Jag har klappat Assar! *dansar av glädje* Jag har klappat och gosat... en lååång stund!
Och vem klarar av att smeta läbbig medicin i ögonen på en Sagge som förtroendefullt ligger utsträckt i ens famn med slutna ögon och spinner, slickar ens händer och gosar så mycket han orkar? Vad jag behöver är en hårdhjärtad typ som går in ensam i Sagges rum, hivar upp katten och tvingar in salvan i hans ögon - sisådär fem gånger om dagen. Sedan kan jag komma in, trösta, mata med godis och gosa...
Hm, det lär nog inte bli många som söker det jobbet. Kul att äntligen få gosa med Assar.
SvaraRaderaVilken lycka för er båda två! Tänk att den dagen äntligen kom!Vi blir allt lite blanka i ögonen här. Och Sagge vad ha måste ha längtat efter att få gosa! Nosbuff
SvaraRaderaVad roligt att Assar äntligen förstått det där med gos! Sen tror jag att om du försiktigt tar ett mjukt men stadigt grepp runt Sagges huvud och sen droppar i hans ögon, så kommer han förstå att du gör det för hans egen skull. Katter är kloka, som du vet.
SvaraRaderaKuuul att du äntligen får klappa Assar !
SvaraRaderaGällande jobbet att smeta äckelsalva i ögonen på Sagge så finns det ingen frivillig här heller , tyvärr :(
Åå, så fint:-) Go Assar!
SvaraRaderaNär det gäller medicin och behandlingar tycker jag förstås också att det är obehagligt (precis som katten) men jag tänker "cruel to be kind" och biter ihop tänderna. Ju mera du droppar/kletar, desto snabbare slipper Sagge ha ett rinnigt öga. Om jag bodde nära så kunde jag i princip ställa upp, men oftast är det ändå bättre att det är någon som känns trygg. Värjer han sig hemskt då? Sisko fick en gång nån salva för ett rinnigt öga, men hon verkade inte ha så mycket emot den, snarare verkade det som om den svalkade lite.