Kära, kära vänner... hur skall jag någonsin kunna tacka er?!? Idag har jag varit hos veterinären och berättat om era generösa hjärtan, något som alldeles synbarligen gjorde både honom och resten av personalen oerhört rörda, och så har vi lagt upp en plan för hur vi skall se till att de katter som behöver det blir omsedda. Jenny blir först ut, eftersom hon har ont i höften... så hon skall få träffa Olle på torsdag eftermiddag, och då skall han inte bara undersöka hennes höft utan fixa till hennes tänder också. Sedan är det Rafaels tur - Olle skulle hålla ögonen öppna efter en återbudstid, eftersom hans schema är fulltecknat denna vecka, annars blir det i nästa vecka. Det verkar som om den där knölen vid svansroten kan vara ett utskott (en bit ben, alltså) från antingen höften eller ryggraden och bero på att han svultit så länge... cancer trodde Olle i alla fall inte på, vilket gjorde mig mycket lättad! Och den 30 september är det dags för Conny att bli hjärtscannad, och då tar jag med Imma också, så att Olle får kika på hennes njurvärden. Och allt detta är er förtjänst! *lycklig*
Kan berätta att jag har suttit med Jenny i min famn som om hon varit en liten baby (ni som har/har haft småbarn vet vad jag menar) i över en timme. Jag har funderat mycket på varför hon den senaste tiden blivit som en mammig unge och tror att det kan bero på att hon äntligen förstått att hon skall stanna här resten av livet och därför vågar slappna av... eller vad tror ni?
Rafael knyter an fantastiskt bra till gammelmatte och tillåter henne t.o.m. att gosa med hans mage! Han kurrar välkomnande när hon kommer in i "hans" rum, ligger hos henne och gosar om kvällarna och "pratar" med henne med många olika ljud. Han äter och dricker jättebra samt sköter låtan perfekt. Gammelmatte pratar allt oftare om att ta honom med sig när hon flyttar hem till sin del av huset (vi har skjutit upp flytten igen, för jag vill inte stressa katterna med både veterinärbesök och flytt samtidigt)... hihi, hon har allt blivit ordentligt nere i den lille sötnosen!
Fick manus från journalisten med mejlen idag och är jättenöjd med vad hon skrivit... samt rörd över alla superlativen. Skall, som jag lovat, kolläsa och skicka tillbaka, och sedan ser jag fram emot publiceringen: den 21 september kommer artikeln med bilder och allt i Karlskoga-Kuriren. Skall försöka få liv i min scanner tills dess... drivrutinerna m.m. har försvunnit, men med hjälp av mina bröder skall jag nog komma tillrätta med problemet...
Hoppas nu att pengarna räcker, annars får ni säga till.. Blir alldeles blöta i ögat när vi läser om alla framsteg!Nu håller vi tassarna för att det går bra för alla hos vettisen. Nosbuff
SvaraRaderaDet låter jättebra att vi tillsammans lyckats få ihop medel till behövande katter än en gång. Jag tror alldeles säkert att Majsan nu äntligen förstått att hon har fått ett hem för resten av hennes liv. Lilla gumman har nog inte kunnat förstå att hon har haft sån tur. Hoppas allt går bra hos veterinären för alla katterna. Vi följer utvecklingen och ser fram mot rapporter om hur det går och om vi behöver starta fler insamlingar för klosterkatterna.
SvaraRaderaVad spännande att få läsa artikeln när den kommer! Härligt att läsa om framstegen som Rafael gör. Tänk så positivt att Assar och han verkar komma så bra överens också. Vi håller tassarna för att vettisbesöken avlöper smidigt och att allt är som det ska, eller lätt kan avhjälpas. Kurr och burr.
SvaraRaderaVi vill också dubbelchecka att pengarna räcker till alla missarna! Husse har inte skickat något än, men om det behövs gör han det!
SvaraRaderaNosbuff
M&M
Vi lovar att jama till om pengarna inte räcker!
SvaraRaderaNosbuffar från Imma, som försöker få matte att krypa i säng... hon har lite feber, kände jag nyss...
Skönt att det har löst sig för er. Tänk vilken gemenskap vi katter och våra människor har. *spinner* Vi tror också att Jenny nu insett att hon har fått ett hem där hon får stanna resten av sitt liv. Vem skulle inte bli extra gosig då?
SvaraRaderaSå roliga nyheter. Vi hoppas att det går bra för alla jamisarna hos vettisen och h*n kan hjälpa dem.
SvaraRaderaKlart att vi katter och kattägare håller ihop och hjälper varandra om och när det behövs. När många hjälps åt räcker små belopp från var och en långt. Många bäckar små....
Roligt att Jenny trivs och vågar vara bebis på nytt. Många katter gillar att "ligga bebis" i famnen på sina människor. Amanda är en av dem, medan Smulan ligger på rygg bredvid i soffan och låter sig smekas på magen.
Kära vänner - både två- och fyrbenta.
SvaraRaderaVi är så tacksamma för den hjälp som kommer oss till del och om det nu skulle vara så att pengarna inte räcker, så säger vi till. Ni ska veta att det är så stort detta med katter och kattägda som har så stora och varma hjärtan!
Kramar från gammelmatte i Otterbäcken
Mjau, och sedan nästa vecka så lovar Stora natte att både klippa ut och scanna artiklarna ur tidningen om er! *kurr*
SvaraRaderaNosPuss Wikki