Majsan

Jag vet inte om jag skall vara glad eller ledsen... matte har ställt in helgens aktiviteter eftersom hon har alldeles för ont i armen, så det kommer varken biskopar eller råttvajrar hit på lördag. Hm! Hade ju sett fram emot att få se en livs levande biskop... men det där med råttvajrarna var jag mer tveksam till, särskilt som ni andra jamat att de är väldigt stora. Nåja, en fördel är ju att vi får vara ensamma om mattes och gammelmattes uppmärksamhet i helgen! Med en massa folk i huset vet man aldrig om man får sin mat i tid, massor av gos och allt det där andra som en katt behöver... nu är den risken undanröjd, om man så jamar.

Bie-killarna rapporterade idag i sin blogg att den första tranan har anlänt till Hornborgasjön, och Imma sa att det måste jag skriva här för annars blir matte ledsen. Matte älskar tranor och säger att det är det allra bästa vårtecknet. "Vad är en trana?" undrade jag lite försynt, för mycket har man ju sett i sina da'r men jag tvivlar på att jag har mött en trana på närmare håll... Imma förklarade att det är en jättestor fågel med lång näbb som folk här i trakten är som tokiga i. Fågeln alltså, inte näbben. "Den är lika hög som en tvåbening" sa Imma och jag kunde inte låta bli att rysa... fåglar i all ära, för fjäderkotletter sitter aldrig fel, men en fågel som är lika stor som en människa?!? Nu VET jag att jag inte har träffat en trana förut, och lika bra är det - man vill ju liksom inte bli uppäten av en fjäderkotlett!