Imma

Matte är min bästaste vän i världen, men hon är allt lite knasig! *fnissar* Idag när hon var mitt i städandet, hittade hon en gammal lapp med orden "svampinjon, grön äggskivling, grusmurkla och öronkremla" på... och medan hon läste upp dem, såg hon ut som en fågelholk i ansiktet. "Imma, vet du varför jag har skrivit det här?" frågade hon mig, men jag skakade på huvudet. Inombords tänkte jag att nu ligger Sigge Svamphund och hans matte och vrider sig av skratt på golvet hemma hos sig... för de där svampsorterna finns ju inte, det vet till och med jag som aldrig går ut om jag inte absolut måste! Matte stod där och upprepade orden för sig själv, och sedan frågade hon gammelmatte om hon kanske visste vad det handlade om. "Jag vågar ju inte slänga lappen om den är viktig" mumlade matte. Vid det laget kunde jag inte hålla masken utan skrattade högt bakom tassen. Till slut la matte lappen "på ett säkert ställe" tills hon hade lyckats lösa mysteriet med varför hon hade skrivit den... och vet ni, jag tror att det var exakt vad hon gjorde förra gången också! Och det var där lappen låg när hon hittade den idag.

Jajam, jajam, ett skratt är precis vad man behöver en dag som den här, förresten. För städning betyder att även snabeldraken och skurhinken kommer fram ur gömmorna och ni vet ju vad vi tycker om dem! Och så flyttar matte på saker, vilket vi inte heller gillar... var sak skall stå på sin plats, och inte flyttas omkring så att man inte vet var man har dem. T.o.m. matte brukar säga "var sak på sin plats - skridskorna i kylskåpet"... men tro mig, hon har sällan koll på sina saker och blir lika förvånad varenda gång hon hittar något hon har letat länge efter. Idag fann hon t.ex. sin favorit-pincett, som hon har sökt i tre veckors tid! Och den låg INTE där hon hade väntat sig... och så tittade hon snett på Philemon, som storögt tittade tillbaka med den oskyldiges uttryck målat över hela ansiktet. Som om det var han som hade lagt den där! Vilket det för övrigt var, men det behöver ju inte matte veta...

Ute snöar det för fullt *ryser* och matte säger att det är kallt också. Så idag fick Philemon inte följa med och hämta posten, fast han ville. Han sitter ofta och jamar precis innanför ytterdörren i förhoppningen att matte skall släppa ut honom, men det gör hon nästan aldrig. Nästan, alltså. Vilket ju är jamardumt! Jam menar, om hon inte gillar att han sitter vid dörren och ylar så skall hon väl inte uppmuntra det genom att ge efter ibland?