När vi kom in till snälle Olle försökte han "flirta in sig" lite hos henne, men Majsan var inte intresserad... så jag sa att hon nog inte var "lagd åt det hållet" och då skrattade Olle... han älskar verkligen djur! Och han är väldigt noga, undersökte henne ordentligt och gav mig sedan världens överraskning när han tog ut henne till vågen och hon visade sig inte väga mer än 3,7 kg - jag som trodde att hon vägde över 5!!!
Sist, men inte minst, tog han blodprover på henne... och medan de blev analyserade, fick vi sitta ner och vänta ute i väntrummet. Där är det aldrig tråkigt, för det kommer och går hundar och katter av alla sorter mest hela tiden. Jag tog också tillfället i akt att be Ewa lägga upp en journal på Robin, så att också han finns i deras dator ifall det någon gång skulle behövas... man vet ju aldrig.
Så kallade Olle in mig och vi gick igenom provsvaren, siffra för siffra. Det var två långa staplar med resultat och alla såg jamarfina ut - bara ett låg på gränsen, och det hintade att Majsans mage inte gillar fet mat. Så nu har vi bestämt att hon skall få ett torrfoder som är mer lättsmält och som innehåller mindre fett, och om en dryg månad skall vi ta en ny omgång prover för att se om något har förändrats. Några tumörer fanns inte, och allting pekar på att Majsan är en fullt frisk kisse... gissa om gammelmatte och jag är lättade nu! *pustar ut*
Åh så skönt och så bra att ni kollade! Nosbuffar
SvaraRaderaHurrjam för att Majsan är frisk! *kurr*
SvaraRadera*nosbuffar*