glad nyhet (för oss i alla fall): Vi har, tack vare Sippo hittat till Gummans blogg, som vi nu kommer att följa med stort intresse. Hon verkar vara en mycket trevlig (och vacker, tycker Majsan - hihi!) dam i sina bästa år.

Imma

Något regn har vi inte fått, men det blåser rätt mycket ute... och förresten är matte slö idag, så jag har fått sitta hos henne nästan (men bara nästan) så mycket jag vill. Det där lilla sista som jag inte har fått än, skall jag ta igen nu i kväll - för matte tänker ta ett sådant där långt bad, då hon ligger och läser en bra bok medan hon blir genomblöt över hela kroppen, och då tänker jag vara hos henne. Jag älskar när matte badar, för hon ligger i karet medan hon fyller på vatten och då kan jag ligga ovanpå henne ända tills vattnet når mina tassar... och dit vågar ingen av de andra katterna, så den lilla glädjen får jag ha helt för mig själv! *nöjd*

Som ni ser, har matte lekt med vår blogg-design igen. Hon tyckte att det var dags att byta, sa hon, och så berättade hon att det börjar bli skördedags på åkrarna så det passade bra med en bild på korn. Fast jag ser då inga korn, bara stickigt gräs! Nåjam, det där med design är inte riktigt min sak, så jag låter henne hållas.

Har inte lyckats få matte att tömma kameran än, men fortsätter att jama på henne om det...

Imma

I kväll har gammelmatte bjudit oss på rökt sik, som matte köpte i fiskboden i Sjötorp. Den är fiskad här i Vänern, må ni tro, så den var förstås extra smaskig! *slickar morrhåren* Fast jag tror att vi måste skicka en bit till Nea och Simba för de svälter just nu... stackars, stackars Nea lider alldeles extra mycket av torris-bristen, medan Simba tappert försöker nöja sig med blötmat. Nog kommer lite rökt sik att göra dem gott, eller vad tror ni?

Annars är inte mattarna precis kattorienterade just nu... så fort solen skiner, sticker de iväg på något de kallar "endagssemester". Idag åkte de ända bort till ett annat land - Värmland, hette det visst - och blev borta ända till kvällen! Vad säger du, matte? Ligger Värmland sex kilometer härifrån? Hmmmmm... tro det, den som vill. Nåjam, borta hela dagen var de som jamat, och det skulle inte förvåna mig om de sticker iväg i morgon igen, ifall solen skiner. Så ni får förlåta om jag önskar mig regn i morgon... jam menar, om jag inte får ligga i mattes famn med jämna mellanrum blir jag gosmässigt utarmad! Och det är lika farligt som svält, faktiskt. Fråga Max och Måns vad som händer när goskontot blir tomt, så får ni höra!

Som ni vet, brukar jag alltid gå igenom mattes kamera när hon kommit hem från en resa - och den här gången hittade jag bilder på något så mystiskt, att jag funderar på att göra en frågetävling för er om det... *fniss*