Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

torsdag 13 oktober 2011

Jenny

Ikväll svansdansar vi av lycka här - inte minst Majsan och jag! - för vi har precis fått veta att Madeleine skall få flytta till ett riktigt hem! Ett alldeles eget hem, med en egen husse och matte och en kompis! Är det inte fankattiskt?!? *tårögd*

Vackra Madeleine


När en katthemskatt får sitt alldeles egna hem sker något gudomligt, säger våran matte. Skaparkatten har då rört vid en tvåbenings hjärta och viskat hemliga ord om kärlek, trohet och ansvar, och tvåbeningens hjärta har viskat ett lika gudomligt "ja" tillbaka. Detta "ja" är det viktigaste ordet som existerar, har matte berättat för oss, för hur mycket Skaparkatten än älskar oss och vill oss väl, behöver han att vi vågar säga "ja" till det han inbjuder oss att göra. Han kan aldrig tvinga någon, för vi är allihopa skapade med en fri vilja... så varje gång någon tar modet till sig att säga "ja" till Skaparkatten (eller Gud, som människorna kallar honom) sjunger alla änglar i universum och Skaparkatten jublar av glädje. Visst är det underbart?!?

Grattis, Madeleine! Vi är så jamarlyckliga för din skull!

10 kommentarer:

  1. Ja det känns verkligen kul, fast ännu är ju inte hembesöket gjort. Men jag hoppas det går bra och att det är ett toppenhem jag får.

    SvaraRadera
  2. Jam så roligt att någon vill ha lilla Madeleine. Dessutom att hon skall få jobba med att göra en skyggis till en tryggis också. Madeleine är ju som klippt och skuren för det jobbet!

    Nosgos

    SvaraRadera
  3. Sen kan man vara goda kattägare utan att någon skapare är inblandad. Finns mycket som inte stämmer i pratet om skaparkatters godhet säger min matte.

    För om det verkligen fanns en skaparkatt som är så fankattisk som det påstås, så är det helt obegripligt att så många katter får gå ett så fruktansvärt öde till mötes.

    Nosgos

    SvaraRadera
  4. Jo, förstår du, Nea, det beror just på den där fria viljan. Tvåbeningarna måste ju inte lyda Skaparkatten... de kan välja att göra dumma saker, och en del tvåbeningar gör verkligen många jättedumma saker, eller hur? Sedan kan man ju ha åsikter om varför Skaparkatten inte gjorde tvåbeningarna lydigare...

    Tass från Jenny, fundilerande novis.

    SvaraRadera
  5. Hoppas jag missuppfattade dig nu, för du menar väl inte att man bara gör dumma saker mot t.ex. katter bara för att man inte tror det finns någon skapare? För det är helt fel!

    Dessutom finns det många som tror på en skapare och gör dumma saker i alla fall!

    Nosgos

    SvaraRadera
  6. Nej, Nea, så menade jag absolut inte! Huruvida man är troende eller ateist har ingenting med ens moral att göra... det finns gott om goda och onda i bägge grupperna. Vad jag menade var att eftersom vi människor - enligt min gudstro - har skapats med en fri vilja, är vi också fria att välja det onda om det skulle locka mer än det goda... vilket det ju uppenbarligen gör för en del, även om jag personligen inte begriper varför. Gud tvingar oss inte att vara goda, men blir givetvis lycklig om vi väljer det alternativet... det är bara så jag menar.

    Hoppas verkligen inte att du tog illa upp, jag försäkrar att jag respekterar varje individ för den hon/han är, oavsett tro. Och jag är inte ute efter att tvinga på någon min tro - bara visa hur jag ser på sådana här frågor.

    Kram från sr. Carina, klosterkatternas tjänarinna.

    SvaraRadera
  7. Men ingen är enbart god eller ond. Vi har alla gjort både goda och onda handlingar. Dessutom är gråskalan väldigt stor om vad som är gott och ont. Många gånger är synen på vad som är gott och ont helt individuellt och på sammanhanget beroende.

    Så nej, jag köper inte resonemanget om att bara säga ja till någon skapare. Det har inte hindrat någon ondska ännu och kommer som jag ser det inte att göra det heller.

    Jo,jag blev lite fundersam om ditt inlägg först. Kanske missförstod jag men jag läste det som att bara människor som "sa ja" till skaparkatten skulle vara bra tvåbeningar till katthemskatter (eller katter överhuvudtaget).

    Nosgos & kram.
    Matte

    SvaraRadera
  8. Kära Neas matte, du behöver absolut inte känna det som att jag försöker bevisa Guds existens eller förklara det berömda teodicé-problemet ("om Gud är god, varför händer då onda saker?"). Och godhet handlar om så mycket mer än "bara" att öppna sitt hem för katthemskatter! Men vi är väl överens om att det är glädjande ju fler som gör det, eller hur? Fast allra bäst vore ju om det inte behövdes katthem... om varje katt föddes älskad och önskad, var tillförsäkrad ett hem på livstid och slapp möta människors mörkare sidor... för visst är det så, att vi inte är svartvita utan förmögna till både gott och ont! Min förhoppning är dock att de goda sidorna väger över mer och mer, att vi på något sätt lär oss att ta bättre ansvar både för oss själva och vår omvärld... naivt, kanske, men det är vad jag drömmer om!

    Kram från sr. Carina.

    SvaraRadera
  9. Absolut håller jag med om det.

    Kram & Nosgos

    SvaraRadera