Conny

Ida e're verklien inte kul å va i närheten av mattarna... dom e deppia å nästan bara sover, vill inte leka å tar inte me en ut, fastän de varken regnar eller åskar längre. Ja har försökit gosa me'rom båda två, å då pussas å kramas dom å säjer att dom elskar en å så där... men så fort man vill jöra nåt kul, säckar'om ihop ijen. *viskar* Ja tror att matte e lessen för maten börjar ta slut i skåpena... Imma har jamat i förtroende te mej att matte e rädd för å va utan mat, för de va hon när hon va liten å de va visst väldans läskit. Men matte vill inte prata om de, för hon säjer att om man jör de så tror folk att man tigger pengar å de vill hon inte jöra. Folk e så snälla mot oss, säjer matte, å vi kan inte begära mer av dom än dom redan har jortit för oss - dom har sitt å tänka på, å familjer å katter å andra viktia saker å ta hann om. Å de e sekert sant - men betydar de att man måste hålla tyst om de? Man ska inte hålla tyst om sånt som e jobbit, jamar Imma, för då jör de bara ännu ondare. Å de går faktist att prata om saker utan å samtidit lämpa över sina problem på annra, de e ja övertygad om. De e ju de vi klosterkatter e till för! Hit kommer ju tvåbeningar för å gråta i våra pälsar å prata me oss om sånt dom inte vågar prata med annra tvåbeningar om - för vi skvallrar inte om va vi får höra.

Nä, nu måste ja gå ner i källarn å leta efter nåt å jaga, annars blir ja toki! Tass på er så länge! *försvinner nerför källartrappan*

PS. Ni får inte jama om de här för husisarna, för dom e oxå rädda å va utan mat å ja råkar veta att de finns gått om kattmat! DS.

Sixten, äntligen novis i klostret

Alltså, vi har varit postulanter jättelänge nu, men igår kom matte med ett besked från abbemissan Imma om att gammelmatte och matte hade berättat för henne hur duktiga vi har varit med att lära oss klosterreglerna, så vi - ja, nästan alla av oss - fick bli noviser. Det är ett stort steg och innebär än mer saker att lära sig innan vi uppnår högsta graden. Tyvärr klarade Assar och Rafael inte av att lyda tillräckligt bra, så de måste vara postulanter ett tag till medan de förstår vikten av lydnadsregeln. Assar bara leker och Rafael är för det mesta trulig och vill slåss och då säger gammelmatte att de har ännu mycket att lära. Att Rafael är så trulig och avvisande säger matte beror på att han har så nyligen kommit hit och att han har varit så van vid att han måste slåss för sin rätt, men både gammelmatte och matte tror att han kommer att lära sig av oss andra och att hans inneboende ilska då kommer att ebba ut - som gammelmatte säger. Jag försöker verkligen vara som en bror för honom, men han missförstår mina närmanden och tar det säkra före det osäkra och slår till mig med ena framtassen. Gammelmatte jobbar i alla fall på att försöka vara den som närmar oss till varandra genom att sitta i soffan och smeka Rafael och då hoppar jag upp på andra sidan om gammelmatte och då säger hon så rara saker om oss båda till varandra. Ibland går Rafael med på att ligga bredvid mig på hennes säng och då berömmer hon oss båda och smeker oss. Jag tror nog att Rafael innerst inne är en liten ensam kille, som behöver kompisar, men han vågar inte lita på oss ännu. Han har säkert mycket dåliga erfarenheter från sin hemska tid i Skrantaområdet i Karlskoga. Vi får jobba på allesammans och hjälpa honom dels att förstå vårt kroppsspråk - säger gammelmatte - och dels att visa honom att vi menar allvar med att vi vill vara kompisar.

Här ligger jag och begrundar klosterregeln...


Förresten tror vi att Åskar har bosatt sig här för idag har han i alla fall varit här hela dagen. När man tror att han har försvunnit så börjar han om med att blixtra och mullra. Det har också regnat jättehäftigt här och matte har verkligen inte behövt vattna i trädgården. Gammelmatte skulle ha lagat gräsklipparen, men först var det ju så varmt att hon blev sjuk av det och sedan har det regnat och matte måste klippa gräset i trädgården innan vi får gå ut i löplina - ja, innan Jenny och Majsan får gå ut menar jag. Än så länge har gammelmatte inte lärt mig att ha sele på mig, men nu har mattarna pratat om att när pensionen kommer ska de åka och hämta kattgården till oss och sedan ska vi få gå ut när vi vill. Det ska bli jätteroligt!

