Majsan

I morgon skall mattarna ut på tidernas spinnande resa, kan ni tro! Vi har loooooovat att ingenting jama i förväg, men när de kommer hem... *fnissar busigt*

Själva har vi varit med och förberett mattarna på bästa möjliga sätt - jam, för det finns ju en gräns för vad ens en katt klarar av när materialet... ehrm, jam menar mattarna, är lite bräckligt och skamfilat. Nog för att vi tjänar Skaparkatten, men som klosterkatt kan man ju inte utföra mirakel!

Robin

Jag vet inte... begriper inte matte vad jag jamar, eller begriper hon bara alltför väl vad jag menar? *fundilerar* På sistone tar jag varje chans jag kan att sticka ut på verandan när matte öppnar gammelmattes ytterdörr, men jag blir alltid infångad och inburen igen *suckar djupt*. Och det är inte sant att jag bara jamar vid dörren när Belle vill in - jag jamar också när JAG vill UT! Inte för att det har hjälpt ett endaste dugg... eller var det det det gjorde idag? För rätt som det var, kom matte och fiskade upp mig i famnen, satte sig i soffan och började att ta på mig en sele. En grön, som stank Philemon lång väg! Men okej, jag vet vad en sele är för en sådan hade jag på förra stället jag bodde på... och matte bar ut mig i trädgården och hakade fast min sele i en låååååååång lina så att jag kunde tassa omkring som jag ville i gräset.

Har någon berättat för er att matte inte klipper gräset särskilt ofta? Hon säger att hon blir så kluven av tanken, för å ena sidan älskar hon att klippa gräs och å den andra tycker hon att trädgården ser ut som en stor sommaräng med alla möjliga blommor överallt... och "det vore synd att klippa ner allt det vackra" sa hon fundersamt när vi stod där ute och såg oss omkring. Jag bryr mig inte, för blommor har jag inte mycket glädje av. Däremot är gräset gott! Och HÖGT! Jag nästan försvann, det var som en djungel där ute, jag lovar!

Den enda nackdelen med utflykten var att matte tog ut Belle också, så att hon fick gå i koppel eftersom jag hade "hennes" löplina. Och ni vet hur det är med mammahundar, de glömmer liksjam aldrig bort att man varit deras valp utan skall nosa en i baken och tvätta en och ha sig i största allmänhet... så vart jag än tassade, tassade Belle efter och kollade vad jag gjorde.

Här säger Belle att de grävde förra sommaren. Det
är därför det inte finns något gräs på den fläcken.

Till slut tyckte till och med matte att Belle gick till överdrift, så hon såg till att Belle la sig att sola istället, medan jag fortsatte att undersöka trädgården.

Inte för att det hindrade henne från att lägga sig i...

Ser ni att Belle lipar åt matte? *fnissar*

Och om JAG hade fått bestämma, hade jag fortfarande varit där ute... men plötsligt kom det en bil med tre tvåbeningar i, och då stängde matte in oss djur i gammelmattes sovrum i kattiljoner stunder medan något spinnande pågick på andra sidan. Vad det var fick vi inte veta förrän de där tvåbeningarna hade försvunnit, men då tog matte med oss allihop ut i mitt kök och visade att där stod en ny stor vit möbel. Kyl och frys kallas den, och den var jamarbra att hoppa upp på så att man fick överblick och slapp andra katter kring tassarna en liten stund. Fast jag vet nog vem som lär bosätta sig där uppe, jag... Philemon! Han skall alltid sitta högst, så att han kan se ner på oss andra...

Den nya möbeln

Matte

Man tror att man har lärt sig förstå sina katter... men så händer något, som får en att inse att man inte ansträngt sig tillräckligt.

Under hela förmiddagen var det mycket varmt och soligt ute, så kattgården (d.v.s. luckan ut till kattgården) stod vidöppen och Belle låg i trädgården och solade. Själv satt jag i mammas vardagsrum och skötte lite administrativa saker i datorn, så jag märke aldrig att det började mörkna ute när svarta moln drog in över oss. Så hörde jag plötsligt hur Robin jamade uppfordrande i mammas hall, och jag gick ut, fick syn på honom precis innanför ytterdörren där han satt och ropade på mig. Jag min dumma idiot trodde att han ville gå ut, så jag sa flera gånger att "nej, Robin, om du vill gå ut, får du använda kattgården". Så gick jag in och satte mig igen, och Robin fortsatte att jama allt mer intensivt. Det var då tanken slog mig - Belle! Och mycket riktigt: på andra sidan ytterdörren satt Belle och ville in, eftersom det hade börjat regna ute. Det var DET Robin ville - tala om för mig att Belle ville bli insläppt! När jag så gjorde precis det, gick katten lugnt därifrån... och jag stod kvar, en insikt rikare. Ta ALLTID reda på vad katten vill när den jamar! *skakar på huvudet* Jag har myyyycket kvar att lära mig...

