Matte

Jag dövar smärtan i sorgen efter Conny genom att försöka koncentrera mig på att hjälpa Philemon och Imma att bli goda vänner... och vet ni, hittills är det så lugnt att jag undrar hur det kan komma sig. Å andra sidan kan det bero på att Philemon fortfarande inte känner sig hemma här, jamar då och då efter sin matte (han sitter ofta med nosen vänd ut mot hallen, mot ytterdörren) och inte riktigt vet vart han skall ta vägen. När han blir tuffare och mer hemtam, kommer säkert konflikterna mellan honom och Imma... men jag är ändå viss om att de kommer att bli vänner, att det kommer att gå bra det här.

Imma är fortfarande lugnet själv, iakttar främlingen med allvarsamma ögon och håller distans. Men hon är varken rädd eller arg, lever sitt vanliga liv (har hittills inte sett henne gå på låda, men å andra sidan gör jag ju aldrig det - den biten sköter hon oändligen diskret). Hon är inte svartsjuk, heller, och det är bra för gammelmatte och jag försöker gosa mycket med lillkillen för att få honom att känna sig trygg. Han sover gärna i gammelmattes närhet, men har skakat svans åt mig två gånger och legat på mina ben när jag satt i fåtöljen och läste tidigare idag! *glad* Och han är så olik Conny att jag suckar av lättnad - ni förstår säkert hur jag menar.

Idag ringde hans förra matte, Henrietta, och frågade hur det var. Mitt hjärta blöder för henne - tänk att behöva skiljas från sin katt! Men hon lät glad att han mår bra och säger att hon är trygg med att vi tagit hand om honom, och du, om du läser detta lovar jag dig i Guds namn att alltid, alltid värna om honom som jag värnar om varenda katt jag haft lyckan att leva med!

Skall bjuda på lite bilder tagna idag, eftersom jag vet att ni vill ha det! Och så tackar jag Wikki för att hon kontaktade uppfödarna - skall själv mejla dem i helgen och skicka lite bilder samt berätta var deras unge hamnat. De verkar vara väldigt fina kattmänniskor!

Laxmousse är gott! (Det tycker Imma också)

Lite finposering i soffhörnan

De svarta prickarna på nosen är INTE hans nosborrar...

Sist en hälsning till Lillmymlan: Hoppas att du läste gammelmattes kommentar om att Karlstads djursjukhus gärna tar sig an lilla Polly! Operationen går på cirka 5.000 kronor, och om du inte redan har de pengarna drar vi förstås igång en insamling... du skall se att allt blir bra för lillstintan!