Majsan

O, jam hoppas att ni inte har varit oroliga för oss?!? För en och en halv vecka sedan slutade vårt bredband att fungera, och sedan har matte inte haft möjlighet att ordna så att vi kunde komma online igen förrän igår, tyvärr... så här har vi suttit och väntat, kan ni tro! Och inte vetat att Samie har fått ett nytt för-alltid-hem och att en stilig herre som heter Micke har börjat blogga åt Södertälje katthem efter honom... eller att stackars Bianca inte överlevde sin sjukdom, vilket gjorde oss väldigt ledsna att höra igår.. eller att Wikkis och Novas Stora Mattes mamma är sjuk, vilket vi alla blev förskräckta över. Det är inte bra för oss klosterkatter att inte ha tillgång till Internet, för vi behöver veta vad som händer för att kunna knäppa tassarna för dem som behöver oss!

Nå, nu lovade matte mig att allt skall fungera och det löftet skall jam minsjam se till att hon håller också. Liksom hon har lovat att inte ta med sig gammelmatte och resa ifrån oss som hon gjorde nu i helgen som varit. Jam vet, jam vet, de skulle på bröllop och sådant händer ju inte ofta... men var de verkligen tvungna att vara borta i tre hela dagar?!? Förresten kan jag skvallra för er att en av de första tvåbeningarna som mattarna sprang på när de kom till det där bröllopet var kryddkatternas matte! Och matte säger att hon var jamarstilig i sin klänning! En annan som tydligen varit på samma fest var en av Belles originalmattes kompisar... matte säger att det blir korskopplingar i huvudet på henne när sådana där saker händer, därför att hon är van vid att träffa kattvänner i kattsammanhang och hundvänner i hundsammanhang och andra vänner i andra sammanhang. Hm, hon har med andra ord inte ett särskilt "rörligt intellekt" som vi katter... *fnissar*... men det var ju å andra sidan ingen större nyhet!

Tillagt av matte: Jag har faktiskt inte lovat - för det kan jag inte! - att inte ta med mig gammelmatte och resa ifrån klosterkatterna för att gå på bröllop... i början av september skall vi nämligen göra just precis detta, eftersom vi är inbjudna till Sigge Svamphunds bröllop! Men det vet Majsan egentligen om, hon har bara inte tänkt på det just nu. Och jag lovar att det inte går någon som helst nöd på en enda liten misse här i huset - om den risken fanns, skulle jag aldrig åka någonstans!

Philemon

Nu haur jau kommit på det: jau blidde naturligtvis KATTLLERGISK mot hunnamaden! Det är DÄRFÖR jau nyser nosen auv maj nu... dumma matte, hun borde ha begripit bättre än att gi maj mad jau ente tål! *stampar med tassen*

Philemon

Det vau väl det jau visste - den där äckliga hunnamaden jau fick igåur gjorde maj SJUK! Och ändå slickade jau bara litta pau den... *suckar* Hela daugen idaug haur jau nyst om och om igen, kan ni tro. Fast matte paustår att det ente vau maden som gjorde maj sjuk utan att jau lider auv någon kronisk nysasjuka. "Minns du ente hur du nös hela hösten förra året?" frågade hun maj när jau beklagade maj för hinne. Naj, jau minns ingenting! Matte sajer osse att jau fick mediciner för disse nysningar som jau skulle ha haft i höstas, men att den ente fungerade därför att nysasjukan hade blivit kronisk. Hm, jau tror vau jau vill och jau är säker pau att det MÅSTE ha varit hunnamaden! *attjo*

Philemon

Idau är jau en KRÄNKT KISSE, bara såu ni ved! *morrar* Varför? Jou, för att matte gauv maj hunnamad till frukosten! Att hunden äder vau som hilst är väl en sak, men JAU vill faktiskt ha redig mad och ente sånt där slabb! Matte försvarade saj med att hun ente hade hunnit köpa kattamad, men att hun ska göra det idau... *fnyser*... och med det tycker hun att jau ska vaura nöjd?!? Naj minsjam!

