Imma

Idag är det lugnt, väldigt lugnt, här hemma. Sagges rum står tomt med dörren öppen och Philemon är där inne ibland för att nosa runt och konstatera om och om igen att "den där röde skitstöveln" är borta... matte däremot går dit ibland och ser ut att sakna Sagge så mycket att hon blir blank i ögonen. Till mig säger hon att ja, hon saknar honom alldeles gräsansfullt, men att hon är så lycklig över att han äntligen har fått komma hem och att det var en fröjd att se honom i sin egen miljö. Själv är jag tacksam över att matte i princip inte gör någonting annat än ligger i sängen och antingen läser eller vilar. Det är så jag vill ha det!

Gammelmatte ringde för en stund sedan och berättade att hon mår bra och troligen får komma hem om några dagar. Hennes EKG ser utmärkt ut nu efter operationen, hade de sagt på avdelningen. Fast matte krånglade till det genom att berätta att nuklearmedicinen på KSS vill ta prover på henne innan hon åker hem... bli inte oroliga nu, de skall bara kolla hur gammelmattes njurar mår. Det gör de nämligen genom att skicka in en radioaktiv isotop i blodomloppet och sedan kolla hur fort njurarna bryter ner den och skickar ut den ur kroppen, säger matte. Gammelmatte har gjort den undersökningen flera gånger förut, och hon blir inte mer självlysande för det... *fnissar* Annars kunde man ju haft henne som nattlampa, jamar jag, nu när hösten är på väg och det blir mörkt om nätterna!

Vi mår bra, allihopa, och det hoppas vi att ni också gör.