Majsan

Idag är vi jamartrötta här, både två- och fyrbenta. Gammelmatte är sjuk, och i natt ringde matte flera telefonsamtal och sedan kom det grönklädda människor i jambulans för att undersöka henne. De ringde också flera telefonsamtal för att prata med någon som hette medicinjouren och var doktor, men så småningom lovade de att gammelmatte skulle få vara kvar hemma om matte tog väl hand om henne och ringde till gammelmattes egen doktor idag. Sedan bäddade matte ner gammelmatte hos sig, och vi tassade in i vårt sovrum för att få åtminstone lite sömn den natten. Puh! Jag hade suttit och bevakat alltsammans hela natten, och Jenny också, medan Rafael oroligt pep och tryckte sig mot gammelmatte. Sixten drog upp i övervåningen... han blir så stressad av främlingar att han inte orkar vara kvar, så han sticker när det blir så här rörigt.

Mitt i allt det eländiga blev de gröna tvåbeningarna stormförtjusta i oss katter och i Belle *fnissar*. Tvåbeningshonan utbrast lyckligt att "nej men, det är ju en italiensk vinthund!" och matte blev förvånad, för alla som ser Belle tror att hon är en whippetvalp... men den här tvåbeningen älskar vinthundar, sa hon, och matte och hon pratade om att ses med sina hundar i Mariestad någon gång. Hon har något som heter saluki... måste googla på det någon gång. Och oj, så det pratades om oss katter och varför vi hade kommit hit och vad som hänt oss innan vi blev klosterkatter... men nu var det ju inte det jag skulle tassa om idag, ursäkta utvikningen *fnissar igen*.

Idag har matte ringt och andra har ringt till matte och det har pratats med sjuksköterskor och läkare både på sjukhuset och i hemsjukvården. Alla är överens om att gammelmatte skall få vara hemma så länge det går att sköta henne på rätt sätt här, och det är vi förstås jamarglada över - inte minst gammelmatte själv! Matte har fått noggranna instruktioner om hur hon skall sköta gammelmatte, och hemsjukvården ringer och kommer på besök mest hela tiden för att kolla läget. Dessutom pratar matte i telefon med gammelmattes läkare. Själv ligger gammelmatte i mattes soffa och vilar... och vi försöker ta igen förlorad sömn.

Det som har hänt är att gammelmattes sockervärden blivit alldeles tokiga. När hon kollar sitt blodsocker blir det inga siffror på mätaren utan står bara HIGH, vilket är en varning, säger matte. Alla tvåbeningarna verkar vara överens om att det är den där speciella medicinen som är boven - den som gammelmatte fick för att bli av med vätska i kroppen. Den går nämligen inte bra ihop med diabetes och förstör njurarna, men de var tvungna att använda den därför att den andra medicinen mot vätska inte fungerar lika bra längre. Gammelmatte mår illa och är darrig och vinglig - matte säger att hon är "förgiftad", för njurarna orkar inte rensa bort det som inte är bra i blodet - och hennes illamåande har ju inte precis blivit bättre av att mattarna var hos någon som kallas budgetrådgivaren igår och pratade pengar. Det går visst inte så bra med pengarna heller, så nu skall den där rådgivaren försöka hjälpa mattarna att klara ekonomin, som det tydligen heter... och det är förstås mattarna mycket tacksamma för, men de är också jamarledsna över att det alltid är problem med den där ekonomin och att de inte lyckas så bra med att sälja saker och sådant för att få in mer pengar till räkningarna. Tänk, en sådan tur ändå att man är född till katt! Vi begriper ju att man inte kan använda sina dyrbara liv till att syssla med pengar, men människor har gjort de där pengarna till det viktigaste i livet, verkar det som... vad jag tycker om det skall jag inte tassa här, för så jamar inte en abbemissa.

Sist, men inte minst, måste jag få be om ursäkt å Sixtens vägnar för mussommar-inlägget. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt till honom att inte tassa inlägg med munnen full av mat?!?

Får jag ber er att knäppa tassarna för våra mattar? De behöver nog det nu.