Imma

Idag har vi tagit del av stora nyheter, minsann - Nea har fått sin lillebror! Fast jag misstänker att hon känner för honom på samma sätt som jag kände för Rufus i början... en liten skit som bara störde, var i vägen och kom för nära. Ja, ursäkta jamiskan, men småungar är inte bara jättesöta, de kan vara en riktig pest emellanåt för de vill alltid lägga sig i, vara precis där man själv är och stjäla mattes uppmärksamhet. Dessutom tror de att hela världen älskar dem! Nåja, så småningom började jag tycka om lillkillen, och efter ett tag var vi goda vänner. Och det kommer förstås Nea och hennes nye lillebror också att bli! Fast jag hoppas att hennes matte tänker på att inte bara gosa med nykomlingen... det finns inget otäckare än att matte verkar slutar bry sig om en! *ryser*

Här hemma dyker det som väl är inte upp fler katter - tvärtom. Matte rapporterar att husisarna trivs allt bättre tillsammans och att det egentligen bara är Jenny och Rafael som fortfarande har lite svårt för varandra. De kan dock vistas i samma rum utan att bråka, och det är ju bra bara det. Majsan har hittat en ny favorit-liggplats: ovanpå TV:n! Och eftersom gammelmatte har en jättestor TV finns där gott om plats för Majsan att värma magen.

Själv är jag jätteglad över att få sitta i mattes famn här vid datorn igen, som på den gamla goda tiden... *lycklig*

Jenny tar till orda!

Jaha, så var vi bortflyttade ifrån matte över till gammelmattes lägenhet. Ingen frågade oss om vi ville flytta. Näheej då! Vi bara flyttades över och inte nog med det - här fanns en liten ruskig typ som gammelmatte säger att vi ska bli vänner med! Hon säger att han ska bli våran lillebror. Han ser ut som ett litet troll för han har mycke päls runt nosen och han är en mycket bestämd kattpojke. Hur jag än fräser och morrar, så går han bara rakt förbi mig och så lägger han sig alldeles bredvid gammelmatte när hon sitter i soffan. Då kan man ju inte komma åt att "nypa till" honom... - gammelmatte säger att sådana hyss får postulanter inte ha för sig. Hon säger att det är just för att lära oss hur postulanter ska vara som vi har samlats ihop här hos gammelmatte. Hon ska lära oss att vara snälla, generösa (vilket konstigt ord, va?) alltså vi ska lära oss att dela med oss, säger gammelmatte, och så ska vi lära oss kristlig kärlek till allt som lever och bor här på vår jord, säger hon. Vi ska lära oss att "älska vår nästa"... - vadå nästa? Det verkar som om den här Rafael är vår nästa enligt gammelmatte. Nåjam, han får väl vara ifred för mig bara han inte kommer för nära, men gammelmatte säger att vi kommer att tycka lika mycket om honom som vi andra fyra tycker om varandra efter ett tag. Tro't den som vill! Det värsta är att Majsan, Sixten och Assar verkar ha accepterat honom. Det är visst bara jag som har svårt för det. Hmmm, det kanske går bättre om nåra da'r.

Conny

De har blittit väldans lugnt här hemma sen luddbollarna flytta, måste ja jama. Lugnt å skönt, men oxå lite tråkit... de va lite kulit å grela å slåss me'rom iblann i alla fall! Matte sejer att de e typist för hjärtschuka å att alla me såna schukdommar e aggressiva å sej å grelar å har sej. De e ett spym... stym... äsch, en av dom saker som som hör te en hjärtschukdomm. Tänk va man lär sej! Ja som trodde att ja grela på luddbollarna för att dom va dumma å så var'e för att ja har ett schukt hjärta! *fundilerar*

Imma e i alla fall jättegla nu å går runt å insspekterar revire. Hon jamar att posstulannterna behövar få va ifre å bli utbildade av gammelmatte te å bli riktit braiga klossterkatter å att vi två som redan e utbildade ska kon... konschen... ja, tänka ordenklit på å be te Skaparkatten istället. Fast ja har ju mitt sekerhetsjobb oxå å tänka på, å de tänker ja fortsätta me.

