Gammelmatte Gitte

Kära vänner!
Nu är jag hemma på permission fram till i morgon kväll. Då ska jag vara på sjukhuset igen senast kl. 20.00. Mitt rum står där och väntar på mig. Jag slapp ifrån att få blod, men de ska kolla upp mitt värde på måndag morgon med nya blodprover. Som det är just nu ska jag hålla mig till medicineringen.
Nåja, vi ska inte bara prata om mig och mina problem. Nej nu ska vi ägna oss åt att fira slutet på det gamla året och början på det nya - 2012. Ska jag summera det år som gått så har det varit ömsom sol och ömsom skugga, men jag har stora förhoppningar på det år som kommer och det kan man ju ha när man har sådana fina vänner som Er allesammans. TACK kära ni för allt ni betytt för mig och min familj under 2011. Kicki, jag och våra pälsklingar önskar Er allt gott under det kommande året.

Imma

Kära vänner, gammelmatte kom inte hem idag. De har upptäckt att hon troligen måste få en blodtransfusion, eftersom hon har ett alldeles för lågt blodvärde... och därför måste hon ligga kvar på sjukhuset. Kanske, kanske får hon permission över helgen för att fira nyåret med oss, men det är långt ifrån säkert... *hänger med huvudet*

Wikki, matte säger att Rafael är mycket diskret rakad där bak så när svansen hänger för syns det inte. Dessutom vill hon inte genera honom med att ta bild på det, för han är redan så deppig över tratten och att matte och vår gäst ideligen (två gånger om dagen) fångar in honom och kladdar ner honom i ändan. Så du får överleva utan några närbilder på honom bakifrån!

OM IFALL ATT jag inte hinner tassa något i morgon, vill jag önska er allesammans



Och jag hoppas att ni får en lika festlig nyårsmeny som matte säger att vi har att se fram emot... kycklinglever, räkor och vitfisk! *slickar morrhåren*

Imma

I kväll blir det inget långt inlägg, för matte har alldeles strax eldat upp tillräckligt med varmvatten till ett bad och det vill jag inte missa för allt i världen! Jodå, jag "badar", d.v.s. jag ligger ovanpå matte tills vattnet når nästan ända upp till mina tassar, och sedan dricker jag mig otörstig innan jag kliver ur karet. Så matte måste krypa ner i karet redan när hon börjar fylla på vatten, så att jag hinner ligga länge och gona mig på henne... är hon inte tillräckligt snabb, jamar jag in henne i badrummet med min mest bestämda röst.

Nåjam, till saken. Gammelmatte kommer hem i morgon - kurra för det! Och Rafael har fått börja sin kur med salva i ändalykten... vår snälla gäst hjälper matte, så hittills har det gått bra. De måste nämligen vara två - matte håller i Rafael (insvept i en stor handduk och liggande på rygg i hennes knä) och gästen smörjer in det såriga stället med salvan. Matte säger att det är en mycket bra salva, för den använder hon själv - fast för sin psoriasis, då. Diproderm heter den, har jag läst på asken. Och tuben är så stor att den räcker till minst tio Rafaelar... isses!

Vi tassas igen, vännisar... men hör ni, glöm inte bort att skicka massor av spinnhealing till Gizmo och skänk gärna en slant till söta Anisa!

Matte

Vilka konstiga mellandagar vi fick... men idag känns det bättre för oss alla, eftersom vi fått flera positiva besked.

Gammelmatte mår efter omständigheterna väl: avdelningen har fått ner hennes socker till normala värden och de har gjort en datortomografi av hennes hjärna för att utesluta stroke eller tumörer. Allt var bra! *puh* Nu har de upptäckt att halva hennes sköldkörtel underfunktionerar och det kan tyda på att hon har samma sjukdom som jag: Hashimoto, som är autoimmun, d.v.s. kroppen själv bryter ner sköldkörteln bit för bit. Och det är jättelätt att tas med - man äter bara medicin, så fungerar allting som det skall! *glad* De har också upptäckt att hennes blodtryck förändras rätt mycket mellan liggande, sittande och stående... och där har vi nog förklaringen till att hon vinglar och faller. Också lätt att åtgärda med rätt mediciner! Så det lutar åt att gammelmatte får komma hem på fredag, så att vi kan fira nyåret tillsammans...

Rafael och jag har varit hos Olle, vår underbare veterinär, som är så go' och som har en så fantastisk hand med djur. Rafael fick en lugnande spruta och sedan rakade Olle honom ren från päls i bakdelen och runt svansroten, och då syntes det att han är röd och öm runt pungen... så nu skall jag på något sätt - Gud vete hur! - smörja med salva två gånger om dagen i tio dagar, och sedan skall Olle titta på honom igen. Vi passade också på att väga lillkillen (som kanske inte är så hög över marken, men väger desto mer): 6,9 kg. Så nu skall han få banta med blötmat istället för torrfoder, och eftersom jag vet att även Jenny och Majsan behöver gå ner mer i vikt passade jag på att köpa så att det räcker åt dem med. De har redan fått smaka, och åt med stor aptit! Och Rafael är nöjd med att vara hemma igen... fast han muttrar väldeliga om den eländiga tratten han har kring huvudet för att inte slicka det såriga området. Stackars katt, jag lider alltid med dem som drabbas av trattar! Får se om han kanske kan vara utan tratt om några dagar, när jag börjar få ordning på det där smörjandet (om jag någonsin får det... hm, hur skall jag lyckas fånga in, hålla fast och smörja honom två gånger om dagen?!?).

