Majsan

Jam ber om ursäkt att jam inte tassat i bloggen på flera dagar, trots att här finns hur mycket som helst att berätta om... men det är just därför jag inte har tassat i bloggen, alltså för att det varit för mycket här. Puh!

Det började i torsdags med att matte dels berättade att gammelmatte skulle komma hem dagen efter, d.v.s. på fredagen, och dels att vi skulle få en ny katt i reviret. Den nye skulle vara en treårig kille av samma typ som Philemon - ni vet, en sådan där tunnpälsad och långnosig typ med jätteöron. Jam ville förstås veta varför, för det är knepigt nog med de killar som redan finns här och som stökar och har sig trots mina tilljamelser... varför inte en tjej istället, så att vi blev tre av varje och fick lite balans i gruppen? Matte svarade att i det här klostret väljer vi inte själva, utan det är Skaparkatten (som hon kallar Gud) som bestämmer vad som skall hända... och nu var det så att den här lille killen hotades av avlivning, eftersom han kissade på fel ställen och gjorde sin dåvarande familj alldeles utom sig. Det fick mig att fundera... när en tidigare rumsren katt börjar kissa på fel ställen, beror det på något... och oftast är det människorna som har ställt till något som katten inte mår bra av. "Just det" sa matte "och du förstår, jag tycker inte om att katterna får betala för att människorna beter sig tokigt. Särskilt inte med sina liv!".

Dagen efter försvann Belle och matte iväg rätt tidigt, och sedan hände absolut ingenting på jamarlänge... vi gick här och väntade och väntade... och så plötsligt dök Hemtjänst upp här och började städa! En kort stund senare kom äntligen matte hem och berättade att hon blivit försenad eftersom hon hade fastnat i trafiken. Vi frågade förstås var den nya katten var, och då svarade matte att jodå, han var inne hos Philemon och Belle och vi fick vänta fleraflera dagar med att träffa honom, eftersom han först måste "bo in sig" och bli vän med Philemon. Hmpf! Bli vän med den ilskpiggen?!? Vi skrattade allihopa, för vi som har känt honom i evigheter har fortfarande inte kommit underfund med hur han är funtad. Men matte sa att den nye killen är av samma sort som Philemon och att de kommer att förstå varandra alldeles utmärkt när de lärt känna varandra.

Så ÄNTLIGEN kom gammelmatte hem! Och Rafael drog en djup suck av lättnad samt parkerade sig tätt intill henne i soffan. Fast hon stannade inte så länge hos oss innan hon fortsatte in till matte, och dörren förblev stängd mellan rummen... det tyckte vi var lite kymigt, faktiskt, för hon är VÅRAN och det var lite fånigt av henne att vara så nyfiken på den lille att hon "bara måste in och hälsa". Men okej, hon kom tillbaka igen efter en stund och berättade att den nye var lika liten som Imma varit, så när vi träffar honom måste vi vara försiktiga eftersom vi är mycket större än han. Och så sa hon att han heter Robin.

Dagen efter sa matte till mig att hon hade väntat sig att Robin skulle vara nervös och blyg... men så snart hon släppte ut honom ur buren sprang han kavat omkring för att undersöka reviret och sedan siktade han in sig på Philemon. "Det var precis som när Rufus flyttade in" berättade matte och skrattade. "Han var så övertygad om att hela världen älskade honom att han inte kunde tänka sig annat än att alla ville vara vän med honom". Philemon hade låtit killen vara, bara väst när han kommit för nära, och Robin hade vikt undan en stund men sedan försökt igen. "Han kommer att nöta ut Philemons motstånd med underkastelse och vänlighet" konstaterade matte... och så tilla hon att han inte alls kissar på fel ställen, utan går på låda precis som han skall.

I natt har han tydligen sovit i mattes säng också. Han visar tydligt att han vill vara nära Philemon, och viker bara undan när Philemon väser... och tydligen väser Philemon mer och mer sällan. Tänk, så annorlunda saker kan bli mot vad man tänkt och trott! "Det visar att man aldrig skall ha förutfattade meningar om någon" säger matte, och jam håller med. Skall faktiskt bli riktigt spinnande att träffa Robin när vi väl får komma in på den sidan huset... fast det dröjer ett tag till, för matte vill vara riktigt säker på att Philemon och Robin trivs ihop först.

Jam, så kan det gå till här hos oss!