Imma

Vilken kalabalik det var här igår kväll! *pustar ut* Conny och matte hade helt olika åsikter om huruvida han skulle ta sina mediciner eller inte, och lillkillen gömde sig bakom mig för att inte matte skulle få tag i honom...



Ja, med ålderns rätt kallar jag honom lillkillen, fast han är mycket större än jag... och visst var det lite rart av honom att tro att jag skulle kunna skydda honom från matte? Jag jamar, matte är betydligt envisare och ger inte upp i första taget! Så det slutade förstås med att Conny tvingades ta sina mediciner... och sedan satt han en lång stund under sängen och tjurade. Fast när matte hade lagt sig och jag hade krupit in under täcket, kände jag hur han kom upp i sängen och la sig tätt intill mig (ovanpå täcket) *myser*.

Gammelmatte mår relativt bra, hälsar matte som har pratat med henne i telefon. Hon har fortfarande gräsansfullt ont, men den nya medicinen verkar vara rätt - den tar lite lite grand och skall tydligen "trappas upp" vad det nu betyder, så gammelmatte och matte är hoppfulla. Den avdelning gammelmatte ligger på är samma som hon var på strax före jul, så personalen kände igen henne och hon säger att de är jätterara mot henne. Skönt att höra!