Matte

Idag fyller vår vackre, blyge men härligt gosige Rafael 4 år! Ja, egentligen vet vi ju tyvärr inte exakt när han föddes, eftersom han varit hemlös... men för att hedra honom, och påminna oss själva om när han föddes in i våra liv, har han fått samma födelsedag som gammelhusse hade på den tiden han levde.

Bilden ovan föreställer det allra första vi såg av honom - hans päls, som hittades utan katt inuti i området Skranta i Karlskoga. Sedan fick vi den här bilden:

Då hade de äntligen lyckats fånga in honom, och han hade lyckats växa ny päls igen. Vilken lycka mitt i allt det hemska att det var sommartid och varmt ute! Rafael fick flytta till ett akut akuthem, men där kunde han av olika skäl inte stanna så vi blev inkopplade och hämtade honom två dagar senare. Då var han ett vettskrämt litet knyte och vi kunde snabbt konstatera att han inte såg ut som andra katter... benen var för korta, pälsen låg platt och tovig runt kroppen på honom. Men å, sådana vackra ögon! Och gammelmatte bäddade åt sig i Rafaels rum... på bara en vecka hade de knutit sådana band att hon är den enda av våra katter som vi måste säga att hon är matte till - för jag duger bara som reserv, när gammelmatte absolut inte kan vara hos honom.

Idag ser Rafael ut så här:

Han är underbart gosig - blyg när man står upp, men totalt tillgiven om man sitter ner. Ja, han har redan kommit så långt att han igår vågade stå med frambenen på mitt bröst, när jag halvlåg i min TV-fåtölj hos gammelmatte! Så snart står det väl inte på förrän jag får den ofattbara äran att ha hela katten i knäet... vilken lycka, när man tänker på hur förtvivlat rädd han var när han kom hit!

Katterna firar Rafael - och Puma, som också fyller 4 år idag! - med tassarna i taket i natt. Jag gissar att kattikoptern går varm med festglada missar som far från det ena stället till det andra... *skrattar* Men vi tvåbeningar väntar med att fira honom till gammelmatte har kommit hem från Stockholm på onsdag kväll, för vi tror inte att han vill bli firad utan henne.