Sedan dök vi åter in i vimlet på utställningen och lyckades efter lite besvär ordna ett bord i caféet som rymde oss alla... och där blev vi sedan sittande en bra stund, fikade och bubblade som om vi alltid känt varandra. Och så känns det ju! Jag har varit på flera bloggträffar nu, och varje gång känns det som om vi kattägda sekreterare känt varandra i evigheter...
Och plötsligt - fråga mig inte hur! - var vi tillbaka vid Kjelles bur. Denna stackars kisse visade på ett förtvivlans stort tålamod, så kattarazzad och klappad som han blev... men till sist, när jag fick hålla honom i min famn en liten stund, viskade han frustrerad i mitt öra att han längtade tillbaka in i buren. Så det ordnade jag givetvis. Samt meddelade så skonsamt som möjligt att Hans Helighet ville vara ifred... men tror ni inte att flera av de andra fortsatte att blixtra ett tag till, innan de äntligen gav upp?
Efter det delade vi upp oss i mindre grupper för att "göra utställningen", d.v.s. besöka alla montrarna och dregla lite över de andra kattliga skönheterna. Vi möttes dock här och var i vimlet, även om jag tyvärr tappade bort Åsa med familj - de kanske hade åkt, eftersom de varit på plats mycket tidigare än vi andra? - och visade varandra saker vi hade fyndat. Själv hade jag stränga order hemifrån att inte köpa något annat än godis och leksaker, och lydig som jag är gjorde jag inte det... *host, harkel*... jag menar, jag köpte nästan bara godis och leksaker... ett par fina kort räknas väl nästan inte?
När det började dra ihop sig till stängningsdags, bestämde vi oss för att åka någonstans och äta tillsammans. Tyvärr kunde vi inte få med oss Camilla, för hon måste förstås ta hand om Kjelle Bus, och Gunilla längtade efter Frasse som fortfarande var kvar på Hotell Mormor... men vi andra åkte ner till hamnen och åt middag samt vilade fötterna. På vägen dit släppte vi av Gunilla vid Hotell Mormor och hämtade upp lillhusse Emil (han hade varit ute på andra äventyr under dagen). Titta, så fin utsikt vi hade från matstället:
Mätta och belåtna tog vi slutligen beslutet att skiljas åt för den här gången. Karin och Emil skulle återvända till sitt hotell, Nilla åkte hem till Nea och Simba, och jag lämnade Malmö för att bila "hem" till Eslöv och lägga upp fötterna i min väninnas bekväma soffa. Det behövde jag! Men åh, en så JAMARTREVLIG bloggträff vi haft, och jag HOPPAS att ni som bor i söder fortsätter att träffas nu när isen är bruten! Ni är ett härligt gäng, skall ni veta... och får jag vägarna förbi, hör jag givetvis av mig. Det gäller dig också, Åsa - jag är ledsen att jag inte hann säga hejdå, men antar att ni blev tvungna att sopa ihop din stackars uttröttade bror och köra honom hem till sin säng...
Det enda som är synd med oss bloggare är att vi har så långt till varandra - rent geografiskt. Tänk om vi nån gång kunde träffas allihop på samma ställe *drömmer*
SvaraRaderaHoppas att vi kan vara med nångång, när det är utställning nära Sthlm!
SvaraRaderaBlir lite avis på er som har träffats (några flera gånger till och med).
Kram
/Julia
Julia, vi har redan diskuterat att ordna en träff där du kan vara med. Skulle det vara möjligt att ses hemma hos dig, om vi är utomhus (under sommartid)? Du har ju så krångligt med färdtjänst m.m., menar vi.
RaderaKram från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.
Vi håller med föregående jamare! Härligt att ses och vi önskar att vi också kan vara med någon gång. Toppendag verkar det ha varit! Nosbuff
SvaraRaderaDet var jättekuligt att träffa dig och dom andra tycker både jag och min matte :D
SvaraRaderaVi hoppas också att det kommer att bli fler träffar !
Lika avis här och så himla kul att träffas såg det ut. Kram
SvaraRaderahmmm, det låter som om ni hade jättekul när ni träffades...*suck* tänk om vår människa kunde va med nångång oxå... ska jama lite förstånd med henne...
SvaraRaderaJa jag undrade också var Åsa & Co tog vägen. De var bara borta.
SvaraRaderaNosgos
Jättekul att läsa om vår träff igen, det var på sätt och vis bra att du dröjde lite med ditt, för nu känns det som om man är på Stadionmässan med er igen! Visst var det som om vi hade känt varandra länge, så lätt att prata och så många glada skratt :D
SvaraRaderaOch Kjelle var ju ett under av tålamod och fördragsamhet, plus att han såklart var stiligast av alla på utställningen :-)
Hoppas vi snart kan träffas igen, vi måste ju upprepa denna succé - helst många gånger!
Kramar och tassklappar
Åh, glömde ju - tusen tack för skjutsen till Hotell Mormor :D
SvaraRaderaKramar och tassklappar