STORT TACK för ert stöd!!! Ni anar inte hur BRA det känns att ni tänker på oss!

Imma

Idag blev gammelmatte inlagd på sjukhuset igen. Hon har varit farligt vinglig på sistone och flera gånger råkat trampa på Philemon (ofrivilligt, förstås!)... men värre var att hon har ramlat och slagit sig gul och blå - tre gånger på en vecka! Så idag fick matte nog och ringde till människoveten, som sa åt matte att skjutsa in gammelmatte till sjukhuset direkt så att han får ägna veckan åt att undersöka henne. Stackars gammelmatte! Fast matte säger att det nog är bäst så här, för gammelmatte har ätit dåligt också och inte mått bra på hela julen.

I morgon är det förresten dags för nästa sjukling att åka bil, för då skall Rafael träffa vår vet och bli rakad. Han har blivit sårig i... ehum, bakdelen... och behöver undersökas, och så har pälsen blivit så där jobbig igen. Stackars matte, hon har blivit rena ambulansen!

Sagge mår dock bra, och matte säger stolt att hon börjar få bra kontakt med honom. Igår vågade han t.o.m. äta fast hon såg på! Och om hon bara kommer in till honom under skrivbordet, får hon gosa hur mycket hon vill med honom. Och så har hon fått veta att han troligen ÄR kastrerad - bra, va'?

Imma

Har ni haft en trevlig julhelg, vännisar? Det har vi! Matte har bjudit på julmat - vi får alltid varsin jultallrik full med godsaker - och julklappar som vi har lekt med. Själv fick jag TVÅ vita pälsmöss... kurr! Och vi får inte glömma bort presenten från Stationskatterna: en jättefin och mycket praktisk dricksfontän!

Titta, så fin...

Fast en julklapp är vi INTE ALLS glada över - mattes! Något av hennes kullsyskon har varit ONDSINT nog att ge matte detta i julklapp i år:

En snabeldrake! *ryyys*

Får man göra så mot oss stackars katter?!? Jag funderar på att skicka ett klagomål till Kattombudskatten (KOK) i Jamlunda, men det är lite svårt för matte är så glad för sin present... *suckar djupt*

Stormen har varit här och dragit förbi, tack och lov utan att fälla träd eller ställa till oreda för oss. Strömmingen finns kvar i väggarna också, så vi har det ljust och varmt inne. Stackars Smulan och Amanda och katterna hos Skat-Ann har ingen strömming alls idag och fryser... det är väldigt sorgligt, så om de inte snart rapporterar om att det bättrat sig får vi packa nödkattonger med filtar och annat varmt och skicka till dem.

Gammelmatte Gitte

Jag vill önska er allesammans en riktigt GOD FORTSÄTTNING på julen.
Nu har jag varit hemma några dagar efter min Stockholms-resa, som blev både rolig och intensiv. Jag har inte gått så mycket på åratal som jag gjorde nu och dessutom körde jag bil - min väninnas - till Stationskatterna och deras matte. Vad trevligt det var att få träffa henne - och Rasmus... Det var bara han som vågade hälsa på mig, men han kelade och var så trevlig. För att de andra två skulle komma fram så öppnade deras matte en tonfiskburk och lade upp var sin ordentlig portion åt dem och ställde ut deras fat i hallen - långt ifrån där jag satt i köket. Rasmus åt sin portion med god aptit och Findus kom fram så pass långt att jag fick se halva honom, men Isak höll sig gömd och inte ens den goda doften av tonfisken kunde förmå honom att komma fram. Precis innan jag gick fick jag i alla fall en skymt av honom när han slank iväg. Nåjam, kanske någon gång i framtiden.... - får jag träffa även dessa två. Jag vill i alla fall passa på att tacka än en gång för presenterna. De har redan kommit till stor glädje.

Resten av veckan ägnades åt samvaro med trevliga människor och mitt bonusbarnbarn. En helt underbar liten kille med glada ögon och bubblande prat. Jag fick flera kramar och det kändes helt underbart att även få träffa hans mamma. Jag bjöds på väldigt god mat och gott kaffe och sedan skjutsade vi hans mamma till hennes jobb och fortsatte till kyrkogården, där vi planterade en liten En. Jag trodde inte att det skulle finnas så mycket dekorationer på graven, men det gladde mig mycket. Det var nästan svårt att få plats med enen jag hade med mig. Sedan åkte vi till Biltema i Gustavsberg där jag köpte en adapter till vår kylväska, så jag kan ha den i stället för kylskåp i min lägenhet. Därefter ut till min son där jag skildes från min bonus-son och hans son. Då var jag så trött att jag nästan sov medan vi åt middag och direkt efter middagen bäddade han ned mig så jag fick sova ordentligt. På natten gick jag upp och gick på toaletten och då snubblade jag och föll i hans duschrum så nu har jag en rejäl "blåtira". Praktiskt taget hela högra sidan av ansiktet är blått och det gör ganska ont. Dessutom har jag så ont i höfter och rygg - även när jag sover. Nåjam, det går väl över.

