Imma

Tidigt, tidigt i morse upptäckte vi det. Fällan hade slagit igen! Men...?!? Det var inget djur i den?!? Matte gick ut och undersökte fällan noga, men allt verkade intakt och den enda förklaring vi kan komma på är att den som var inne och smakade på makrillen var så stor att luckan aldrig kunde slå igen... eller så liten att den kunde ta sig ut i den smala springa som finns precis ovanför trampplattan. Jam, ni vet, den där plattan som djuret trampar på så att luckan slår igen bakom. Märkligt! Nu har dock matte gillrat fällan igen med ny makrill, och jakten på den förrymda klosterkatten fortsätter.

Matte säger att vi nog måste bereda oss på att det här kan ta tid - lång tid. Och hon är bekymrad över att Assar är någonstans där ute där det också finns lodjur, vargar, rävar och havsörnar... men vi MÅSTE tro på det bästa och be Skaparkatten hålla sin tass över Assar så att han kan komma hem igen!

Vi är lite oroliga för Sixten också. Han har aldrig varit utan Assar, för de är födda tillsammans, och han ser lite ledsen ut nu... sitter och försjunker i tankar mest hela tiden. Mattarna pratar mycket med honom och gosar så att han skall känna sig älskad för sin egen skull, för vet ni, när man hela tiden har gått i par med någon kan man börja känna sig som bara en halva... och om då den andra halvan försvinner, mår man inte bra. Så vi jobbar hårt på att få Sixten att känna sig hel även utan Assar.

Imma

Äntligen får man tillbaka bloggen och kan tassa ner vad man själv tycker är viktigt! *pustar ut* Jam, att Assar har rymt hemifrån, eller gått vilse, eller är ute på patrull som Max och Måns kallar det, är förstås det allra viktigaste på min kattenda... men det är ju tyvärr inte så mycket vi kan göra, annat än att turas om att sitta i kattgården och spana efter honom samt se till att mattarna lägger ut färsk mat (makrill i tomatsås) i fällan varje kväll. Matte har satt upp lappar överallt i omgivningarna om att Assar är borta, och hon har pratat med både polisen och djurhemmen i Kristinehamn och Töreboda, ifall någon hittar Assar och tar med honom dit...

Wikki och Rafaels Räddare kom hit med en fälla på självaste festdagen - tänk, att de trots gammelmattes fest tänkte på Assar också! Men sådana är de, raringarna... det finns två-beningar som man verkligen kan lita på.

Under festdagen var det stört omöjligt att koncentrera sig på kattgelägenheter, för här rände så mycket folk hela dagen att man blev alldeles trött bara av att se dem. Några var förstås trevliga att träffa, som blogghjälpen till exempel, men mest rörde det sig om folk som surrade kring gammelmatte hela dagen. Och så hade tydligen Belle - utan att fråga mig om lov! - bjudit hit halva sin bekantskapskrets mitt i röran! *suckar djupt*

Massor av skälliga belle:ar! Som om det inte räckte med en...

Ja, så vad gör en liten abbemissa mitt i allt detta? Tar skydd, förstås, utan att för den skull släppa vaksamheten för ett ögonblick...

Tack!

Tack alla ni som gjorde min 70-årsfest till ett så fantastiskt minne!

Mitt i smällkalla vintern så fyllde jag 70-år. Jag hade önskat mig en fuskpäls (skulle aldrig ta på mig en äkta) och Kicki ordnade en insamling och jag fick min fina päls. Den höll mig varm och go hela vintern och vi planerade en 70-årsfest när våren kommit och eftersom jag och min framlidne make hade bröllopsdag den 6:e juni så beslöt vi att då skulle vi bjuda in alla våra vänner till en riktig fest med kaffe och Sorunda-tårta och middagsbuffé. Vi hoppades på att få fint väder för att kaffekalaset hemma på vår egen tomt skulle kunna bli verklighet och vädret blev över förväntan, men ifall det skulle bli regn så hyrde vi för säkerhets skull Folkets Hus för middagen.

Glädjande nog så kom väldigt många och jag blev faktiskt nästan dränkt i blommor och presenter. Jag som tyckte att pälsen var present nog!

En sådan fantastisk dag ni gav mig! Tack alla!

Sökandet efter Assar fortsätter

Tyvärr kan jag inte skriva att vår Assar har blivit funnen, för det har han inte... dock är han anmäld försvunnen hos Polisen och djurhemmen i Kristinehamn respektive Töreboda (d.v.s. södra Värmland och norra Skaraborg). Och så har vi förstås lappat överallt där lokalbefolkningen kan tänkas vistas. På Facebook har hittills över femtio personer delat vår efterlysning och många underbara människor har t.o.m. tagit in efterlysningen i sina bloggar - Skaparkatten välsigne er!