Å vet ni va?!? Ja ska bli proffessor! Eh, proffess-katt menar ja förståss. De betydar att ja ska få lova Skaparkatten å va en bra klossterkatt hela mitt liv för nu e ja färdiutbildad. Kul va?!?

Imma

Så där, nu har alla postulanterna flyttat över till novitiatet (gammelmattes del av huset), där gammelmatte får representera mig som novismästarinna. Kvar här i vår del av klostret är matte, novisen Conny och jag, och för min del är arrangemanget utmärkt eftersom det ger mig större lugn att ta tass om mina uppgifter. Conny verkar också tycka att det blir lättare att sköta säkerhetsarbetet när han bara behöver ta hand om den här delen, källaren och trädgården, medan bolisassistent Jenny övervakar novitiatets område.

Matte har rapporterat till mig att noviserna fortfarande är lite stressade efter flytten. Assar är den som tar det lugnast, Sixten är den oroligaste. Tänk, han jamade t.o.m. - det har han aldrig gjort förut! Jenny tillbringar än så länge den mesta tiden i cellen (gammelmattes sovrum) men kommer ut lite då och då för att äta, gå på lådan och umgås med gammelmatte. Majsan rör sig fritt i hela novitiatet, men undviker Rafael så gott hon kan... vår nyaste postulant är lite störig än så länge, eftersom han inte riktigt lärt sig kloster-reglerna än. Men det kommer, det kommer. Och alla vet ju hur jobbigt det är att flytta... det tar tid att känna sig hemma i nya lokaler.

Nu skall jag ägna mig åt två stora viktiga böneprojekt: att be för alla djur som drabbats av den hemska giftkatastrofen i Ungern och för alla kattungarna i Torshälla!

Matte

Wikki jamar så klokt i sin blogg om den härliga känslan man får inombords när man hjälper varandra, och hur viktigt det är att vi räcker varandra tassen i en svår stund. Så är det för människor och så är det för katter. Och jag kan personligen intyga hur oerhört stor skillnad generositet, oavsett storlek, kan göra. Idag var jag till Apoteket för att hämta ut Connys nya medicin, och kan ni gissa vad den kostade? Sammanlagt 972:50 kronor! Så nu är pengarna definitivt slut, men det viktiga är att de räckte och att ni allihop kan känna att ni hjälper Conny att leva ett gott liv den tid han har kvar. Hur lång den tiden blir, vet ingen... men att han inte kommer att lida vågar jag lova er - och allt är er förtjänst! Så de där stunderna när ni står framför spegeln och frågar er vad som är meningen med livet, särskilt ert eget, kan ni svara er själva: "Jag är jätteviktig, för min existens gör skillnad för andras livskvalitet".

Gud välsigne er allihopa, både katter och människor!

Och nu kan jag avslöja en spinnande nyhet: i kväll flyttar Jenny och Majsan hem till Rafael och gammelmatte på prov för att se hur de trivs.

Majsan

Nikita och de andra i Södertälje höjer matte till skyarna för att hon kom och hälsade på dem i söndags och bjöd på godis. Men jag vill jama att den där medaljen har en stor baksida: det innebär ju samtidigt att hon inte är hemma och tar hand om oss! Och ni får förlåta en liten misse, men det tycker jag är både irriterande och ledsamt. Det är ju mig hon skall vara hos! Hela tiden, helst! Och nu har hon dels varit borta i flera dagar (alldeles för många - hela två och en halv!), dels dragit med sig konstigt folk hem hit. Ja, okej, de kom dagen efter henne... så hon kanske inte var precis ansvarig för att de dök upp här, när jag tänker efter... *grunnar*... men ändå, nog borde hon ha sett till att inte göra sig upptagen med annat än oss katter direkt hon kommit hem? Särskilt som de tvåbeningar som kom hit inte visade oss tillräckligt mycket intresse och dessutom pratade på ett sätt jag aldrig hört förut! Imma jamade att det var engelska och att de pratade så därför att de kommer från ett land som ligger jättelångt borta på andra sidan ett stort hav fullt med saltvatten. Hm, det tror jag vad jag vill om... så mycket vatten finns väl inte ens, och särskilt inte salt! Varför skulle vatten vara salt, för? Då går det ju inte att dricka, vilket vad jag vet är enda orsaken att ha vatten. Imma jamar att det simmar fiskar i det där salta vattnet, och att vi katter sedan äter fiskarna... usch, nu börjar det bli för krångligt för en liten katt, faktiskt *suckar djupt*.

