Robin

Ibland är matte så klurig i sina sätt att hitta saker som roar oss katter att man bara måste beundra henne! Häromdagen tog hon fram avlånga, mjuka bollar som doftade varmt och gott, och så tråcklade hon omkring i bollarna med en hård pinne så att trådar av bollarna viftade spinnande i luften. Gissa om det är skojigt att jaga de där trådarna - för att inte tala om pinnen! Den smakar inget vidare, men den är hållbar och tål att man biter hårt i den... och trådarna kittlar så roligt på nosen att jag blir alldeles full av fniss i kroppen.

Matte kallar den här leken "att virka grytlappar" och de mjuka bollarna kallar hon "garn". Dessutom påstår hon att meningen egentligen är att grytlapparna skall användas i köket när de är klara... men hon blir inte arg på oss när vi deltar i "virkandet" utan drar bara åt sig trådarna och pinnen mellan våra attacker. Så vet ni vad jag tror? Jag tror att vi gör nytta med vårt jagande och att matte inte kan göra de där "grytlapparna" om inte vi hjälper till! *kurrar*

Sixten

Jag gillar verkligen inte vädret just nu - det luras! När man sitter i fönstret och känner hur gott solen värmer pälsen, längtar man ut för att också nosa på alla dofter och höra fjäderkotletterna sjunga... men där ute är det jamarkallt, och på de ställen där snön ligger kvar är den så hård att man river tassarna mot den. Varför gör Skaparkatten sådant här fuskigt väder, egentligen?!?

Matte försöker trösta oss med att våren ÄR på väg och att hennes tvåbenta vänner runt om i landet har rapporterat om blommor och blader som tagit sig igenom snötäcket. Idag tog dessutom gammelmatte in videkissar och ställde i en vas på vårt vardagsrumsbord, och matte sa något om att de kommer att slå ut så fint i inomhusvärmen. Vadå slå ut?!? Vattnet i vasen, eller...?!? Verkar inte särskilt lustigt, om ni frågar mig, för jag gillar inte att bli blöt om tassarna.

Skällisen rapporterar också om vårtecken, säger att på de ställen där marken är bar börjar den bli mjuk att tassa på. Men hon har tröja på sig när hon går ute... och ingen, jag jamar INGEN, får på mig en sådan där löjlig tröja! Så jag antar att jag får stanna kvar inomhus ett tag till, till all snö är borta i alla fall. *suckar djupt*

Rafael

Idag är det en JAMARFIN dag, för idag fyller min matte (som de andra katterna kallar gammelmatte) år! Den andra matten, hon som gosar med mig på nätterna när min matte sover, säger att hon blir hela sjuttiotre år gammal... det är ungefär samma sak som fjorton och ett halvt kattår, minsjam! Så vi klosterkatter håller på att planera ett hemligt firande för henne som vi skall dra igång när hon har vilat efter di... dilaly... äsch, ni vet, när hon kommer hem från sjuka huset. Att försöka sjunga katternas födelsejamssång precis när hon kommer hem fungerar inte, för då är hon så vissen och vill bara ta det lugnt... men framåt kvällskvisten piggnar hon till, och DÅ! *kurrar*

Min matte är världens bästaste tvåbening, så är det bara!

Du och jam, matte! Ja, Rafael - du och jag!