Gammelmatte Gitte

Så är jag då hemma igen efter den senaste sjukhusvistelsen. Det är väldigt skönt att vara hemma igen. Tänk - det är andra året i rad som jag är sjuk över jul! - och den här senaste julaftonen har jag bara vaga minnen ifrån. Mitt ansikte börjar också se bättre ut. Blåmärkena börjar blekna. Jag hade ändå tur som inte hade glasögonen på mig när jag föll hos min son. Då hade skadorna blivit betydligt värre. Nåja, nu är jag i alla fall hemma och även om njuravdelningen på KSS är en mycket trevlig avdelning, så är det i alla fall mycket bättre att få vara hemma.

Nu ska Kicki, kissarna och jag inrikta oss på att fira Trettondagen. Det är den dagen som de tre vice männen kom fram till Betlehem och lämnade sina gåvor till det lilla nyfödda barnet.


En dag som kommer i skymundan mer och mer, men är nog så viktig! Kicki och jag kommer att doppa i grytan och äta skinka, julkorv och sedan på kvällen äta risgrynsgröt. Vi kommer att ta det lugnt och ha många levande ljus utom räckhåll för katterna. Jag har en mycket vacker kristallkrona där vi kommer att ha levande ljus. Ingen fara för att någon katt kommer i närheten. På kvällen håller vi bön.

På lördag ska vi på visit till en nybliven änkling, 93 år gammal. En avlägsen släkting till oss här på orten. Det ska bli roligt att få träffa honom. Kanske blir vi också en liten tröst för honom. Jag kommer att försöka besöka honom då och då så han slipper känna sig så ensam. Han har fått videofilmer av mig förut då min make dog och han berättade att dem har han stor glädje av, vilken gläder mig mycket. Han bor kvar i huset alldeles ensam och klarar sig bra trots sin höga ålder.