Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

onsdag 16 november 2011

Imma

Vilken underbar dag det har varit idag! Matte har haft hur mycket tid som helst att gosa med mig... ja, så mycket att jag faktiskt blev mätt på det en stund och lät henne gosa med Philemon också. Och han, som inte brukar ha tid att ligga i mattes famn, kurade ihop sig hos henne en lååååång stund medan hon kliade honom så där jamarskönt som bara hon kan, ni vet, runt öronen och på huvudet och under hakan... *kurrar*

Ute har det varit regnigt och disigt, men inne är det varmt och ljust. Gammelmatte eldar ett par timmar varje kväll numera och sedan ligger Philemon vid elementet i vardagsrummet och spinner, precis som Conny brukade göra. Själv föredrar jag att sitta i mattes famn... hon är varm vare sig det eldas eller inte.

Kan jama att strömmingen är slut nu - men kurr, vad den räckte länge!

5 kommentarer:

  1. Åh vad det låter härligt!! Element är mysiga saker - Maurice älskar att ligga på våra element!

    nosgos å strömminggottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
  2. Gos sådär runt öronen och under hakan är bland det bästa som finns!Nosbuff

    SvaraRadera
  3. Där jamade ni något! Gos är sååååå härligt tycker jag, med mycket blöta *nosbuffar* och ligga tätt tryckt intill min människa hälsar Mizzan

    SvaraRadera
  4. Verkar som ni har det härligt!

    Nosgos på er.

    SvaraRadera
  5. Kurrrnjau. Så skönt ni haft det.

    Kanske ni kan skicka ett litet kurr till mina föräldrar, vars urgamla (någonstans mellan 25 och 30 år!) Missekatt i förmiddags gick till de sälla jaktmarkerna, där han förhoppningsvis kan skutta omkring och njuta - han var närmast blind och halvlam på slutet, men kelen och snäll spann han in i det sista...

    Det känns vemodigt, men inte så förfärligt sorgligt, för han var som sagt så gammal och krasslig att vi var förberedda. Men tomt blir det ju, och jag tycker om tanken att någon tänker på honom... Jag vet att kattmänniskor förstår :-)

    SvaraRadera