Det är i alla fall skönt att vara hemma igen och här hemma har vi ju gäster... En fin liten kissekatt, som är mycket rädd och som vi behandlar varsamt. Det är ju svårt för en liten kisse, som inte kan förstå varför han har flyttats hit till ett främmande rum och så har vi en kär 2-beningsgäst här också över jul och nyår. Skönt att vara hemma och kanske lite tur att jag kom hem för matte ligger just nu i migrän och jag tar hand om marktjänsten. Jag servar både 2- och 4-beningar så gott jag kan och utanför ryter vinden i knutarna på huset, men här inne är det varmt och skönt. Konstigt nog har vi inte fått något elavbrott trots den jättehårda vinden. Jag ser hur vägbelysningen fladdrar så vindbyarna tar i så att belysningsstolparna böjer sig, men de verkar klara detta.

Ja mina vänner... - nu har ni fått en inblick hur det är här hos oss just nu. Vår kära gäst sitter i min lägenhet och tittar på TV tillsammans med mina katter och jag sitter här i min dotters rum och småpratar med er alla. Nu ska jag fixa mig en riktigt god kopp kaffe. Det känns som om jag behöver det.

Imma

Nu är det inte många minuter kvar innan julaftonen inleds... alla sover i huset utom matte, Philemon och jag, för vi har inte hunnit krypa i säng än. Matte har precis tagit ett bad - det är alltid det sista hon gör innan hon börjar fira julfriden med att bara dona med det allra viktigaste, och som vanligt vill hon sitta en stund och torka håret innan hon somnar. Helt okej med mig, för då kan jag sitta i hennes famn och prata om sådant som bara angår oss två! Medan Philemon studsar kring väggarna som vanligt... fast lite tystare, eftersom vår gäst sover där uppe i gästrummet.

Vet ni vad gammelmatte hade med hem åt oss? En dricksfontän! Hon berättade att det var en gåva av stationskatterna, och Philemon och jag blev förstås jätteglada... tusen tack, killar, det var en fankattisk julklapp! *fniss* Och ni andra, vet ni vad husisarna fick? En furminator! Tur att det inte blev tvärtom...

Jag vet inte hur mycket vi kan tassa på datorn de närmaste dagarna, för det beror på om matte sätter på datorn eller inte... så jag tar tillfället i akt nu och önskar er allesammans en RIKTIGT GOD JUL!!! Hoppas att ni får både leksaker, godis och massor av julmat, och glöm inte att skänka en tanke åt Skaparkatten som är orsaken till att vi firar. Tassen på det?



Och snälla vänner, håll er friska och krya!

Imma

En av de saker som verkligen retas med en så här precis innan jul är alla dofterna. Matte var borta i fleraflera timmar idag, och när hon kom hem berättade hon att hon hade varit i novitiatet hela tiden och bl.a. kokat julskinkan. Kan just föreställa mig hur noviserna mådde av att känna den ljuvliga doften och sedan inte få smaka?!? Och sedan fortsatte hon att tortera katter här hemma, nämligen genom att koka saltkött, rullsylta och julkorv m.m. utan att Philemon och jag fick den minstaste lilla smula. "Ni skall få varsin fin jultallrik på julafton" var allt hon sa, och så la hon lock ovanpå godsakerna i kastrullerna. Får en matte göra så mot sina pälsklingar? *suckar djupt*

Nåjam, i morgon kommer gammelmatte hem, och våra gäster V och T, och då kanske man kan lura... hrm, jag menar, få lite godis av dem istället. Den där T är förstås väldigt svårflörtad, för han gillar egentligen inte katter så där mycket som han borde göra... men om man ser riktigt söt ut och håller i pälsen ordentligt så att man inte luddar så mycket kanske han veknar. Med V är det inga problem - hon har två egna katter och är mycket väl uppfostrad av dem, så vi kommer säkert att få både godis och gos i massor!

Hoppas att ni allihop mår bra så här inför jul? Och du, Linnsen, var rädd om ditt öga nu!

Imma

Idag ville jag pussa matte mitt på nosen, så det gjorde jag. Hon har skaffat sådana där rengöringsgrejor som luktar helt okej! Jam menar, ni vet ju hur det brukar vara med de där guckorna som tvåbeningar använder för att städa i badrum och kök och så där - de stinker läbbans, luktsensorerna krullar sig i hela nospartiet och man kan nästan inte andas i närheten. Så nu har matte sniffat sig igenom sortimentet i flera affärer och hittat en sort som faktiskt luktar riktigt gott och ändå gör rent. Det var värt en puss, tycker jag!

Annars gör inte matte mycket nyttigt idag, och det tycker jag är bra. En av våra gäster, hon som skall bo här hos oss över jul och nyår (hon har varit här flera gånger förut och vi är goda vänner), ringde häromkvällen och sa åt matte att sluta städa för hennes skull... hon hade läst här i bloggen och i mattes dagbok om hur matte slet för att göra det fint innan jul, och det tyckte hon var onödigt. "Det är att vi träffas och umgås som är det viktiga" hade hon sagt... bra, va'? Så idag har matte bara eldat och småplockat lite; i övrigt har vi legat i sängen och myst, och matte har läst högt för Philemon och mig ur en ny bok av Jonas Gardell som heter "Har man inget liv får man köpa ett som alla andra". Visste ni att den där författaren lever tillsammans med flera katter? Det tycker jag tyder på ett nobelt sinne *värdig nick*.

