Som abbemissa måste man ha morrhåren utsträckta hela tiden, så att man fångar upp alla vibrationer om sådana som mår dåligt och behöver tasshållning, spinnhealing och böner förmedlade till Skaparkatten... och just nu finns det en hel del som behöver oss klosterkatter där ute i världen. Jag brukar göra så att jag delar upp uppgifterna mellan oss, så att varje katt får koncentrera sig på en katt eller tvåbening (eller ett annat djur, vilket händer ibland). På det viset blir det liksom större styrka i arbetet eller hur jag skall jama det. Men därutöver har vi stunder flera gånger om dagen då vi samlas för att lägga alla våra gemensamma krafter i stödet för en enda individ också, vid sidan av varje katts ansträngningar för denne. Det är förstås vår förhoppning att de som vi ber för känner det och kan ta emot våra spinn och kurranden, även om avståndet kan vara långt mellan oss och dem.
Ibland känner vi inte dem vi ber för, ibland är det sådana vi känner mer eller mindre väl. Som t.ex. Sippos och Tindras husse, som behöver massor av stöd just nu när han försöker sluta röka, och Wikkis stora mattes mamma, för att inte jama stora matte själv. Men vi hoppas som sagt att de känner att vi finns där för dem! Precis som vi finns för dem som kanske inte kan bli friska, men som man kan skänka styrka i vardagslivet, som till exempel Smulans och Amandas matte, för att bara nämna en av dem som vi skickar regelbunden spinnhealing till.
Ja, så är det att vara klosterkatt - i tjänst hos Skaparkatten dygnet runt, men ett underbart givande och spinnande liv! För kan man ha en viktigare livsuppgift än att hjälpa andra?!?
Vilken duktig katt du är Imma. Klokt att du delegerar också. Det är många tvåbeningar som inte kan och då brukar det blir jobbigt. Vi hoppas också att det går bra för alla våra vänner och de vi inte känner och att de slipper vara sjuka.
SvaraRaderaSen vill jag säga att ni gör en fantastisk insats allihop i klostret i Otterbäcken. Er varma humor och omtanke gör en gott!
Vi jamar med, visst är en av våra viktigaste uppgifter att hjälpa andra och i alla synnerhet våra tvåbeningar.Nosbuff
SvaraRaderaAtt stötta och stöttas gör massor för att underlätta vardagen. Vi är så glada för att alla ni kloka klosterkatter, och förstås era människor, finns. Kurr och burr.
SvaraRaderaOch vi som tar emot stödet säger innerligt TACK och hoppas kunna räcka samma varsamma Tass tillbaka någon gång om det behövs! Mattes mormor har fått medicin och pysslas nu om hemma av Stora matte och vi hoppas det blir så bra som det kan! *buff*
SvaraRaderaNosPuss Wikki
Vi tackar så mycket för allt stöd och uppmuntran, matte blev lite tårögd när hon läste.
SvaraRaderaHon hade ju en urtråkig och lång vinter och nu tar hon igen det med råge. Hon är ute å flänger nästan varje lördag nu.
Det ska hon göra på lördag igen, men då är det extra viktigt! För då ska hon köpa en STOR påse med ny mat till oss. Det är RC's +12 som vi har fått smaka på och tyckte mycket om. Vi är ju inga ungdomar längre (Amanda 10½ och Smulan 12½).
=^.^=
Kram och nosgos
Vi läste om era bekymmer hos Wikki och vill bara jama att vi håller alla tassar och tummar att ni snart kan tassa in på bloggen igen. Visst är det konstigt att det blir så fel när man har ringt och förklarat och allt.
SvaraRaderaVi skickar många klappar och kramar och lite spinnhealing också, för även ni klosterkatter kan ju behöva lite extra stöd ibland :-)
Många kramar och tassklappar
Håller med de övriga! :)
SvaraRaderaFörresten kika in på min blogg där jag just nu har en tävling om att vinna bloggsvar! Vinnaren dras nu på torsdag! / Nospussar
Bra med bloggvänner, så att man får veta hur det är med er. Jag undrade just om det var något sånt problem:-( Massor med hälsingar från andra sidan pölen och hoppas att det ordnar sig!
SvaraRadera