Imma

Ett vilohem vore inte så dumt just nu... finns det sådana för katter? Det verkar nämligen som om noviserna har givit sig katten på att ta sig in hit genom den nya dörren - och de jobbar som värst med den om nätterna, de små rackarungarna! *pustar* I natt var det dock inte Jenny utan Sixten som tog sig in hit och väckte oss, och eftersom han är en blygis var det inte alldeles lätt för matte att ta rätt på honom och bära tillbaka honom till novisiatet. Faktum är att han rev henne lite här och var, inte farligt men tillräckligt för att gammelmatte behövde plåstra om henne när äventyret var över. Och sedan satte de fast dörren så att den inte gick att rubba för att vi allihop skulle få oss lite ostörd nattsömn.

Idag satte sig mattarna och höll krigsråd - hur gör man ett enkelt men effektivt lås så att tvåbeningar kan öppna och stänga dörren från båda hållen, men ingen katt kan ta sig igenom? De kom visst på något smart, men innan de hann ta itu med det så ringde det på ytterdörren - och där utanför stod Max' och Måns' husse! Och då skulle dörren helt plötsligt stå vidöppen och alla katter fick gå som de ville... det var, enligt matte, för att besökaren skulle få träffa oss allihop utan krångel. Och jag kan faktiskt kattsonligen intyga att han var en bra gosare, så det var nog bara Assar och Sixten som inte passade på att få sig lite kel! T.o.m. Pelle hälsade han på, och tänk, matte berättade att han lyckades få Pelle att hoppa upp i sängen en kort stund - visserligen för att äta det godis som besökaren la där, men i alla fall... det är mer än vad matte har lyckats med så här långt.

I övrigt gjorde tvåbeningarna som tvåbeningar brukar - pratade och fikade, fikade och pratade. Så jag gick och la mig på min favorit-köksstol, eftersom det vimlade av katter i huset som jag inte hade lust att möta nos mot nos just då... jam menar, jag vet ju att vi är många - men det brukar liksom inte märkas så mycket! Hoppas verkligen att mattarna gör i ordning det där "låset" riktigt snart, så att det blir lugnt igen.

Apropå Pelle, så ringde hans förra matte igår kväll och pratade med vår matte om lite av varje. Bl.a. berättade hon att det där att Pelle inte gärna går upp i/på möbler hände hos henne också - fast han fick så gjorde han det nästan aldrig. Och så berättade hon lite mer om Pelles bakgrundshistoria, vilket matte var tacksam för, och matte berättade hur bra Pelle mår och hur glad och gosig han är hela tiden. Det tyckte Max' och Måns' husse också, hörde jag - så vi tror att någon kommer att bli förälskad i Pelle så snart han kommer till katthemmet! "Han kommer att göra någon väldigt lycklig" brukar matte säga, och så ler hon så där fånigt som hon gör när hon tycker riktigt mycket om någon...