Jenny

Uschmjau en sådan jobbig dag det har varit idag. Matte har haft händerna fulla av hushållsarbete och gammelmatte har jobbat med skuldsaneringstelefonande hela dagen. Ingenstans har vi kunnat fått någon ro. Gammelmatte måste på något sätt få balans i räkenskaperna - som hon säger - och hon har ringt runt till fordrings-ägare och jobbat på att få bort skuldräntor på olika saker och en del har det misslyckats med, men andra saker har hon lyckats bra med. Det är konstigt säger gammelmatte att det är skulder till stat- och kommun som är helt omöjliga att prata med, medan oljeföretag och banker är betydligt lättare. I alla fall så sitter gammelmatte alldeles glosögd och dricker te och matte sover en stund i sin säng. Gammelmatte säger att vi måste låta matte vila en stund nu för hennes krafter räcker nog inte till mera idag. Gammelmatte mår inte alls bra och skulle nog ha varit inlagd på sjukhuset nu, men för första gången på många månader så får hon besök av sina "pojkar" - alltså mattes kullsyskon - på lördag och hon kämpar på för att få vara hemma då och det kan man kanske förstå. Vi husisar har kommit överens om att riktigt spinna henne till ro ikväll och sova tätt intill henne så att hon ska känna sig utvilad i morgon. Hon har en del telefonsamtal som hon måste klara av före lunch i morgon och sedan ska hon skicka in alla papperen till skuldsaneraren och kanske får hon en bättre budget (vad nu det är för ett djur?) sedan, säger hon. Hon ser glad ut när hon säger det, så det är kanske ett trevligt djur! Hon ska sälja lite grejor så att hon får ihop nog med pengar till räkningarna, säger hon. Nåjam, det där ordnar hon säkert till för vi har en duktig gammelmatte. Hon säger att om hon inte varit borta så mycket hemifrån för att vara på sjukhuset, så skulle det här varit ordnat för länge sedan, men nu ska det bli av i alla fall.

Mattes kullsyskon kommer att hjälpa gammelmatte med att få i ordning i hennes kök och de ska också grundmåla sovrumsväggarna och till och med den där lilla halvmetersmänniskan kommer att hjälpa till att måla, säger gammelmatte. Det tror vi ju först när vi ser det! - men vi hoppas att det ska bli fint hemma hos oss i alla fall så att gammelmatte trivs med att vara hemma. Det är skönast så, tycker vi.