Conny

Värme e schönt när man e rex... synn bara att den jör mattarna så slöa! Ja försökar aktivera dom, men dom vill bara sitta å läsa vi fläckten eller lapa te eller spela fånia kortspel som man inte får kliva på för då "skuffar man bort korten". Ja ville ju bara kålla så att ingen fuska, ju! E man sekerhetskatt eller...?!? Så ja får leka schälv å jaga fluger å spana från kattgårn å så där, men de e inte alls lika kul. Vafför kan inte matte ta me mej ut å klättra i trän ijen som hon jorde häromdan? De va jättekul! Man ser så bra oppifrån ett trä, tykker ja. Å kopplet e så långt så de jorde inget att matte stog neranför trät å hållade i annra ändan.

Igår hände nåt läskit, förrexten - jag fickde en äckli fästing på mej! *ryser* Den sugade sej fast i min hals å matte å gammelmatte fickde jälpa mej å bli av me han. Tykker inte ni oxå att fästingar e läbbia?!? Imma tror att de e därför som ja inte får gå ut i löplinan just nu... matte kan inte klippa gräse än, för gräsätar-maschinen e sönder å de e flera vekkor kvar te pangschonen, å gräse e fulla av fästingar säjer matte. Dumma ojur! Ska ja behöva sitta inne bara för deras skull?

Imma

Ni får förlåta att jag är väldigt sen med mitt bloggande, men vi har haft den där stökige Åskar på besök precis hela eftermiddagen och kvällen, och det är först nu framåt natten som matte har velat starta datorn åt mig.

Hur som helst mår vi bra allihopa, även om vi katter väl har känt oss en smula dävna efter den fankattiska födelsedagsfesten hos Gustav igår kväll. Så jamarkul det var! Och tänk, så många katter som dök upp... Gustav är en populär kille, som vet hur man skapar en purrfekt fest, och jag sa till mina kära noviser att så länge de inte gjorde något de ångrade efteråt fick de fria tassar att fira som de ville. Det är absolut inget fel i att ha lite roligt! Och för att orka bära allvaret i sin kallelse, behöver en klosterkatt få slå tassarna i taket någon gång ibland...

Själv tog jag det lite lugnare, förstås - man är ju ingen direkt ungdom längre, om man jamar så. Men visst svansdansade jag lite, särskilt med stilige kavaljeren Butte och så födelsedagskatten själv, förstås! Och jakttävlingen i buskarna kunde jag inte motstå att delta i, för jakt har alltid intresserat mig... och där handlar det om att använda sina erfarenheter, smidiga rörelser och förmågan att tålmodigt vänta ut bytet, så jag behövde sannerligen inte skämmas för mig.

Gammelmatte har tillfrisknat från sin värmesjuka nu, kan jag lugna er med. Och matte mår efter omständigheterna väl, som det brukar stå i tidningarna... det betyder att hon har ont, men är vid gott mod. Jag tror att hon tar det faktum att gräsklipparen är sönder hårdare än att hon måste vänta på sin operation till efter sommaren, faktiskt... men gammelmatte har lovat, att om hon lyckas få lite saker i garaget sålda skall matte få köpa en ny (billig) gräsklippare, eftersom den vi har är uråldrig. Själv har jag aldrig begripit varför matte envisas med att vilja klippa gräs hela somrarna, men hon påstår att det är för att hålla fästingarna borta... och det är ett argument jag respekterar, för senast idag fick hon ta bort en fästing som bitit sig fast i Connys hals.

Imma

Ja, kära nå'n, ibland behöver man verkligen ta extra god tass om sina stackars tvåbeningar! Vi har haft varmt i flera dagar, men idag slog värmen alla rekord och framåt eftermiddagen blev gammelmatte så sjuk att både matte, Conny och jag fick rusa till. Då kräktes gammelmatte och mådde illa. Jag satt bredvid henne hela tiden som tröst och stöd, och Conny vispade med tassen i dricksvattnet så att det skulle bli syresatt och extra gott att dricka, och matte la en blöt handduk på gammelmattes panna. En fläkt ordnade hon också fram, och hängde upp mörka tyger för fönstren här i vardagsrummet för att stänga ute solen, och alla fönster med myggnät i huset står öppna. Efter en stund började gammelmatte att frysa, och då kollade matte hennes temp men den var bra... och sedan somnade patienten i soffan, medan matte för säkerhets skull placerade migränmasken i frysen ifall hon blir illamående igen. Nu snarkas det i soffan, må ni tro, och jag håller mig här i närheten - man vet ju aldrig!

