Nu börjar jag så sakteliga vänja mig vid att jag faktiskt har både en matte och en gammelmatte *glad*. I början vågade jag inte tro på att vi skulle få stanna, och jag blev alltid orolig när det hände ovanliga saker... som t.ex. när matte och gammelmatte städade garderoben och våra transportkorgar plötsligt stod i en rad på golvet i biblioteket. Då trodde jag att vi skulle skjutsas tillbaka till katthemmet igen! Och varje gång de ställde ner blötmat i skålar på golvet, kände jag mig tvungen att äta så mycket jag kunde inte bara i den skål jag fick utan i alla skålarna... tänk om jag blev utslängd i den hemska vintern och aldrig fick mat mer?!? Så jag höll mig alltid tätt, tätt intill matte och gammelmatte så att de inte kunde gå ifrån mig... men nu har jag förstått att jag skall vara kvar här för alltid, och då vågar jag sova utan att ha ena ögat öppet. Puh!
Nu har Majsan och jag varit här i en hel månad... tänk att vi fick det så bra! Önskar bara att alla katthemskatter fick egna hem och egna mattar eller hussar... vår abbemissa Imma säger att vi skall be för det varje dag, så jag knäpper tassarna och ber så mycket jag orkar.
Åh åh åh vilken underbar bild! Jag får alldeles ryspäls av lycka! Gammelmatte är så ömsint VACKER där hon vilar trygg med knäppta händer, och Jenny med sin lilla vita nosprick ligger förtröstande intill. Kan bara inte få nog av att titta på denna idylliska GODA bild av vila och ro! Tack tack tack!
SvaraRaderaNosPussar Wikki
Vi kan bara instämma med ovanstående jam - en härligt stämningsfull bild! *spinner* Alldeles varma av glädje blir vi av att höra Jennys berättelse. Hur hon så sakteliga har förstått, att detta är ett för alltid-hem, där man kan koppla av och känna sig trygg. Vi önskar också alla katthemskatter lika snälla mattar (och hussar, förstås). Kurr och burr.
SvaraRaderaSkönt att höra att ni har det så bra. Det måste ju kännas bra att äntligen kunna lita på människor och inte vara rädd hela tiden. *nosbuff*
SvaraRaderaHej Jenny. En så fin bild av gammelmatte och dig. Så blev det precis så som ni hade önskat, men nästan gett upp hoppet om att få det till slut. Det här lär oss att man aldrig ska ge upp hoppet. Det ska jag jama ut till alla katter som är kvar på katthemmet. Vi tycker nog det är lättare att vänta lite till bara vi vet att det finns möjligheter även för oss. Många nosbuffar från Madonna och alla katter på Södertälje Katthem.
SvaraRaderaVi blir alldeles varma! Bättre kunde det inte bli, bästa kompisen med, nya kattkompisar och en underbar matte och gammelmatte, precis vad ni är värda. Nosbuff
SvaraRaderaåh, jag blir så rörd över att ni har fått det så bra. Jag bara önskar att alla hemlösa katter kunde få ett kärleksfullt hem *nosbuffar*
SvaraRaderaVi kanske kan knäppa tassarna för dom och önska...
Vag glad jag blir av att höra att du känner dig trygg :-)
SvaraRaderakoko