Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

tisdag 19 februari 2013

Imma



Vår vän Fortuna, som nyligen slagit igenom som deckarförkattarinna och stod i begrepp att flytta till sitt alldeles egna för-alltid-hem, har lämnat oss. Idag tassade hon dröjande över Regnbågsbron, drabbad av en svår sjukdom som inte gick att vare sig bota eller lindra. Och kattvärlden sörjer.

Käraste Fortuna, vi hann aldrig träffa dig - men å, vad du fattas oss! Vänskap som vår behöver inte befästas fysiskt för att vara en intensiv realitet. Du skall veta att vi har följt ditt öde med största intresse, och när vi igår kväll fick veta att du insjuknat så akut gjorde oron oss sömnlösa. Hela natten har vi vakat och bett för dig... men det hjälpte inte. Troligen var vår kärleksförklaring så stark och vacker att Skaparkatten beslöt att han ville ha dig för sig själv!

Nu får din kropp vila i ro, bortom all rädsla och smärta. Medan din själ springer befriad och lycklig över de saligas ängder på andra sidan bron. Vi ses igen, syster! Och i väntan på det, lovar vi att sända spinnhealing och tröstbuffar till de tvåbeningar du lämnat efter dig... blogghjälpen... din husse och matte... var inte orolig för dem, för vi tar tass om dem åt dig tills ni möts igen.

5 kommentarer:

  1. Vi är så ledsna även om vi vet att Fortuna har det bra hos Skaparkatten. Nosbuffar

    SvaraRadera
  2. Det var fint jamat. *sniff*

    SvaraRadera
  3. Visst saknar man Fortuna, finaste underbaraste katten, mjau
    Gråter så *morrhåren ramlar*

    Tass tass

    SvaraRadera
  4. Fortuna var så speciell att Skaparkatten gjorde henne till en änglakatt.
    Tröstbuffar till stackars husse och matte som har det så tungt nu med sorgen och saknaden.
    NosGos och TröstarTass

    SvaraRadera
  5. Det värmer att känna all omtanke och kärlek som strömmar till Fortuna, och även till oss som hade förmånen att få ta hand om henne. Hon, liksom alla änglakatter, lämnar ett stort tomrum när de lämnar oss.

    SvaraRadera