Majsan

Den där mossen, som Rubina jamat så mycket om, var verkligen jamargod! *slickar morrhåren* Och tänk, vi fick annat gottigt också igår, så vi var allihop mätta och nöjda när vi rullade ihop oss för att sova vår skönhetssömn. Eftersom vi katter är extra vackra - jämfört med andra djur, menar jam - måste vi sova extra mycket...

Idag är det dock dags att kavla upp pälsen och ta itu med saker och ting igen. Vi skall snart hålla en ny auktion för att hjälpa Snuffefonden att få in mer pengar, men först måste vi göra ett sista försök att avsluta den gamla - för två av vinnarna har fortfarande inte fått sina vinster! Den ena är Nisse och hans matte, som ville vänta till de kom till Sverige (de bor nämligen i soliga Italien resten av året) för att fira sin semester... och den andra är Guggetrubbel, en anonym misse som inte har mejlat sin postadress till oss så att vi kan skicka paketet till honom/henne.

Snälla, hör av er! Det känns inte bra att ni inte har fått de filmpaket som ni ropat in och betalat för...

Vår mejladress är: srcarina@telia.com *sätter mig att vänta vid datorn*

Majsan

Jahajam, då har man varit hos veten idag igen... och det var inte ett dugg roligare än förra gången. Jam börjar förstå vad Imma jamade om när hon hade träffat honom - att han alltid envisas med att sticka en i tassen och suga blod ur en. Inte för att det bekymrar mig särskilt, för sticket går fort över och han tar bara lite, lite blod... men att han nödvändigt skall göra det varenda gång man möts? Inte är det väl ett särskilt trevligt beteende, menar jam? Vi kunde väl dela en burk god kattmat istället, och jama om trevligheter som t.ex. fjäderkotletter eller mösslingar eller varför inte hur skönt det är att sola?

Tydligen var provsvaret inte bra, heller, för matte blev bekymrad och sa något om att min bukspottskörtel inte mådde bra. Vad i Skaparkattens namn är en bukspottskörtel?!? Och hur kan DEN må dåligt, om den nu finns inuti mig och JAM mår bra?!? Hursomjam blir resultatet att jam skall bli stucken i tassen IGEN... lyckligtvis inte redan om en månad, utan först i slutet av augusti. Puh!

Nåjam, nu stundar den stora missommarhelgen och matte har lovat oss sådan där moss som Rubina jamar om. Den skall bli spinnande att smaka på! Dessutom har mattarna köpt hem massor av fisk i små burkar, och jam skall minsjam se till att mina klosterkatter får smaka dem också...

Majsan

Idag berättade matte för mig att jam skall på återbesök till Olle, vår vet, i morgon. "Han kommer att vilja sticka dig i tassen" förklarade hon, och jag funderade på om jam vill det... han tog ju blod ur mig förra månaden, räcker inte det? Hur mycket blod är en katt skyldig att lämna till en vet för att man är lite känslig i magen? Nåjam, vill han ha blod så får han väl ta några droppar till - men sedan hoppas jag få njuta av sommar och solsken utan vetbesök.

Just idag är det förstås inte mycket sol ute, tvärtom ösregnar det! Men det är okej, för vi är lite lata allihop ändå och ligger på olika ställen och vilar. Själv tänker jam på alla som behöver våra böner till Skaparkatten och på Snuffefonden... vi har tänkt ha en ny auktion snart, och hoppas att ni vill vara med?

Majsan

ÄNTLIGEN ÄR DET SOMMAR! Är det inte fulljamligt underbart?!? Varje dag är solig och varm, kattgården står alltid öppen för oss... vi njuuuuuuuter i fulla drag, så där som bara vi katter kan *kurrar*

I lördags var mattarna på bloggträff hemma hos Sippo, Tindra och Viska i Ljungsbro. Vi hade skickat med lite godisar av vår nya favoritsort - Hill's Metabolic Treats (de är helt enkelt JAMARGODA!) - och sett till att mattarna inte glömde de saker de hade lovat ordna... och när de kom hem på kvällen kollade jag givetvis igenom mattes kamera för att se att de inte förirrat sig iväg någon annanstans utan verkligen varit där de sa att de varit. Ni vet hur det är med tvåbeningar, de är förvirrade och irrationella i största allmänhet, så man måste ha tassen i ögat på dem mest hela tiden *suckar*.