Majsan

Jam miss-tänker att alla i Sverige, både katter och människor, just nu mest tänker på alla som drabbas av branden i Västmanland. Det är en så hemskt stor och farlig brand att man nästan inte kan förstå vidden av det hela... matte har läst upp nyheterna på nätet för oss flera gånger idag och berättat att det område som brinner är så stort att det t.o.m. syns från rymden! Och att det aldrig varit en så stor brand förut i vårt land. Vi klosterkatter tänker på alla djur som finns i det där området... får människorna med sig sina katter och hundar när de flyr från sina hus? Och hur går det för alla de vilda djuren? Mattarna har varit i kontakt med sådana de känner som bor i närheten av där det brinner och sagt att om de behöver någonstans att ta vägen så är de välkomna hit... men vi bor ganska långt bort, så det kanske finns bättre möjligheter på närmare håll. Fast en sak kan vi göra, både två- och fyrbenta: knäppa våra tassar/händer och be så intensivt vi bara kan att det börjar ösregna i Västmanland! Här har det regnat i två dagar nu och allting är genomvått... kanske skulle regn kunna hjälpa till att släcka elden där borta?

Snälla, snälla Skaparkatten, håll din tass över alla de västmanländska djuren! *morrhårsdarr*

Jenny

Vår matte är nog inte riktigt... eh, vad skall jag jama... inte riktigt som andra mattar. Ni vet ju vad mattar brukar göra med våra sandlådor, eller hur? De plockar omsorgsfullt upp allt vi gjort i dem och slänger bort det. Städning av sandlåda tycker man tillhör det mest grundläggande av personalens kunskaper, och dessutom förväntar man sig att det sköts med omsorg, inte sant?

Nåjam, min matte brukar faktiskt sköta våra lådor alldeles utmärkt, det skall jamas direkt. Men för någon vecka sedan försvann en av våra lådor (vi har vanligen fyra stycken)... jam har undersökt saken med bolisiär nogjamhet och kommit fram till att det berodde på två saker *håller upp två klor*: 1) att gammelmatte fick oväntat besök, och 2) att matte hade migrän. Istället för att göra ren alla lådorna hivade hon därför ut en av dem och gömde undan den för att ta hand om den senare. Åtminstone är det vad hon säger. Och sedan glömde hon bort den... till idag, då hon plötsligt mindes var hon hade ställt den och gick för att göra i ordning den till oss igen. Sedan kom hon tillbaka och sa att vi nog måste vänta lite till på att få tillbaka vår låda, eftersom den var upptagen.

Upptagen?!? En kattlig sandlåda som står utomhus?!? Belle gav mig rådet att gå igenom bilderna i mattes kamera för att hitta nödvändiga bevis, eftersom matte tydligen hade använt den vid lådan ifråga, så det gjorde jag... och vet ni vad jag fann?!? Foton på hur hela lådan kryllade av ödlor! Jam, ni vet, sådana där små snabba historier med lång svans och spelande tunga. Inte en orm, för de här djuren hade tassar allihopa. Faktiskt fyra vardera, precis som vi katter. Jag ropade på de andra och vi räknade ödlorna flera gånger (på fotona, alltså), och alla fick det till åtta stycken. Och nu vill matte att ödlorna skall få behålla lådan ett tag, så hon har lovat oss en annan lika fin låda så länge.

Tror ni mig inte? Titta själva!

En, två, tre... massor av ödlor!

Som jamat - ödlor!

Blääää... i vår kattsand! Som vi använt! *ryser*

Härmed lovar alla klosterkatterna, med tassen över hjärtat, att ALDRIG MER FÖRSÖKA RÖRA VID EN ÖDLA! För vem vill ta i något som kravlar omkring i använd kattsand?!? Fy katten, jag får lust att skölja munnen bara jag tänker på att jag kunde ha fångat en sådan där... äckligt! Matte säger att vi överdriver och att ödlorna nog har sökt sig till lådan därför att blöt lera är bra för deras hud... men herrejam, det är väl skillnad på lera och kattsand! Om det åtminstone inte varit ANVÄND kattsand... *ryser igen* Matte försökte då förklara att ödlor inte luktar med nosen utan med tungan, men då satte jag upp tassen och betackade mig för fler förklaringar. Jag vill inte veta! Men fler ödlejakter blir det inte för undertassad katt, den saken är säker. Åver änd aut.

Philemon

Matte är nunnig idaug... hun lyssnar pau markvardig musik, bränner rökelse och har tända ljus litta varstans i reviret. Jau tror att hun tänker, men pau vaud vill hun ente säja... *suckar* Bäst att hun fåur vaura ifred, tror jau...