Vi har fått en fin award av Smulan och Amanda... men den får jag återkomma till, för nu vill jag vara med matte igen. Vi jamas!

Imma

Småkillar, alltså... *suckar djupt* Här kommer man hem från veterinären, trött efter en gräslig bilresa och stucken i tassen, och vad tror Philemon? Att jag har slagits och blivit omplåstrad! Nu går han här och "beundrar" mig för att jag är "så tuff att jag gav mig på veterinären" - jag har inte alls gett mig på Olle, för han är en snällis och tar alltid så väl tass om mig när jag är där. Bandaget sitter på tassen för att han tog ett litet blodprov, en baggis, faktiskt... så jag upprepar, det är bilresorna jag avskyr! Det hjälpte lite grand att matte sjöng för mig, särskilt psalmerna, men helst såg jag ju att jag slapp åka bil överhuvudtaget. Och nu blir det förmodligen inga fler resor förrän framåt sommaren, för mina värden var jättefina och Olle var så nöjd med hur jag har gått upp i vikt. Nu väger jag 2,6 kg... i min ungdom vägde jag som mest 3,5 kg, så jag har alltid varit liten, och nu med njurfoder och ålder och så är det ju inte konstigt att jag krympt lite. Det viktigaste är ju att pälsen fortfarande passar, eller hur?

Varför tror killar alltid att allting handlar om våld? Men om det får Philemon att tro att jag är så tuff att han sluta jaga mig, så må det väl vara hänt...

Matte

Jag visste att det skulle gå så här... knappt hade Sagge flyttat in, så var jag kär i denna vackra rödvita kille med sina stora tankfulla ögon. Han är ljuvlig! Och idag har han tillåtit mig att klappa honom, klia honom under hakan och runt öronen m.m... visserligen fick jag göra det liggande under skrivbordet där han ligger gömd, men han verkade gilla det. Åt bra i natt, har inte rört maten än idag, men jag är optimist... han behöver bara komma till ro här, så blir han tryggare. Igår fick jag t.o.m. i honom lite vaniljsås! Sticks och dentisar går också bra, om jag låter honom vara ifred när han tuggar i sig bitarna.

När han blivit lugn, lovar jag att bjuda på ett foto. Men det får dröja ett tag, för han är verkligen en liten skrämd kisse och vågar sig inte fram från gömslet när jag är i rummet. Så det känns inte rättvist att bränna av en blixt i ansiktet på honom där inne i mörkret under skrivbordet.

Vi kan absolut inte ta hand om åtta katter på längre sikt, det är omöjligt att ge dem god omvårdnad om de är för många. Så jag kan inte behålla honom ens om det skulle bli aktuellt att ordna ett nytt hem åt honom. Men ack, en så härlig liten kille han är! *suckar lyckligt*

Håll nu tassarna för Imma i morgon eftermiddag, förresten - då är det äntligen dags för hennes njurprov... själv skall jag leta fram öronpropparna inför bilresan, tror jag, för denna lilla dam kan illvråla värre än någon katt jag någonsin hört. Att det kan rymmas sådana enorma röstresurser i en så liten kropp?!?

Imma

Nu har vår första gäst kommit - katten Sagge, en röd och vit kille som troligen är dryga året gammal. Matte och gammelmatte har gjort i ordning det ena rummet i övervåningen här på vår sida huset åt honom, och där har han en klätterställning, två fåtöljer, en skön dyna att ligga på och många leksaker som vi har lånat ut. När han kom, ställde matte också in mat (torr och blöt) och vatten - samt hans alldeles egen sandlåda med sand som han har använt, så att han skall känna sig tryggare. Men hon säger att han är väldigt rädd och har gömt sig, och Philemon fick sig en fräsning när han försökte gå fram till buren och hälsa. Stackars Sagge känner visst ingen annan katt, så han kände sig nog hotad av Philemon... men vi tror att han kommer att trivas bra, när han har fått bo in sig och matte har tillbringat lite tid hos honom där uppe. Då kanske hon kan ta något foto på honom också, så att ni får se vilken stilig kille han är! *morrhårsrodnad*

Sagges tvåbening är väldigt sjuk, sa han som kom med honom. Tänk så sorgligt att de inte får fira julen tillsammans...

Imma

I morse väcktes vi av telefonen, och den som ringde berättade den sorgliga nyheten att katthemmet i Töreboda - Djurskyddet Skaraborg, som det heter officiellt - brann i natt. Våra mattar åker dit ibland, så de har berättat hur det ser ut där... katterna bor (bodde) längst in i fint inredda burar med fönster, och tydligen brann det inte i den delen... men röken dödade ändå 80-talet sovande missar. Just det är en liten tröst - jam menar, att de sov och att de slapp själva elden. Matte har sagt att rökförgiftning söver ner, så katterna behövde åtminstone inte dö i panik och skräck *suckar djupt*. Men döda är de ju ändå, och Skaparkatten har många små att trösta och krama just nu!

För att inte jama om de katter och tvåbeningar som finns kvar på den här sidan bron, och som är förtvivlade, rädda och ledsna idag! Jag har jamat lite snabbt med Wikki, som försöker klura ut ett sätt att hjälpa till, och jag tror att det vi gör bäst är att dra igång en insamlingskampanj liknande den vi gjorde för katthemmet Kompis. Vad tror ni om det? Misstänker att Wikki redan totar ihop en banner, men om hon inte hinner det, skall jag se till att min matte gör det...

