Imma

Matte berättade något märkligt för mig, som hon hade hört när hon besökte Kristinehamns katthem nyligen... katter som jag, som har för många tår på två eller alla tassarna, kallas visst "skepparkatter"! Har ni hört det uttrycket förut? Så jag skulle alltså vara en skepparkatt, fast jag aldrig har satt min tass på en båt i hela mitt liv och inte skulle vilja göra det heller... mycket konstigt skall man höra innan öronen vissnar.

Här hemma är det lugnt och skönt, vilket passar mig utmärkt. Conny tycker förstås att det är lite tråkigt, men matte säger att hans hjärta inte tål så mycket stoj som han vill ha, så han får finna sig i att det inte röjs och stökas här hemma. Tror att matte är orolig för hans hjärta... den där scanningen han var med om för ett tag sedan gjorde henne visst ordentligt bekymrad. Själv verkar han dock inte bry sig om att han är sjuk och han är snabb med att kontra att det värsta stressmomentet i hans liv är medicineringen... ja, den gillar han verkligen inte, det både syns och hörs! Men efteråt är han glad igen och tuggar i sig godisarna med god aptit.