Imma

Jag måste intassa här och meddela att det är klosterkatterna fullständigt främmande att hysa en sådan främlingsfientlig inställning som Majsan förefaller visa prov på i sitt inlägg här ovan. Givetvis menar hon inte att matte inte skulle få hälsa på andra katter eller att det var något fel på de tvåbeningar som hälsade på här hos oss igår! Hon uttryckte bara sin stora saknad efter matte och sin frustration över att matte varit så upptagen de senaste fem dagarna, ingenting annat. Skulle någon ha tagit illa upp, ber jag härmed om ursäkt å Majsans vägnar!

Tass från Imma, abbemissa.

Matte - kom hem!

Nu hade jag tur att gammelmatte kom över till oss för att ge oss kvällsmat. Hon hjälpte mej att starta datorn så att jag skulle kunna blogga. Matte har åkt till nåt hon kallar för "stan" och gammelmatte säger att det är kungliga huvudstaden hon menar, vad nu det kan vara för något. Inte tror jag att det kan vara bättre än att vara hemma hos oss, men gammelmatte säger att matte måste vara med där den här helgen för hon ska "lämna över papperen" - har ni hört något så dumt. Annars kommer det minsann papper med den gula bilen som stannar vid grinden varje dag och som gör matte så glad. Hon gillar såna gula bilar, säger gammelmatte, men nähä, nu skulle dom där papperen lämnas över! Nåjam, gammelmatte säger att matte kommer hem i morgon kväll och det känns ju bra att veta. I vilket fall så ger gammelmatte oss både mat och vatten å ser efter kattlådorna och Majsan säger att hon också tänder eld i en stor burk i källaren - varför vet vi inte, men Majsan säger att hon har sagt att hon gör det för att vi inte ska behöva frysa och det är ju snällt förstås, men det låter lite konstigt i alla fall.

När gammelmatte är här hos oss så är hon också jättelänge inne hos Imma och Conny och då bankar vi på dörren till det rummet så mycket vi kan för att gammelmatte ska vara hos oss - men när gammelmatte kommer ut från det rummet så säger hon åt oss att vi ska vara snälla och låta henne vara där hos dem också för de blir så ensamma annars! Conny och Imma behöver lugn och ro, säger hon, å därför får inte vi vara hos dom för vi bråkar alltid med dom när vi träffas och både Imma och Conny är sjuka och behöver omsorg, säger hon. Vi vet inte vad omsorg är - det låter sorgligt, tycker vi, men gammelmatte säger att omsorg betyder att dom behöver någon som tar hand om dom så dom inte blir sjukare - och när vi jagar dem så blir de sjukare, säger hon, men dom ser ju inte ut som vi! Gammelmatte säger att det är fult att tänka så. Det är rashat, säger hon. Conny och Imma är renrasiga katter och det är därför de ser ut som de gör och vi är helt vanliga huskatter, säger hon - men så ler hon och säger att husisar är också en ras, så vi är också raskatter fast av en annan sort. Jag får nog jama lite med matte om det där när hon kommit hem igen så hon får förklara så vi kan förstå. Nu är det mat, säger gammelmatte. Mums!

Tass från oss husisar i klostret, och det är Jenny som trycker på knapparna.