Matte är iväg och öppnar ner till källaren åt husisarna, ifall det blir för varmt för dem uppe i huset. Vi har också öppet dit ner, och så är dörren mellan deras del och vår del stängd så att vi inte skall börja bråka med varandra... "det är så lätt hänt" säger matte "för när det blir varmt, kan man inte tänka vettigt".

Ni dricker väl mycket vatten idag, vänner? *orolig* Och sitt inte i solen, utan sök skugga vare sig ni är ute eller inne!

PS. Skönt att veta att det alltid är AC i limosar, för ikväll bär det ju av till Gustav på födelsedagsfest... då får matte vaka hos gammelmatte, så att jag också kan åka med. Även en liten abbemissa kan behöva få rocka loss emellanåt! DS.

Conny

Ida har vi haft besök av familjen, ja, eller i alla fall delar av den. De va mattes minsta kullsyskon som komde me sin hona å unge, å fast ungen va en sån där minimänscha va han riktit trevli å gosade snällt me mej. Ja hälsa så artit på han, strykade mej mot hans ben å pussades å så där, å han va vänli tebaks. Fast den där honan va ännu trevliare, för hon bjudade på godsaker! Vattenmelon hette de, å de va JÄTTEGOTTIT!

Ja ätade å ätade å ätade...

Sen komde de otrevlia - när alla tvåbeningarna skulle äta sin mat, som de jorde i orning utomhus på nåt som hette grill, fickde inte ja va me! *besviken* Matte sa att hon inte ville att ja skulle springa ut på vägen, så ja fickde stanna inomhus... vafför skulle ja ut på vägen när de va hos tvåbeningarna ja ville va?!?

Hallå där! Ja vill oxå va me!

Nåjam, vi de lage var ja så full i magen av vattenmelon, så ja gickde å la mej i barnsängen som e min alldles egen säng en trappa upp... och där lågde ja tills de va dags för tvåbeningarna å åka hem. Då komde den där snälla honan in å sa hejdå te mej å gosa så schönt me mej en stunn. De va väl bra? Hon får järna komma tebaka fler gånger.

Så här sågde de ut när alla sa hejdå te varann ute vid deras bil:

Från vänster: den jättesnälla honan, mattes kullsyskon (som oxå e snäll), minimänschan å så gammelmatte

Conny, sekerhetskatt i Otterbäcken

Alltså - ja vill bara jama att iblann e're jobbit å vara sekerhetskatt. Ida skulle matte å gammelmatte se te att inte grannkatten eller nån annan fremling kunde ta sej in i våran kattgård. Eftersom de va varmt å solit så ville ja va ute å eftersom dom skulle ha dörrn te kattgårn öppen medans dom jobbade, så fickde ja va ute i löplina. Det såg leskit ut närom togde ner stora sotarstegen. Den e jättetung! - så ja stog på långt avstånd ifrån dom medans dom ställade upp den, men sen när matte klettra upp på stegen, nästan upp te himmlen, då stogde ja där å kolla efter noga så hon inte trilla ner. Sen togde dom ut en konsti rulle från förråde å rulla ut ett låångt nät på marken. Näte ville inte bli utrullat så när'rom släppte i ena ändan så rulla de ihop sej ijen, men då togde dom fram brädbitar å stenar å la på siderna så näte blidde kvar utrullat. Se'n satte dom sej ner å drack jättemycke vatten å dom sittade i skuggan å då lågde ja i knä't på matte men streckade ut mej så gammelmatte kunde kela me mej å se'n gjorde ja tvärt om å lågde hos gammelmatte men streckade på mej så matte kunde kela iställe. Se'n reste dom på sej å ja gickde iväg för å eta lite grönt gräs, men då satte dom igång å ställade upp en liten stege på annra sidan av kattgår'n å då måste ju en annan va me å kolla leget när gammelmatte klettra upp på den lilla stegen å matte på den stora å så drogde dom nätet över hela kattgårn å sen hållde matte på me å setta fast näte på sin sida mens gammelmatte stogde på sin stege å hållde ner näte där å sen klettra gammelmatte ner å matte klettra upp på den lilla stegen å sättade fast näte där också å se'n togde dom ner stora sotarstegen å hängade upp den på väggen på huse, å hela tiden så kolla ja att de hållde på seker-heten så inge tokit hände. Nu kan ingen fremmande katt komma in genom take på katt-går'n, så nu e Imma å ja sekra ijen! Bra va?