Här hemma väntar vi som bäst på den katt som skall bo hos oss ett tag framöver. Och vi har fått de glädjande nyheterna att hans tvåbening kommer att överleva! *kurr* Får inte berätta för er vad som hade hänt, men det var otäckt... så vi är mycket lättade nu när vi vet att det kommer att sluta bra, även om det lär ta tid innan vår gäst kan återförenas med sin människa.

Ja, vi har brandvarnare - och flera släckare - i huset! Det har väl ni också, hoppas jag?

Imma

Lillkillen och jag är mycket sällan överens om någonting... men en sak tycker vi båda, och det är INTE om före-jul-städning! Begriper inte varför människor städar sina hem så noga, men inte städar inuti sina hjärtan?!? För det är ju ändå där som Skaparkatten (eller Gud, som tvåbeningarna kallar honom) bor? Och jag tror kattsonligen att Skaparkatten inte bryr sig ett dugg om dammråttor i hörnen och fläckar på köksgolvet... fast matte säger att det inte är för Skaparkattens skull som hon städar, för på den punkten håller hon med mig till fullo, utan för att vi skall ha gäster boende hos oss i jul. Tre stycken, till och med! Här hos oss skall det bo en tvåbening och en katt, och hos noviserna skall det bo en tvåbening.

Katten har sin egen, mycket speciella historia, kan jag jama. Utan att säga för mycket (det finns ju något som heter tystnadsplikt i ett kloster), så har hans människa blivit väldigt sjuk och måste bo på sjukhus en tid, och medan tvåbeningen blir frisk skall kissen bo hos oss. Om tvåbeningen BLIR frisk... *sänker huvudet*... efter vad jag hörde idag, när gammelmatte talade i telefon med dem som skjutsade in människan till sjukhuset, är det inte alldeles säkert, nämligen. Tänk, det är som med blogghjälpens mamma... vissa åker till sjukhus eller vårdhem och sedan kommer de aldrig hem igen. Och precis när det skall bli jul, och människor behöver få vila och vara glada... *suckar djupt* Men var nu inte oroliga för katten som kommer till oss - OM Skaparkatten skulle kalla hem hans människae, ordnar vi förstås ett nytt, bra hem åt kissen! Inte skulle vi någonsin lämna någon endaste i sticket...

Nå, vad tycker ni om vår nya bloggdesign? Går det bra att läsa texten?

Philemon

Igår sa Imma till maj att den närmaste tiden ska jau hålla ögon och öron vidöppna, för veckan före jul har matte alltid så mycke för saj som är spinnande att kolla pau. Men jau börjar tro att hon narrade maj, för bortsett från att matte asar hem en massa kassar med mad (vilket i och för saj är trevligt) har det bara hänt en enda sak: snabeldraken invaderade reviret! Jau ved inte om ni andra känner till den otäckingen, men jau avskyr den och fick skynda maj att ta skydd högt oppe för att den ente skulle äta opp maj *ryser*. Sen satt jau där i en kattiljoner timmar medan matte vallade det där monstret i alla rummena och Imma tog skydd på en annan plats där hon hade uppsikt över vad som hände. Konstigt nog blidde ente matte rädd för snabeldraken... hur kommer det saj, tro? Istället gick hon runt i rummena och visade den alla möblerna som om den ente varet här förut - fast det har den min själ, och den bryr saj ente ett dugg om vad vi katter tycker. Jau tror att det är den som har ätet opp de katter som bodde här före maj...

Philemon

Håller era mattar och hussar pau med lysen utomhus? Mina mattar har hållet på hela dagen med att sätta opp saker som lyser ute i trägårn och pau verandan, fast di syntes ente förrän det blidde mörkt. Jau satt i fönstret här i vardagsrummet och tittade pau hela tiden, och jau måste jama att jau ente begrep mycket av vad di gjorde. Men fint blev det förståsens sen när det var mörkt och alla små lamporna lyste därute.

En betydligt bättre sak som hände idag var att di tog in ett nytt klätterträd till maj! Jam, det är förståsens inte nytt som i nyköpt, för det luktar om fem olika katter överallt pau det - Imma jamar att det är postulanternas lukter och att vi har fått det mindre klätterträd som di hade innan di fick det där stora som kom häromsistens. Hur som jam står det nu här i vardagsrummet och jau har förståsens klättrat mycket i det. Sitter man högst upp ser man dessutom ut på verandan och en bit av trägårn, och det är ju inte helt fel!

Assar

Hrm *host, harkel*... mjau, allså, ja e inte så värstans bra på å tassa i blåggen, men ida sa min tjäresta Majsan att ja måsste berätta om våra klätterträn. Vet ni att vi har två stykken?!? Jo, för de e sant! Först e det trädet som matte snikkrade ihop för nåra dar sen och som kom i ett stort paket från nåra katter som bor nån annanstans i lande, och det e jättekulit å klättra i så det jör vi åfta. Då ligger Jenny överst å sen sitter ja och sen i stora huse ligger Sixten. Majsan klättrar oxå jättebra i det trädet - ida for hon som en proschektil ända upp till högsta plattan å ner ijen.

