Imma

Ojojoj, ett sådant rabalder det blev idag när matte hämtade in posten! För med bland räkningar och reklam var ett stort kuvert från Eva, fyllt med KATTMYNTA... och ni anar säkert vad det fick för följder här i huset. Philemon blev som tokig i kuvertet (den stora påsen med kattmynta räddade gammelmatte undan, för den skall användas till att fylla kattleksaker som vi skall sälja på den stora Rudskogadagen den 28 juli till förmån för djurhemmet i Kristinehamn) och matte var förstås genast där med kameran:

Den här bilden bara älskar matte! *fniss*

Och så plötsligt fick Philemon syn på Belle, som OCKSÅ hade reagerat på kattmynta-doften!

Det var fler än han som gjorde stora ögon, för ingen av oss hade en aning om att även hundar kunde bli tossiga av kattmynta... men det blev Belle, och i samma stund som Philemon lämnade kuvertet (han blev tvungen att lägga sig att vila) dök Belle på det för att börja en likadan cirkus som han nyss hade genomfört. Fast då hade matte hunnit lägga ifrån sig kameran, tyvärr... så vi har inga bildbevis att erbjuda er. Hoppas ni tror mig ändå?

Framåt kvällen, när kattmyntaruset hade lagt sig, behövde vi allihop vila. Gammelmatte gav Philemon välbehövlig tass-massage:

Mmmmjau, så skönt! Mera! Mera!

Och själv la jag mig hos Belle för att lugna ner henne så hon kunde sova:

Visste ni förresten att hundar pratar i sömnen? Jo minsjam, när Belle sover som hårdast småvoffar hon och gnyr och mumlar om vartannat... matte säger att det låter "jättegulligt", medan jag grunnar på vad det är Belle försöker berätta. Synd att man inte kan hundska! Vem vet vad man kunde ha fått reda på?!?

Imma

Det finns inga tillfällen då matte är så finurlig som när hon borde städa. Då kommer hon alltid på allt möjligt annat att göra, bara för att slippa... och det är ett drag som vi katter uppmuntrar, för det innebär att hon låter bli snabeldraken och skursetet. Tyvärr bara för en tid... för sedan får hon dåligt samvete och tar i alla fall itu med städningen, medan hon grumsar och är allmänt stökig.

Idag skulle hon både snabeldraka och skura, för vi får en gäst på tisdag... men samtidigt grunnade hon på hur hon skulle få bukt med gammelmattes svullna fötter, för det är jamarviktigt för gammelmattes hjärta att inte kroppen samlar på sig vätska. Så kom hon på det: en ordentlig promenad var vad gammelmatte behövde! Och eftersom gammel-matte varken vill köra bil eller vågar gå omkring ensam på platser utanför trädgården (hon är vinglig och kan behöva hjälp med ditten och datten), måste förstås matte följa med. Alltså tog mattarna Belle med sig och åkte till Hova (det tar tio minuter att köra dit) för att besöka riddarveckan som pågår just nu. De blev borta i flera timmar och gammelmatte var alldeles slut när de kom hem igen... fast hon var glad också, så det hade visst varit väldigt trevligt!

Är ni nyfikna på vad de gjorde, så har matte bloggat om det här (i Belles sommarblogg).

Dessutom hade tricket fungerat - gammelmattes fötter hade blivit smala! Ömma, men smala. Så båda mattarna var nöjda. Tills matte insåg att hon fortfarande måste städa...

Rafael

Jag tassar inte ofta här i bloggen, för jag har inte så mycket att tassa om... tycker att livet är skönt med solstrimmor att ligga i, god mat, svalt vatten och gos med gammelmatte och matte. Mer behöver jag inte för att må bra! Ni vet, i mitt förra liv, alltså innan jag kom hit, var det inte så roligt att leva... ibland var det ruskigt kallt och snön fastnade i min långa päls och jag fick is i ansiktet, och inte var det lätt att hitta mat ens på somrarna, och då hjälper det inte att solen skiner... när magen värker av hunger kan man inte njuta av ens den mest underbara sommar, så är det. Jag hade ont av pälsen också, som var alldeles hård och tovig överallt...

Men idag är det där sedan länge över och borta. Nu ligger jag i gammelmattes fåtölj och gonar mig i solen, pälsen mår bra och magen är mätt och när någon av mattarna passerar stryker de mig alltid över huvudet och säger att de älskar mig. Då ler jag mot dem för att de skall förstå att jag älskar dem också.

Den här bilden tog matte av mig idag, när jag låg i soffan (det var innan jag flyttade över i fåtöljen):

Hon kallar bilden Rafael Salongslejon - det ni! *kurrar*

Jam just det, jam... Imma bad mig förklara varför gammelmatte och matte inte kom till bloggträffen hemma hos Sippo, Tindra och Viska idag. Det var för att gammelmatte inte får åka bil när hennes fötter blir stora och gör ont. Matte säger att gammelmatte får vätska i fötterna, hur nu det går till... och det gör tydligen minst lika ont som när jag hade ont i min päls förut, så nu sitter gammelmatte i trädgården med fötterna på en puff och broderar medan hon vaktar hunden. Det är bra att hunden är utomhus, för jag gillar henne inte något vidare... men det är synd att gammelmatte inte är inne och gosar med mig. Jam får ta chansen när hon kommer in till middagsdags!

