Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

torsdag 8 april 2010

Matte

I natt har Imma varit sjuk. Hennes mage hade tydligen reagerat på något... kanske var det mjölklinserna, kanske var det att hon ätit väldigt mycket kokt siklöja (en av hennes älsklingsrätter) på sistone... och halva natten sprang hon olycklig mellan sängen och sin låda, gång på gång, och fick inte lugn mer än någon minut mellan varven. Stackars liten! Conny vaknade och visade tydligt att han var orolig för henne - han låg och tittade ömsom på henne, ömsom på mig som om han tyckte att jag skulle göra något för att hjälpa Imma. Men vad kunde jag göra, annat än övervaka situationen? Efter cirka fyra timmar verkade det lyckligtvis lugna ner sig, Imma åt lite torrfoder och drack ordentligt med vatten, och sedan sjönk hon utmattad ihop intill mig och slocknade. Då somnade Conny och jag också.

Kanske verkar det lite överspänt att reagera så här på en magsjuka? Men Imsingen är gammal (för att vara en rex) och har problem med sina njurar, och en magsjuk katt riskerar alltid att drabbas av uttorkning vilket är ett livshotande tillstånd. Dessutom är min lilla pälskling mager redan som det är, och hon har helt enkelt inte "råd" att mista mer i vikt än hon redan gjort av sin njursjukdom... därför var det viktigt för mig att se till att hon åt ordentligt efteråt, och drack mycket vatten för att återställa vätskebalansen i kroppen.

Idag är hon som vanligt, skönt nog! *pustar ut*

6 kommentarer:

  1. Visst förstår vi att er matte är orolig och vill hålla koll. Alldeles särskilt om man vet att lilla abbemissan inte har så mycket att "ta av". Så skönt att höra att Imma är bättre nu. *lättade* Kurr och burr.

    SvaraRadera
  2. Vad skönt att det gick över i alla fall, stackars Imma.Hoppas att hon inte tappar alltför mycket i vikt.Imma måste känt sig trygg i att du och Conny övervakade henne.Tröstartassar och Styrketassar

    SvaraRadera
  3. Det blir alltid oroligt när ens katt inte beter sig som vanligt. Är den dessutom lite äldre och har nån sjukdom blir man ju ännu oroligare. Skönt att hon mår bättre nu. Hoppas hon forsätter krya på sig. Ge henne en stor kram från alla katter på Södertälje Katthem.

    SvaraRadera
  4. Usch så jobbigt det måste varit för lilla Imma. Förstår Conny var orolig. Skönt att det gick över i alla fall.

    SvaraRadera
  5. Koko&Sisko9 april 2010 09:26

    Lill-imman då:-( Kram och buff från andra sidan pölen å!

    SvaraRadera
  6. Må SkaparKatten hålla sin tass över dig, lilla Imma abbemissa! Låt dig inte tyngas av för mycket ansvar utan delegera till dina medkatter att sköta klostret så att du kan vila dig! Vi älskar dig, för du är en älskansvärd liten dam, och vi vill att du ska ha ett gott och friskt liv!
    NosPuss Wikki

    SvaraRadera