Men nu ikväll satte matte ihop ett träd till - det gröna stickiga som vi hade i reviret förra vintern oxå. Å det går oxå bra å klättra i, så det jorde ja ida. Flera gånger tillåme. Fast i mårron ska matte klä på trädet såna där onödiga saker som kan gå sönner, säjer hon... nåjam, det e hennes problem om någet går sönner för om sakerna e i vägen när vi klättrar så måsste man ju flytta på det, eller hur?


Matte: Naturligtvis hade jag glömt kameran hemma på min sida av huset, så tyvärr kan jag inte visa er vare sig hur husisarna klängde omkring i klätterträdet eller hur Assar med stor envishet klättrade upp i vår konstgjorda gran. Ber om ursäkt! Att vi klär granen redan nu beror på att gammelmatte skall resa bort på måndag, och sedan blir jag ensam om alla förberedelser inför jul för hon kommer inte hem igen förrän kvällen innan julafton... annars brukar vi ställa fram och klä granen på den kvällen.

Imma

Ojoj vad gammelmatte pratar i telefon idag. När hon sätter telefonen vid örat så hör hon inte så bra och då höjer hon rösten och det är så tröttsamt. Hon håller på att planera för de dagar då hon är i Stockholm och det verkar vara ett pyssel att få ihop det för att träffa alla dem som hon ska lämna julklappar till. Det är ju ändå bara barnen som får julklappar av våra mattar, men det är tre barn som bor på olika håll i Stockholmsområdet. Dessutom ska ju detta passa ihop med henne som gammelmatte ska bo hos och som är den egentliga orsaken till att gammelmatte åker upp till Stockholm och så ska hon träffa Stationskatternas matte, vilket också är viktigt och sedan ska hon till mattes äldsta kullsyskon och kattulera honom för han har fyllt år och så måste hon passa den tid då Torbjörn kommer hem från jobbet på torsdagen för där ska hon sova över och åka med honom tillbaka hem. Puh! Förstår ni att det är jobbigt för en liten katt att höra henne planera och prata ihop sig med alla. Dessutom mår matte inte riktigt bra idag och jag vill att hon ska få vila. Det är ingen vila precis när gammelmatte pratar så där högt i telefonen. Nu har hon äntligen slutat att prata och det har blivit lugnt och tyst här hemma. Hon väntar på att Stationskatternas matte ska ringa för sedan har hon schemat klart för de här dagarna. Tänk så mycke de alltid har att pyssla med. Inte håller vi katter på på det där viset. Nej vi tar dagarna som de kommer, men 2-beningarna har inte lärt sig detta att livet är skönare och bättre som vi lever det.

Imma

Idag är jag arg på Philemon, för han har stulit MIN elfilt! *morr* Och eftersom jag är en fridsam äldre dam som inte gillar att slåss, vill jag inte ta tillbaka den med våld... så här sitter jag, medan han gonar sig på MIN filt. Har ni något bra tips på hur jag får bort honom därifrån, tar jag tacksamt emot det!

Matte är lite orolig, för hon har migränkänning och det vill hon inte ha just ikväll när hon skall titta på Nobel-middagen på TV. Så jag har försökt lugna ner henne och se till att hon inte gör för mycket av sådant som hon blir trött av... men det är minsann lättare jamat än gjort, för hon envisas med att städa och plocka undan och köra diskmaskinen och jag vet inte vad. Puh! Begriper inte att tvåbeningar alltid måste GÖRA saker? Räcker det inte att bara VARA? Särskilt när man inte mår riktigt bra.

Imma

Idag har mattarna tagit det lugnt. De har legat och läst och kelat med oss förutom att gammelmatte gav sig ut i förmiddags och när hon kom tillbaka sa hon: "usch vilket slaskande" och hennes skor var alldeles blöta.

I flera dagar har matte och gammelmatte jobbat hårt med att ordna om både här och hos gammelmatte. Det städas och fejas och nu har gammelmatte hotat med att ta fram snabeldraken också. Hu! - Men saken är den att i morgon kväll får matte sin ena födelsedagspresen - De tittar på Nobelfesten! - Inte för att jag begriper vad det ska vara bra för, men matte älskar att titta på den och så har de särskilt god mat och de dukar jättefint. 2-beningar är underliga. Det har jag alltid tyckt. Sedan har matte födelsedag på söndag och då är det luciatåg i kyrkan och det ska de gå på. Så är det varje år här. Nobelfest - och sedan när kyrkan firar lucia - så är de där.

Philemon och jag får också god mat och de berättar för oss om firandet.

Nu måste gammelmatte få datorn.
Tass från Imma, abbemissa

Philemon

Idag har jau varit ute! Det var nog ente meningen, men gammelmatte tyckte att jau skulle få känna på hur snö kändes... och jau har ju allri varit ute i snö förut, så jau sprang förstås glatt nerför trappan och ut i det dära vita som hade kommit på marken. Men fy attan så KALLT det var! *ryser* Jau blidde alldeles förkyld om tassarna och försökte undvika det vita så gott ja kunne, och då SKRATTADE matte och gammelmatte åt maj! Dom sa faktiskt att jau "såg ut som en kanin" när jag skuttade omkring och försökte hålla alla tassarna i luften samtidigt... ja, vad väntade dom saj egentligen? Till sist kom matte ut och lyfte upp maj och sen bar hon maj in i värmen igen medans hon sa att "rexar är ente gjorda för vintern" och att jag skulle hålla maj inomhus i fortsättningen. Ja, min själ, det kan hon lita på att jag ska!

