Jenny

Idag fick vi storfrämmande! Eller "främmande" är ju egentligen alldeles fel jam, för vi känner henne så väl, hon är en gammal vän till oss... men det är ju så man brukar jama när det kommer folk, eller hur?

Hursomjam började dagen idag lite extra tidigt, eftersom vi ville göra oss riktigt fina och mattarna ville snabeldraka rummen. Här ser ni hur Majsan och jag ligger på mattes säng och väntar - Majsan finputsar tassarna en sista gång innan det ringer på dörren:

Matte passade på att ta det här idolporträttet på mig också, ifall det är någon snygg kille där ute som vill ha något att nåla upp på väggen över bästa sovplatsen...

Och SEN KOM DE! Kan ni gissa vilka?!? Jo, BLOGGHJÄLPEN och hennes sambo!!! Vi blev så glada att vi nästan gick lite i baklås och plötsligt kände oss blyga... men det gick över när blogghjälpen visade att hon hade med sig godsaker till oss: sticks, blötmat och skinka, bl.a. *kurrar*. Och tänk, vår blyge Rafael blev så betagen i blogghjälpen att han alldeles glömde bort att vara tillbakadragen - men det förvånade varken Majsan eller mig, för vi vet ju att hon är världens bästa blogghjälp och en alldeles utmärkt gosare. Vi har ju själva varit med och lärt upp henne!

Tyvärr tog inte matte några bilder medan besöket var här, men jag kan lova att det gosades mycket samtidigt som tvåbeningarna pratade om vad som hänt våra mattar på sistone och om katterna på Södertälje katthem. Blogghjälpen berättade om stackars Zorro och hans två kompisar som nyligen kommit tillbaka från ett hem som inte alls var så bra som det skulle varit... och vi har lovat att jama om dem på Catbook så att katt-hemmet kan få lite hjälp med de dyra veterinärräkningarna. Kan ni tänka er att när Zorro och de andra behövde vård, ville deras matte inte längre ha dem kvar?!? *morrhårsdarr* Vi inser att vi har haft tur som hamnat hos mattar som tar hand om oss även när vi är sjuka och som inte sviker oss då vi behöver dem som bäst!

Så småningom måste förstås gästerna åka igen, för de har lång väg hem till sina katter. Det blev väldigt tomt efter dem... och jag tror att matte också tyckte det, för hon gjorde sig upptagen med att fotografera Philemon medan han solade i hallen - och då begriper man ju hur sysslolös hon kände sig! Matte brukar ställa upp ytterdörren om vädret är fint ute, så att solen kan skina in genom det stora fönstret i innerdörren... och där, mitt i solskenet, låg förstås skåningen och vräkte sig...

Här har han flyttat upp på hinken med fjäderkotletternas mat