Philemon

Snart tror jau att jau kavlar opp pälsen och lägger den där Sixten över knät! Eller... ärligt talat ved jau ente riktigt vau de betyder, men jau hörde en tvåbening saja så och det lät ruskigt. Vau jau menar är, att jau snart biter huvet auv honom om han ente slutar hoppa pau maj varje gång jau ligger och vilar. Vau ska de va bra för?!? Jau gjorde ju inget särskilt, så kom han bara opphoppandes och försökte slita auv maj pälsen eller nåt! *fnyser* Min päls som är så ömmatålig! Det blev ett räligt bråk och vi skrek så att Belle kom rusande för att hjälpa maj... ente för att jau behöver hjälp av ena hund, men lite snillt vau de ju. Gammelmatte föste in sina luddbollar i deras revir och matte kollade att jau mådde bra - och så fick vi mad, go och redig mad. Lax vau de och lax är jamargott *slickar morrhåren*.

Nu ligger mattarna och sover, så jau måste noug va litta tyst här vid datorn. Di hoppas att gammelmatte ska vau frisk noug i morgon för att kunna åka och hälsa på hos Sippo - idaug vau hun ente alls bra utan hade ballongfötter, alltså hinnes tassar... eh, fötter, vau fulla me vatten. Det gör tydligen ont, vau jau förstod... och har hun vatten i fötterna i morgon osse, får hun ente åka bil. Nåjam, det visar saj! Mattarna vill väldigt gärna åka te Sippo, och ente maj emot för då blir de lognt här himma eftersom di tar hunden me saj...

Philemon

Alltså, jau ved att en ente ska jama fula ord här i klostret, men ibland ligger di på tongan ändå... som idaug, när jau skulle berätta om mitt paket här i bloggen och så åker båda mattarna iväg och blir borta hele dan! Ente förrän låååångt efter madadags nu på kvällen kom di hem igen, och sin tog det över en timma innan matte behagade tömma kameran med mina bilder... *morrar*

Nå, nu vau väl ente paketet de viktigaste jau fått i mitt liv, om en jamar så. Ni förstår säkert...

Ni ser att det är adresserat direkt te maj!

Men innehållet vau ente någe roligt alls

Jam menar, är det skick och fason att sända såna här uschliga saker te en litta katt?!? Ente en endaste bit godis, ente nån go mad, ente ens en litta leksak... *suckar djupt* Utan vau får man?!? En termometer! Om jau ente va en väluppfostran katt, skulle jau vilja hälsa avsändaren att denne kan stoppa upp... *host, harkel*... jau menar... äsch, ni ved vau jau menar.

Var mattarna har varit hele dan får ni si om ni ids besöka Belles blogg.

Imma

Under eftermiddagen har matte haft ont i huvudet och sovit, så vi har legat hos henne och sovit, vi också. Ja, inte gammelmatte, förstås - hon får inte rum i sängen *fnissar* Och jam tror, att matte fick den där huvudvärken för att hon äntligen kan slappna av och släppa oron för Philemon. Idag är han jamligen lika pestig som han brukar vara! Rusar omkring i huset, lägger sig i bakhåll för mig, skriker vid ytterdörren och vill ut... och matte flinar lyckligt, utan att betänka hur irriterande det här studsandet och jamandet är för en gammal dam som mig. Men, okej, det är bra att han inte är sjuk, förstås...

Innan matte däckade, gjorde hon en minnestavla över Chicko med hjälp av ett foto som hans matte mejlade oss för några dagar sedan. Visst blev det ett fint minne? Matte vill alltid presenta sörjande mattar och hussar med en minnestavla, som ett hedrande av den katt som tassat över Regnbågsbron och för att visa sitt deltagande i sorgen efter katten.

I övrigt har det väl inte hänt något särskilt... *fundilerar*... jo, Philemon fick ett tjockt brev med posten, men om det får han jama själv i morgon!

Matte - än en gång

Imma har stort tålamod med mig, som lägger beslag på hennes och de andra katternas blogg så här... hon vet att jag behöver "jama av mig" och låter mig hållas.

Idag mår Philemon mycket bättre! Ja, han är nästan sitt vanliga jam igen; tjatar om mat, krafsar på stängda dörrar och skriker vid ytterdörren att han vill ut i solskenet. För sol har vi haft hela dagen idag, och jag har klippt klart gräsmattorna *stolt*. I förmiddags talade jag med Ewa på veterinärkliniken, eftersom Olle var upptagen med patienter, och nu känner jag att jag inte behöver oroa mig för min lille skåning längre - han kommer att bli allt piggare för var dag som går.

Måste få skvallra att min bonussyster ringde mig igår och sa att hon skulle ordna en katt-termometer åt mig, och idag vid lunchtid ringde hon för att kolla vårt postnummer innan hon postade en som hon köpt hos sin veterinär. Tusen tack! Nu skall jag först tempa Philemon för att se att allt är bra med honom, och sedan skall jag börja tempa de andra katterna lite då och då för att lära mig deras normal-temperaturer. Sådant kan vara vitalt att veta när det gäller och man står där hos veten med en sjuk katt igen, orolig och ur stånd att minnas sådana detaljer...

Har tillbringat en stor del av kvällen hos husisarna och vi har gosat massor. De har inget problem med Belle, bara hon inte kör upp nosen i ansiktet på någon av dem... en lång stund hade jag både Belle och Rafael tätt intill vardera sidan samtidigt som Majsan stod ovanpå mig och trampade. Under tiden låg Sixten utsträckt på bordet och njöt av att bli kliad av gammelmatte... det är väldigt kluvet att se hur social, "kurrig" och kelen han har blivit sedan Assar försvann.