Majsan

Kära vännisar, vi förlänger tävlingen en vecka till - alltså till nästa söndag. Dels har vi hittills "bara" fått in tre svar, och dels har gammelmatte precis blivit inlagd på sjuka huset... hoppas att ni förstår.

Matte fortsätter

Robin: Matte, matte, hur många tusen svar har vi fått hittills på vår tävling?!?
Matte: Pälskling, så många bloggföljare har vi nog inte... vi har fått ett svar från Amanda så här långt.
Robin: Det är bra - Amanda är söt, henne gillar jag! Men...
Matte: Vi sa att tävlingen skulle hålla på i en vecka, inte sant? Så det är gott om tid kvar för våra läsare att mejla oss sina svar. Du får ha lite tålamod.
Robin (suckar djupt): Tålamod... maaatteeee, har du inte fattat än att jam är en rex?!?

Matte: Tävlingsdags!

Matte: Som ni trogna bloggläsare känner till, bor här just nu fem klosterkatter - Robin, Majsan, Sixten, Philemon och Rafael. Och som ni också vet är de väldigt olika, inte bara till utseendet utan framför allt till sina kattsonligheter. Man behöver inte studera dem länge för att inse att de här fem missarna ser livet väldigt olika och har helt olika ambitioner... så jag kom på en så fankattisk idé i natt. Varför inte låta varje klosterkatt få avge ett nyårslöfte och så får ni läsare gissa vilken katt som lovar vad? Den som klarar av att matcha varje katt med rätt löfte vinner ett litet pris - det blir väl bra?

Philemon: Och vad vinner vi?
Matte: Ni tävlar ju inte - det är bloggbesökarna som skall tävla. Men ni får bestämma priset, blir det bra?
Robin: En nospuss!
Rafael (chockerad): Aldrig i livet! I så fall får du stå för pussandet själv!
Robin: Jam, det gör jam så gärna - jag älskar att pussas!
Majsan (djupt suckande): Skärp er, killar. Det måste vara ett bra pris så att folk verkligen vill tävla. Matte, tror du att du kan skänka en till av dina kattböcker? Våra kattböcker, menar jam!
Matte: Absolut, Majsan. Ni får välja själva vilken ni tycker passar. Men innan ni gör det, vill jag att ni avger era nyårslöften så att jag hinner hjälpa er att skriva dem i bloggen... så presenterar vi vinsten på slutet. Okej?
Alla katterna: Jam, det gör vi!
Matte: Då startar vi nu. Jag delar ut varsin bit kartong åt er - varsågoda! På varje bit står det en siffra, och så får ni avge löftena i den ordning som siffrorna visar. Men ni får inte avslöja vilken katt som har vilket nummer, för då blir det alldeles för lätt för bloggläsarna att gissa rätt!

Det tisslas och tasslas mellan klosterkatterna en stund, och Robin vänder och vrider på sin kartongbit. "Står det 7054 på den här?" undrar han nyfiket. Alla skrattar. "Nej, Robin" svarar matte. "Varför vill du ha det numret?" Robin fnissar: "Jam tyckte det lät häftigt!" Så samlade han sig, och katterna radade upp sig i ordning efter numren på kartongbitarna. Första katten harklar sig:
Katt nr 1: Jam lovar att... jam lovar att... hmmmm... Å, nu vet jam! Jam lovar att inte retas så mycket med... *alla hyssjar och himlar med ögonen när katt nr 1 nästan försäger sig*... jam, ni vet vem jam menar.
Katt nr 2: Mitt löfte är jamarlätt! Jam lovar att ta ännu bättrare tass om gammelmatte!
Katt nr 3: Är det min tur nu?!? Då lovar jam att inte rymma ut genom ytterdörren oftare än jag får chansen till det. Visst är det ett bra löfte?!?
Katt nr 4: Jam antar att det är min tur nu? Då lovar jam att försöka - bara försöka - att inte ha sönder alltför dyra saker för matte. Om hon är snäll mot mig, vill jama!
Katt nr 5: Då är det bara jam kvar nu då... och jam lovar att inte kräkas så att gammel-matte riskerar att halka på det eller bli blöt om sina bandagerade fötter.
Matte (nöjd): Jamarbra! Då springer ni iväg och väljer bok nu, så ordnar jag med bloggen så länge. Men skynda er! Ju förr vi får ut den här tävlingen, desto fortare kan de börja gissa. Å, och så måste vi bestämma när tävlingen slutar - vad tycker ni?
Katterna i korus: Nästa helg! Då har de en hel lång vecka på sig!