Som tröst fick jau skriva ett majl till Wikki och anmäla maj till Jul-Tasseriet 4, och jau är HELT SÄKER på att jau har gissat rätt på frågan. Tror jau i alle fall.

Imma

Dumma matte! Nog la hon ut bilderna som hon lovat, men skrev hon ett enda ord om att Agrias tävling är avslutad och att Max och Måns vann tredje pris?!? Hur som jam är Majsan inte ledsen för att hon inte vann, eftersom vi ju fått det där fankattiska klätterträdet... men vi är lite fundilersamma över att två kattungar vann första och andra pris samt juryns specialpris fast de flesta rösterna gick till vuxna katter. Jam menar, här kämpar vi med knutna tassar för att höja kattens status och få människor att ta ansvar för katterna, och så bidrar Agria till myten att det bara är kattungar som duger... det är ju just det som ligger bakom eländet med s.k. sommarkatter, att kattungar duger att gulla med men att de slängs ut i kylan när de vuxit upp! För visst är kattungar söta, men alla kattungar växer ju upp och de kommer att behöva människors omsorg hela livet...

Och tyckte inte ni som vi att resultaten presenterades väl snabbt? Hann verkligen juryn sitta och prata ihop sig efter det att rösträkningen hade avslutats, eller hade de redan bestämt sig för länge sedan? *grunnar*

Nåjam, det var kul och spinnande att rösta i alla fall, och jag hoppas verkligen att ingen sitter och är ledsen nu över att han eller hon inte vann. Ni är bäst allihopa! Så det kanske var bra att vi inte vann, så vi slapp känna att någon annan förlorade på vår bekostnad?

Matte

Ni får förlåta att jag dröjt med att tömma kameran, men jag har legat i migrän idag... en trist effekt av att jag efter nackoperationen inte längre äter de starka mediciner som inte bara hållit smärtorna i armen borta utan även hållit migränen i schack. Nåja, det har varit skönt med ett halvårs "semester" från den i alla fall!

Nu kommer dock de bilder som Imma lovade er igår, samtidigt som jag än en gång ber att få tacka Nova, Sudden och Tiger med matte ur djupet av mitt hjärta för de underbara presenter ni sänt oss. Gammelmatte uttrycker samma stora tacksamhet, och vi prisar er godhet som tänkt på oss!

Så här ser underverket ut!

Gissa vem som var först upp i toppen?
Bolisen Jenny, förstås!

Här uppifrån har jag bra koll! jamar Jenny nöjt

Och givetvis skulle det vara en svartvit kisse som äntrade höjden först, eller hur, Max och Måns? *ler stort*

Imma

Det är nog bäst att jag skriver idag, för mattarna gråter (av rörelse) och husisarna är så till sig i pälsarna att de inte kan stå stilla... ni förstår, i eftermiddags stannade det en stooor brummis utanför vår grind och lastade av en stooor kattong som, när den väl burits inomhus, visade sig innehålla YTTERLIGARE en present av Nova, Sudden och Tiger: en jättestor klätterställning! Och nu vet inte matte och gammelmatte hur de någonsin skall kunna tacka tillräckligt mycket, husisarna grälar på matte för att hon inte monterar ihop den nu direkt på studs utan vill göra det i morgon "i lugn och ro"... och Philemon är avundsjuk på husisarna för att de får klätterställningen istället för att han får ha den för sig själv. Så jag är den enda som är någorlunda normal just nu, om man jamar så... *fnissar*

TACK SÅ JAMARMYCKET för presenten, Nova, Sudden och Tiger! Och hälsa till er matte att paketet kom fram helt och fint, så alldeles bortsett från den magnifika klätterställningen har vi också en stooor kattong att leka med... fast kattsonligen tror jag att jag föredrar elfilten, som matte håller på att plocka fram åt mig. Ta inte illa upp, vänner, klätterställningen är fankattisk - jag är bara gammal och föredrar att ligga och gona mig där det är varmt!

PS. Givetvis kommer det foton sedan, när ställningen är monterad och står på plats i gammelmattes vardagsrum. DS.

PS igen. Om Majsan skulle vinna Agrias tävling, tänker vi skänka klätterställningen (den man vinner - inte den här!) till Kristinehamns katthem... DS.

Imma

Mattarna var väldigt trötta och lite småledsna när de kom hem från loppisen idag - fast de hade gjort så fint och t.o.m. bjöd på pepparkakor, fick de bara sälja för cirka 350 kronor. Och det räcker ju inte alls till det vi samlar pengar till... *suckar* Fast en sak hade tydligen varit trevlig - mitt i alltsammans kom det ett luciatåg och sjöng vackra visor för alla som var där! Matte sa att det var underbart vackert och att det "gjorde hela dagen"... fast det var ju alldeles för tidigt... jam menar, Lucia är ju inte förrän i nästa vecka!

Titta, så fint de hade ställt upp allting... (gammelmatte har tomteluva på sig!)