Att det skulle vara vår allra skyggaste katt som försvann?!? Jag begriper inte hur jag skall få fatt i honom, eftersom han inte svarar eller kommer när man ropar utan tvärtom gärna gömmer sig. Om någon annan än jag hittar honom tillkommer problemet att de inte kan fånga in honom utan att riskera att bli bitna... det har jag för säkerhets skull skrivit på lapparna vi har satt upp.

Mitt i allt letande efter stackars Assar, lägger vi sista handen vid förberedelserna inför morgondagens stora fest för gammelmatte. Jag har fått hjälp idag, så jag ligger riktigt bra till i schemat... och vi har redan fått tillgång till Folkets Hus, vilket gör att jag kan förbereda där också (bl.a. frakta dit maten och ställa i kylskåpen). Suveränt! Men den allra bästa nyheten var att jag får behålla nyckeln till söndag - så efterarbetet behöver inte ske i flygande fläng redan i morgon kväll *lättad*.

Assar har försvunnit!

EFTERLYSNING!

Vår Assar, född 2008, har försvunnit från sitt hem på Amnevägen 34 i Otterbäcken (Gullspångs kommun). Assar är blå (grå), långhårig och normal i hullet. Tyvärr är han mycket skygg för främlingar. Han är märkt med en tatuering i ena örat (4732D) och kastrerad. Snälla, hjälp oss att hitta honom! Han klarar sig inte ute...

Om du ser Assar, kontakta Carina Carlström på tel. 0551-22148 eller 070-1512409
Ni kan också vända er till Polisen tel. 114 14 eller Djurhemmet Barrliden Djurskyddet Kristinehamn på tel. 0550-15155.

Klosterkatterna

Vår minsta vän, men också en av de käraste, Lurrvar har tassat över Regnbågsbron och hela dagen idag har vi spunnit så mycket värme och medkänsla vi kunnat till Linnsen och Frank, hans medkatter, och kanske ännu mer - eftersom tvåbeningar behöver ännu större stöd i så här svåra stunder - hans matte och lillhusse. När sådana här saker sker, saknar man de rätta jamen... så vi spinner istället, så mycket vi bara orkar!

Matte

Med Immas tillstånd lånar jag bloggen för att berätta att gammelmatte, Belle och jag idag har tillbringat hela eftermiddagen i Kristinehamn, där Djurskyddet Kristinehamn hade sin årliga storloppis. Min uppgift var att hjälpa till att packa ihop det som blivit över, men också att samla på mig sådant som vi (gammelmatte och jag) tror oss kunna sälja på andra loppisar - vi bor ju lite varstans, vi som är engagerade i djurskyddet, och har loppisar på annat håll där vi kan få in pengar till framför allt djurhemmets verksamhet. Under tiden hade Belle och gammelmatte picknick i gröngräset vid kanalen (ån Varnan) som löper rakt genom staden och mynnar ut i Vänern. Det var så varmt och soligt att jag fick titta till dem emellanåt, så att de inte mådde dåligt i hettan... vilken sommar! Och så roligt att vädret var så fint just idag, när vår loppis bredde ut sig över ovanligt mycket mark. Nu hoppas jag bara att vi också sålde bra, för loppisverksamheten står för en stor del av ekonomin bakom det vi vill göra.

Mitt i folkvimlet träffade vi Max' och Måns' husse och fikade en stund med honom. Det var gammelmatte som hade stämt träff med honom, eftersom han ville överlämna en present till henne... han är verkligen en snälling, den killen! Belle är också mycket förtjust i honom och sitter gärna i hans knä... ja, hon gjorde överhuvudtaget succé och fick gosa med många människor idag.

Mindre roligt var ett telefonsamtal jag hade med Linnsens, Franks och Lurrvars matte innan vi åkte till Kristinehamn. Lurrvar är nu så sjuk att det handlar snarare om timmar än dagar innan hon måste låta honom vandra över Regnbågsbron... och jag delar mattes smärta, för jag vet hur fasansfullt svårt det är! Lurrvar är sjuk på nästan exakt samma sätt som Aragorn var, även om Aragorns sjukdomsförlopp var mycket snabbare, och jag kommer ihåg varenda detalj från den där sista veckan i hans liv... *suckar djupt* Så mina tankar, böner och hjärtesuckar går oavbrutet till Örebro idag.