Hur som jam var det här vad jag hittade i kameran:

Här sitter ett gäng mattar och hussar i solen och pratar

Lite senare flyttade de in i skuggan

Belle somnade i famnen på blogghjälpen

Den här bilden gillar jag! Det är gammelmatte och
Belle tillsammans med Wikki flatcat och hennes
Stora matte Inger

Sedan dess har jag sett fler bilder från bloggträffen på Catbook, där bl.a. Max och Måns, Sippo, Pelle och Wikki lagt upp en hel del foton. En fick oss katter att vråla av skratt! Den är tagen av Sippos husse och föreställer vår skällis... *fnittrar busigt*

Jenny

Ibland är det nästan för lätt att vara boliskatt här i huset och ibland är det väldigt stressigt. Så bäst tycker jag att det är när dagen är lagom utmanande, ni vet, lite vila och lite action. Och idag är det en sådan dag! *kurrar* Vår gäst åkte hem igår och gammelmatte är kvar i det sjuka huset, så matte har sovit ut ordentligt och nu donar hon med lite av varje här hemma... diskar (i maskinen, så klart) och tvättar, plockar skräp och lite sådant. Mellan varven sitter hon i soffan och gosar med oss, medan hon tittar på våran TV. Det är fina stunder, för då lägger hon alltid upp fötterna på en puff... och det gör att vi får plats flera stycken i hennes knä samtidigt! Praktiskt, inte sant?

Kattgården står öppen och solen skiner, men det blåser rätt mycket så vi håller oss mest inomhus...

Å, ni vet väl att det är kattionaldagen idag?!? Vi läste i Södertälje katthems blogg hur man firar dagen bäst, och sedan har vi gjort likadant - känns bra att veta att man gör rätt! Våra jam handlade om ungefär samma saker som Rubinas och hennes vänner, men vi la också till att det borde vara förbjudet att dröja med middagsblötmaten och att godistill-delningen måste bli betydligt bättre. Tycker ni att det är bra jam, få ni gärna använda dem i ert eget kattionaldagsfirande!

Majsan

Jam är verkligen ledsen att jag inte har tassat i bloggen på länge nu igen, men jam har haft tassarna fulla med annat *pustar*. I söndags kom vår gäst för att vila och umgås med mattarna... men hon anlände tyvärr mitt i ett totalt kaos, för frysen gick sönder i lördags och mattarna stod i varsitt kök för att laga mat och på så sätt rädda så mycket de kunde av all mat de hade i frysen. Sedan, när det äntligen började lugna ner sig med matlagningen, blev gammelmatte sjuk(are) och måste läggas in i sjuka huset i Skövde... och ni vet ju hur matte är, inte världens roligaste sällskap när hon är stressad och har en massa bekymmer surrande i huvudet. Så vi katter fick ta tass om gästen så gott vi kunde och gosa, jamas och vara gästfria på alla sätt vi kunde. Jam tyckte att det kunde vara en nyttig övning för lillkillen, men han förstod inte alls sitt uppdrag och stannade inte upp tillräckligt länge för att ge gästen rätt uppmärksamhet... ungdomar är så rastlösa, tycker ni inte? Det slutade med att jag fick ha ett allvarsjam med honom och nu har han lovat att bete sig bättre nästa gång vår gäst kommer... för lyckligtvis kommer hon tillbaka lite senare i sommar, vid ett tillfälle då gammelmatte mår bra (bättre) och inte riskerar att bli inlagd just då.

Idag åkte alltså gästen hem igen, och jam hoppas att hon inte är alltför besviken på sin vistelse. Gammelmatte är kvar i sjuka huset, men matte säger att hon i alla fall mår bättre och att de skall börja med något som visst kallades "liten dialys" på måndag - och sedan får hon komma hem igen. Hennes människovet hoppas visst att om hon kommer till sjuka huset lite då och då och gör en sådan där "liten dialys" kommer hon inte att bli så sjuk att hon måste stanna kvar... och det är mattarna jamarglada över, eftersom det är sommar nu och de vill göra roligare saker än vara sjuka och må dåligt.

Kattgården står öppen från morgon till kväll.... *kurrar*