Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

fredag 14 oktober 2011

Matte

Det har faktiskt sina fördelar att gammelmatte ligger på sjukhus just nu... det ger mig mer odelad tid med husisarna, för när gammelmatte inte är i närheten söker de sig betydligt mer aktivt till mig istället för att "leva som vanligt" som de gör när hon är hemma. Eh, förstod ni hur jag menade? Alltså, just att saker och ting inte är som vanligt gör husisarna mer kontaktsökande - om man nu kan säga så om gostrollen Jenny och Majsan, förstås? De är ju alltid redo för gos, högt och lågt! Men Sixten har blivit oerhört tillgiven, Rafael möter mig alltid i dörren och t.o.m. Assar tillåter mig att klappa honom medan han äter... det är en ynnest jag sätter stort värde på, skall ni veta, för han är fortfarande en blyg kille. Dessutom har han börjat möta min blick när jag pratar med honom, vilket också är nytt.

Säcken med specialfoder (Siames) som de okända herrarna presentade oss med för en tid sedan har blivit omåttligt populär bland alla klosterkatterna, kan jag berätta. Vi får inte pension förrän den 18:e, så när de ordinarie fodersorterna (Renal Special för Imma, Kastrerad för Philemon och Light för husisarna - alltsammans Royal Canin) tog slut öppnade vi siamesfodret... och oj, så gott det verkade vara! Nästan lite för gott... det går åt i en väldig fart. Men ledsamt nog för våra fyrtassade vänner kommer livet att återgå till det normala när pensionen kommer, för jag misstänker att en av anledningarna till att fodret är så gott är att det innehåller extra mycket kolhydrater - siameser är ju oerhört aktiva rackare som bränner mycket energi... och åtminstone husisarna behöver gå ner i vikt, inte upp. Så det blir Light igen för dem, eller åtminstone Kastrerad beroende på vad jag kan få tag i... och Imma skall tillbaka på Renal Special, eftersom jag håller stenkoll på hennes njurar och inte tar några risker. Nåja, ombyte förnöjer, sägs det ju!

5 kommentarer:

  1. Visst kan det ha sina fördelar att inte alla 2-benta är hemma.
    Här får jag MYCKET mer mat om det bara är jag och husse hemma :)

    SvaraRadera
  2. Det är nog bra att husisarna håller ögonen på dig, du är lite för busig ibland... :-P

    SvaraRadera
  3. Hihihi visst är det trevligt när man får lite foderombyte, här hemma är matte stenhård eftersom Vera annars blir dålig i magen och kräks (stör ju inte mig eftersom jag inte städar ju). Men matte är som hon är... Just nu äter vi royal canin kitten för jag är fortfarande en bebis men högt utvecklad enligt mig själv :) fast matte har hotat med att byta foder nästa gång till något som heter hair&skin. Men det roligaste hemma just nu är att vi har sådana där små miniskällisar säkert en miljon stycken och de låter jättehögt. När det är natt brukar matte stöna och gå upp när de skäller och ge dem extra smaskig mat som är blöt fssat hon påstår att det är torrfoder med vatten. Smaskigt är det iaf. Det kommer massor med tvåbenta och hälsar på de små skällisarna och självklart passar jag p åatt få massa gos och uppmärksamhet. Sno kakor kan man också göra. Matte hälsar att detta är Agatas första kull som er matte undrade över. Hon är en duktig mamma säger matte. För nyfikna kan man se våra miniskällisar i vår blogg (direktlänk www.nattsmygarn.blogspot.com )

    Tassar
    Shiro

    SvaraRadera
  4. Säg den glädje som varar beständigt. Men kanske är det ändå bäst att allt återgår till det normala?

    SvaraRadera
  5. Rätt foder är jätteviktigt, det har vi förstått nu. Inga genvägar med billig mat - det lönar sig aldrig.

    Nosgos

    SvaraRadera