Så igår åkte gammelmatte och jag till Örebro, samlade ihop montörerna och körde hela gänget ner till Östergötland, där Sippo med familj väntade på oss. Wikkis matte visade sig vara en fankattisk naturbegåvning när det gällde montering, så allt jag behövde göra var att assistera henne medan Linnsens matte dokumenterade alltsammans med sin fina kamera och övriga höll sig undan. Ja, inte Sippo, förstås - som säkerhetskatt måste han ju övervaka arbetet, vilket han gjorde med den äran. Och när soffan var färdig, åt vi middag tillsammans och godis utdelades till både tvåbeningar och katter som belöning efter väl utfört arbete. Vilket arbetslag! Fast, som sagt, Wikkis matte var den verkliga hjälten i historien. Och hon verkade ha riktigt roligt...

(utom undertecknad, som höll i kameran).
Sippo spanar oförtröttligt i fönstret.

tillåta fotografering och t.o.m.låta några av oss klappa henne! *stolt*
Mot kvällskvisten packade ett trött, men glatt gäng in sig i bilen och for tillbaka till Örebro, där vi fikade hemma hos Linnsen med familj. Jag hade bestämt mig för att låta mig bitas av Frank, men det visade sig vara knepigt... först efter ett antal bitar sticks och att jag praktiskt taget stack in fingret i munnen på honom, bet han till. Det var värt mödan - nu kan jag räkna in mig i gänget Frankbitna! *stolt*


En annan sak jag lyckades med, som tydligen är ovanligt, var att få med både Lurrvar, Frank och Linnsen på samma bild. Månne godisasken hade med saken att göra?

Måste också få tillägga att jag var djupt imponerad av deras mattes enorma Hello Kitty-samling... kan ni tänka att detta är bara ett litet urval?!?

Det hann bli mycket sent innan gammelmatte och jag lämnade Örebro, men oj, en så härlig dag det blev och så roligt vi har haft! Och vi vill verkligen tacka er allihop - Peter, Miriam, Silver och Karin - för en underbar dag - ni är ett fankattiskt gäng vänner, och vi tycker så gränslöst mycket om er!



















