Majsan

Jag miss-tänker att matte är lite trött på oss djur idag, även om hon aldrig skulle visa det eller säga något. Det började med att matte öppnade mellandörren så att vi kunde röra oss fritt i huset, och då brukar ett par saker hända: Jenny rusar ut i mattes kök och skriker att hon vill ha rinnande vatten att dricka, Belle rusar ut i gammelmattes kök för att äta upp vårt torrfoder och Rafael får matte att snubbla över honom eftersom han snor omkring hennes fötter och vill gosa. Philemon och Sixten intar omedelbart högsta svansberedskap gentemot varandra; den vitsvarte genom att klänga på möblerna och blänga ilsket på motparten, den svartvite genom att smyga runt väggarna och leta efter ett lämpligt ställe att attackera kombattanten på. Mitt i allt detta försökte matte dona med våra sandlådor och sedan fotografera saker som hon skall sälja... eh, vad jag själv gjorde? Hrm, jag försökte hjälpa matte på olika sätt... jam menar, jag tänkte att hon väl behövde lite upp-muntrande gos när nu de andra var så jobbiga... *rodnar om nosen* Inte ville jag vara i vägen, så klart, men det kanske jag var ändå, när jag nu tänker efter.

Matte löste det hela genom att öppna till kattgården. Perfekt! Snart var vi där ute allihopa och njöt av det varma, sköna solskenet - det var så ljuvligt att man nästan fick lust att rysa av rent välbehag. Ingen snö, ingen blåst, bara underbart solsken att gona sig för fullt i.

Själv tog hon med sig Belle ut i trädgården för att göra lite av varje. Det var lugnt en stund, men så hörde vi plötsligt Belle skälla för fullt någonstans på andra sidan huset och matte for iväg, ja, så gott hon kunde med sitt skadade knä... de blev borta en stund, men så kom de tillbaka och då bar matte Belle i famnen och grälade på henne. Det visade sig att hunden hade rusat ut på vägen och jagat efter en stackars tant med käpp! Matte sa att varken hundar eller katter får vara på vägen, eftersom man kan bli överkörd av någon av alla de bilar som passerar (och som kör alldeles för fort, enligt vad matte säger)... men jag antar att jycken glömde alla regler när hon fick syn på ett "byte" att springa efter. Vi katter anser förstås att detta bevisar vad vi hela tiden tyckt, nämligen att hundar är dummare än katter. För kan ni tänka er en katt jaga gamla tanter?!?

Knappt hade de kommit inomhus förrän det hände som vi anat hela tiden - Sixten och Philemon rök ihop. Och som de slogs! Matte tvingade isär dem och såg till att vi husisar fick återvända in på vår sida, och så stängde hon mellandörren. Sedan hörde jag hur hon undersökte Philemon, som fortfarande var på dåligt humör och grumsade... men tydligen hade Sixten bara givit honom några små klomärken på halsen som matte nu hoppas inte blir infekterade. Själv grälade jag på Sixten och förklarade att det är ojuste att slåss med en katt som har så tunn päls och dessutom precis fått sina klor klippta - det är liksom inte jämna odds i en sådan situation, tycker jag. Sixten svarade inte, bara tittade bort.