Jenny

Nä nu måste jag bara få skriva några rader här. Vi postulanter fick aldrig lära känna gammelhusse och det är så lessamt att titta på bilden av honom i rullstolen så jag vill tala om att gammelmatte har ett jättefint kort på gammelhusse som hänger på den konstgjorda öppna spisen - som gammelhusse hade byggt åt gammelmatte för länge sedan.

Hon brukar berätta för oss om honom så som han var när han inte var så gammal och sjuk och jag kan berätta att han verkade vara en väldigt snäll och kul 2-bening. Vi har fått höra om när han ordnade till en "kurragömmalek" med mattes kullsyskon och deras skällis - som dom hade då. Matte har också berättat att han var en jättebra hemmapappa och att han alltid tog sig tid med dem. Jag tror att det skulle ha varit väldigt roligt att ha fått känna honom då.

Gammelmatte säger att trots att det är tomt efter honom, så ska vi inte sörja honom för det ville han inte. Han hade så ont att han var glad över att få dö. Han sa också att han skulle sitta där uppe i himlen och röka sin pipa och prata med alla de intressanta 2-beningarna som redan fanns där uppe och att han skulle få träffa både 2- och 4-benta vänner. Visst låter det jättefint!