En kort stund senare är katterna tillbaka och visar upp boken de har valt: "Simons katt - i en alldeles egen bok" av Simon Tofield:

Majsan: Och så har vi kommit på en sak till - att vinnaren får chansen att skänka en liten slant till SNUFFEFONDEN! De får själva välja hur många pengar, för alla har inte så gott om sådana... men det vore så fint att få avrunda det här året med en liten gåva till katter som behöver hjälp tycker vi!

Uppdatering: era svar skickar ni till srcarina@telia.com.

Matte

Frid och glädje är de två nyckelorden för våra julhelger här i klostret... och katterna bidrar till väldigt mycket av den stämningen. Deras lugn är smittsamt och har stor del i att vi tvåbeningar också kan vara lugna, trots påfrestningar och sjukdomar. Undra på att jag dagligen tackar Gud för den stora gåvan att få leva med dessa fyrfota gurus i konsten att leva ett bra liv!

I eftermiddags hittade jag dessutom en av gåvorna vilande under granen *ler stort*:

Visst är han lite pampig, vårt pälskade sofflejon?

Och den fina elementsängen som vi fick i gåva av min bror Bobos katter Fräsen och Blixten verkar vara den nya favoritplatsen för de flesta katterna - tack än en gång för den! Idag hittade jag en ovanlig konstellation sovande i den:

Robin är så liten att, trots att han är dubbelt så stor,
får Sixten plats bredvid honom

God fortsättning! jamar Majsan

Vi har haft en jamarfin jul i år - alla har mått bra, maten har varit god och riklig och så fick vi julklappar både av Mimmi Hittekatt, av våra kompisar Blixten och Fräsen i Stockholm och av matte. Tack så jamarmycket!

Det enda negativa med alltsammans var mattes attityd mot mina försynta och mycket kloka fundeleringar kring matfrågan. Jam sa lugnt och sansat till henne att jam inte gillar torrisarna, utan vill ha blötmat och godis i stället... och då svarade hon lika lugnt att "det är bara att låta bli torrisarna". Men det var ju inte det jam menade! Jam vill ha blötmat en fyra-fem gånger om dagen och godisar däremellan, för det tror jag skulle göra mig både mätt och lycklig. Vet ni vad matte svarade då? Att en sådan diet "inte var nyttig för mig". Men vem var ute efter nyttigheter? Jam vill ha mat som är GOD! "Hur länge då?" frågade matte "för med en sådan diet lär du inte bli gammal". Jam häpnade! Men hallåjam, är inte jam gammal?!? I kattår är jam ju betydligt äldre än gammelmatte till och med! Måste nog ha ytterligare ett allvarsjam med matte och förtydliga min ståndpunkt lite bättre... *suckar djupt* När hon har glömt bort alla godisregnen vi har haft nu i jul... och den där jamargoda älgmaten... och jultallriken med allt möjligt gottigt på... *hrm, host, harkel*

Vi lämnar ämnet för den här gången och tittar på ett par bilder i stället!

Julbadet är en mycket viktig tradition, tycker ni inte?

Ibland får man hjälpas åt där man inte kommer åt så bra själv

Av Blixten och Fräsen fick vi en stilig vit elementsäng!
Gissa vilka som omedelbart la beslag på den?

God Jul önskar klosterkatterna!

Majsan

Kan någon begripa att vi redan har passerat andra advent?!? Vi klosterkatter förbereder oss för fullt för julhelgen... den dagen tänker aldrig mattarna på sådant som dieter, utan vi får smaka allt möjligt gottigt från julbordet och dessutom får vi egna delikattesser. Jo minsjam! Vår alldeles egna julbuffé serveras på små fina fat och matte brukar stå och vakta så att varken Belle eller Philemon, de snyltarna, stjäl för oss som äter i normal takt. Så får vi julklappar också!

Men vet ni en sak som gör julen ledsam? Jo, vetskapen att det där ute i mörkret och kylan finns katter (och hundar! voffar Belle i bakgrunden) som inte får någon julmat eller några presenter - jam, som faktiskt t.o.m. saknar värme och trygghet! Får jam be er att tänka lite extra på dem i jul? Köp ett djurhems kalender, lägg mat i djurhemmens mat-tunnor i affärerna, skänk en slant, bli autogirogivare eller... varför inte adoptera en misse (eller en hund! voffar Belle) så att åtminstone några av våra hemlösa vänner får ett för-alltid-hem i julklapp?!?