Majsan

Nu ÄR det vår, så är det bara! *stampar med tassen* Så fort solen skiner öppnar matte kattgårdsluckan åt oss, och vi skyndar oss allihop ut för att lapa sol, spana efter fjäder-kotletter och leta efter nytt, krispigt gräs. Inte för att gräset är något vidare ännu, men det kommer, det kommer... *slickar morrhåren*

För att matte inte skall kunna ändra sig om det här med våren och plötsligt vägra öppna kattluckan har jag varit lite extra listig. Jag skickade ut henne med kameran i trädgården för att fotografera vårtecken! Och om hon sedan försöker med några dumheter, skall jag visa henne bilderna som bevis för att det ÄR vår. Man får inte vara dum när man har med tvåbeningar att göra!

Vårtecken 1: en blåsippa

Vårtecken 2: gula krokusar

Vårtecken 3: en blå krokus

Vårtecken 4: en solande skällis

Fast det finns en sak med våren som är jamarjobbig, och det är Robins skrikande *suckar*. Antingen står han vid ytterdörren och vrålar eller så far han omkring i kattgården och skriker. Till sist tröttnade matte och hade ett allvarsjam med honom: "Sluta med det där! Det kommer inga tjejer och jag tänker inte släppa lös dig ute så att du kan jaga rätt på några heller. Du är kasterad, grabben - festen är över!"

Jam måste erkänna att jag fnissade lite...

Majsan

Jam vet inte om ni känner till det, men matte har ägnat den senaste månaden åt att virka grytlappar och muggunderlägg för att sälja och förhoppningsvis få in en hel del pengar till Snuffefonden. Faktum är att hon knappast gör annat! Och pojkarna tycker om att leka med mattes garntrådar när hon virkar - men jam har kommit på ett mycket, mycket bättre sätt att använda mattes garnnystan: som kuddar! De är jamarsköna, kan jag jama! *kurrar*

Majsan

Jam börjar befara att matte har absolut noll koll på vädret *orolig*. Häromdagen sa hon till mig att "nu du, Majsan, nu kommer våren på allvar!"... och vad hände? Nästa dag snöade det! Och dagen därefter också! Nu är trädgården alldeles vit igen och träden syns knappt under all snö - kallar hon det här vår?!? *skakar på huvudet* Nej, minsjam, det här är vinter och ingenting annat. Och vi katter som längtar ut i kattgården...

Majsan

Jam, ryktena jamar sanning... en av våra klosterkatter skall förmodligen prova på livet utanför. En riktigt väl intränad kattfamilj har frågat om Sixten vill flytta till dem, för de tycker så jamarmycket om honom och har nyligen mist en katt som blev så sjuk att han måste tassa över Regnbågsbron, och efter långt övervägande har Sixten sagt att han kan tänka sig att prova hur det är att bo hos den familjen. Det avgörande för beslutet är att han slipper Philemon, jamar han... och Philemon har svårt att dölja att han gillar tanken på att slippa Sixten, så mattarna har tvingat sig själva att överväga det här förslaget på allvar. De är inte glada, för de älskar Sixten jamarmycket... men om Sixten mår bättre någon annanstans än här, är de beredda att låta honom flytta, säger de. Nu är frågan bara när det skall ske - familjen som väntar på Sixten vill helst att han kommer nu på direkten, men de bor långt borta och matte säger att hon har inte råd bensinen förrän hon får pension nästa gång.

För er som undrar är givetvis allting på prov. Om Sixten inte trivs i familjen, får han förstås komma tillbaka hit - vi vänder ingen ryggen, särskilt inte en klosterkatt! Men alla verkar hoppas att det skall fungera, och Sixten grunnar som bäst på vad han skall packa i sin väska och ta med sig... medan Philemon har fått stränga tilljamningar att inte vara pestig eller försöka fira det hela på något sätt. Nu gäller skärpning på alla fronter, och jag har minsjam klon i ögat på skåningen...