Fem lussisar på rad (en är gömd bakom granen)

Ser ni förresten tomten som står vid granen på bilden här ovan? Den köpte Folkets-Hus-föreningen av oss på förra loppisen! *fnissar*

Imma

Tvåbeningar gör mycket som vi katter inte begriper, har ni tänkt på det? För en stund sedan satt t.ex. gammelmatte här och skalade skinnet av en hel hög med vackra äpplen och sedan stekte hon dem i ugnen - jam menar, skall inte äpplen ätas som de är?!? Och inte bli hudlöst grillade i en ugn... *ryser* Och sedan åt de upp flera av de där stackars mördade äpplena i en gul sås som luktade konstigt...

Nej, jag kommer aldrig att förstå mig på deras dumheter, den saken är klar. Fast EN bra sak håller de faktiskt på med: att förbereda för loppisen i morgon. Och den är viktig, för vi samlar in pengar till ett speciellt ändamål... men mer om det en annan gång, för än så länge är det hemligt.

Har ni sett hur bra det går för nästan alla vänner i Agrias tävling? Majsan ligger trea! Men stackars Butte, Jennys bolischef, har inte alls fått lika många röster... så skulle ni kunna hjälpa honom lite nu de här sista dagarna, vore vi väldigt glada! Matte röstar framför allt på alla katterna i botten av listan, för hon blir alldeles förtvivlad när hon ser en massa underbara katter som ingen röstar på... och det är ju konstigt, egentligen, för också de katterna borde ju ha stolta mattar och hussar som röstar och ber sina vänner rösta på dem, eller hur?

Imma

Nu har mattarna knåpat ihop varsitt julbrev, som de alltid gör i december varje år, och vill dela med sig av dem till er...

Mattes julbrev: http://www.skuggan.se/pladdermusen/julbrev2011.htm

Gammelmattes julbrev: http://www.skuggan.se/gittesjulbrev2011.htm

PS. Den här reklamen gör jag bara för att jag får extra godis (sticks) för det... DS.

Matte

Vi har haft lite rörigt här under dagen p.g.a. adventsstädning och sådant, så jag hann inte hämta posten förrän rätt sent... och knappt hade jag hunnit in igen med det gröna paketet som jag fann i postlådan, innan Philemon och Imma blev som tossiga. De rev och slet i paketet, Philemon försökte t.o.m. bita sig igenom det... så det var inte lätt att öppna det, omsvärmad som jag var av dessa hysteriska missar. Vad kunde det vara inuti?!?

Jo minsann - det var tre kattleksaker (en brun tygpinne och två gula tygbananer med kattmynta i)... och TVÅ GIRMUSAR!!! Eller heter det girmöss?!? Hur som helst blev det full kalabalik i vardagsrummet när två rexar, varav en ju skall föreställa en äldre dam av större värdighet, kastade sig över dessa presenter.

Tusen tack, Tiger, Nova och Sudden! Ni har gjort rexarna överlyckliga och jag ser verkligen framåt att nu gå över till postulanterna och fotografera DERAS möte med presenterna! Hoppas att ni tycker det är ok att vi delar upp dessa fantastiska saker så att en girmus och en banan stannar här, medan husisarna får den andra girmusen, den andra bananen och den bruna tygpinnen?

Och nu lite bilder från kalaset:









Mer bilder kommer sedan husisarna fått sina nya leksaker. Och än en gång STORT TACK! Ord kan inte uttrycka hur rörd jag är över den här fina gåvan...

- - -

Skrivet senare samma kväll:

Oki, då har gammelmatte och jag tillbringat kvällen hemma hos henne och haft hejdlöst roligt åt husisarnas lek med bruna pinnen, bananen och girmusen! Vem behöver TV när man har katter?!? Jag har tagit massor av bilder, men ni får nöja er med en av var misse... åtminstone för ikväll. Varsågoda!

Majsan tog sig genast an bananen

Rafael med bruna pinnen (Majsan i bakgrunden)

Assar med bruna pinnen (Rafael gosar med gammelmatte)

Jenny slåss med girmusen

Sixten får låna bananen av Majsan

Och när jag kom hem igen, såg det ut så här i sängen:

♪♫ Sov du lilla videung... ♫♪

Imma

Vi har varit avstängda från Internet i två dagar, något som varit lite extra irriterande med tanke på att mattarna inte har varit hemma särskilt mycket... så om datorn hade fungerat vettigt, hade vi kunnat få mycket gjort i lugn och ro, vi katter! Nåjam, nu är det som det är och förhoppningsvis har livet utanför våra klosterväggar gått i sina vanliga spår... ni mår väl bra allihopa? Och slipper snö och kyla?

Här är allt som vanligt, alla mår bra - till och med mattarna, vilket inte vill jama lite. Det är grönt och varmt ute, lite blåsigt, kanske... men ingen snö i alla fall. Och idag har mattarna varit hemma och tagit det lugnt, så både Philemon och jag har kunnat ligga och gona oss intill matte i sängen - underbart! Ja, Philemon flyttar ibland över till gammelmatte, som trynar i soffan, men jag håller mig helst till min matte... hon behöver mig så väl, att jag inte gärna tassar iväg långt ifrån henne.

Det går visst bra för Majsan i omröstningen, har jag hört jamas *glad*. Och för flera av er andra också! *jamarglad* Och nu har Agria dragit igång en fototävling till, som handlar om djur och julen... men den tänker vi inte delta i. Det får räcka med en tävling att gå och vara nervös för...