Säg mjau till livet!

HEMMA IGEN!

Idag fick jag det glädjande beskedet att min puls nu är nere på 70, vilket gick mycket snabbare än väntat. Nu vet vi ju inte om det håller i sig, men jag har i alla fall fått permission över helgen och om allt ser bra ut på måndag så får jag vara hemma över jul och nyår. Jag har uttryckliga order att inte göra något utan ta det lugnt för mitt hjärta är såpass dåligt att jag inte tål så mycket och det är något som kommer att vara framdeles.

Jag har i alla fall haft det bra på sjukhuset - både på KSS i Skövde och på Mariestads sjukhus. Har fått god omvårdnad, god mat och trevligt bemötande, men det är ändå underbart att ha fått komma hem!

Belle blev utom sig av glädje när hon fick se mig. Hoppade och pussade mig som en tok varpå hon föll ihop och sov. Även katterna fick glädjefnatt. Här har kelats och pussats hela eftermiddagen och inte förrän nu i kväll lugnade de ner sig. Tänk att vara så efterlängtad!

Kicki kommer naturligtvis att få en tyngre arbetsbörda nu när hon måste serva mig med mat om dagarna och jag kommer ju inte att kunna hjälpa henne, men hon säger att hon är så glad att ha mig hemma så det besväret tar hon gärna - Gud välsigne henne!

Nu vill jag passa på att tacka alla för alla glada och uppmuntrande hälsningarna som kommit mig till del. TACK SÅ MYCKET! Ni kan inte ana vad detta har hjälpt mig när allt var så tungt och ovisst. Jag kan inte säga att jag mår bra, men det är i alla fall hyfsat nu.