I övrigt har det ränt folk här hela eftermiddagen. Först kom vedkillen och lämpade av en massa ved utanför ytterdörren, och det var ju bra för den ved vi hade höll på att ta slut och jag gillar inte att frysa. Sedan kom ett helt gäng stora, bullriga karlar och bar in alltihop med dunder och brak (det sista var när de staplade veden i pannrummet). Och sist, men inte minst, dök det upp en ung tvåbening och hjälpte oss att laga vattenpumpen, som envisades med att slå av hela tiden så att vi blev utan vatten. Och det gjorde matte förtvivlad, för hon behöver tvätta extra mycket nu när hon är sjuk och gör åt en massa näsdukar, trosor och sängkläder. Ja, ni vet, min matte lider av en sjukdom som heter inkattinens och den blir extra besvärlig när man hostar så mycket som matte gör... fast gammelmatte har ordnat något som kallas blöjor åt matte, som hon kan ha på nätterna så att hon får sova lite grand i alla fall. Och inte måste gå upp och byta på sig själv och i sängen hela tiden. Det är inte lätt att vara tvåbening, verkar det som...!
Kan rapportera att Jenny har skött sin bolis-syssla utmärkt under dagens spring av främmande tvåbeningar. Jag har all anledning att vara stolt över henne! Och så känns det skönt att slippa sköta just vaktjobbet själv - man är ju inte purung längre, och att ränna upp och ner i trapporna lämnar jag oftast åt ungdomarna.
När matte är frisk, behöver vi nog semester allihopa här i klostret.
PS. I morgon fyller gammelmatte 70 år! DS.
JAg blir extra stolt när jag ser att Jenny utmärker sig positivt. På nåt sätt finns Södertäljekatterna kvar i hjärtat för allt framtid.
SvaraRaderaOch du finns alltid kvar i deras hjärtan! hälsar Jenny och Majsan med många kurr.
RaderaTass från Imma, abbemissa.