Idag har gammelmatte och jag varit i den lilla byn Stenum utanför Skara och besökt
Evas katthem (som på Facebook kallas "Skaras hemlösa katter"). De hade öppet hus idag och vi träffade massor av trevligt folk - förstås, höll jag på att skriva, eftersom det nästan alltid är regel när kattmänniskor möts!
Tänkte bjuda på ett "litet" bildreportage från dagen, om ni är nyfikna på hur det var?
Så här ser katthemmets fina folder ut, med foton tagna av en av våra bloggvänner: Skat-Ann. Den glada "fågeln" själv mötte oss med öppna armar när vi kom, så vi kände oss välkomna redan från start!
Här står gammelmatte och Skat-Ann och pratar katt, lika ivriga båda två. Det är Ann som tar alla fina bilder åt katthemmet, samt tänker ut finurliga namn till de katter de får in... något jag fick anledning att beundra och skratta åt när jag bläddrade igenom pärmarna med bilder på alla de katter som fått hem. Glömde dock att säga det till henne, men den skadan skall jag ta igen så fort vi pratas vid nästa gång!
Att få med hela katthemmet på en bild gick inte - det är en hel gård som ligger idylliskt lantligt och dessutom vid en mycket glest trafikerad väg... så flera av Evas egna katter gick fritt omkring och umgicks med oss besökare. På den här bilden syns i alla fall byggnaden för vuxna katter (till vänster) och Evas bostadshus (till höger). Samt vår bil i förgrunden... hihi!
Här syns de vuxna katternas hus bättre - de har dels ett stort utrymme inomhus med både inredda burar och fria ytor, dels en utegård med tak.
Även utegården var mycket fint och mysigt inredd, och många av katterna passade på att vistas där - trots regn och blåst. De var säkert nyfikna på oss besökare... och så måste man ju hålla sig framme, om man vill bli adopterad! Vilket flera av de underbara missarna blev, något som gladde oss bortom ord. Bara medan vi stod där fick tre katter nya hem, och deras blivande mattar/hussar verkade jätterara allesammans.
Utanför ingången till utegården stod en stor skylt med foton på alla de katter - både på katthemmet och i akuthem - som just nu sökte hem. Ni kan säkert gissa att både gammelmatte och jag önskade att vi hade kunnat adoptera hela bunten... särskilt vackra Ofelia (den svartvita katten till höger på förra bilden) ömmade vi för, för hon hade precis blivit tillbakalämnad av ett par som inte begripit att det tar tid för en skyggis att våga sig fram! De beslöt sig för en söt kattunge istället... men hallå, alla kattungar är söta och alla kattungar växer upp... fattar inte folk det?!?
Och så kunde jag ju inte annat än bli förälskad i Örjan, denna ljuvliga rex-look-alike! Hans illrosa öron hade sin förklaring: när han hittades var han så full av skabb att behandlingen måst bli "aggressiv"... därav den intensiva färgen. Men färgen försvinner ju så småningom och kvar blir en underbar kille som förhoppningsvis snart smälter någons hjärta.
För att komma till fikatältet var man "tvungen" att passera loppisen och lotterierna, samt korvförsäljningen - smart! Nu hade vi inte många kronor att handla för, men vi tog lotter samt köpte några kort i alla fall... och korvomanen gammelmatte fick sin kokta med bröd (fullkorn) *skrattar*.
Om ni kikar närmare på bilden, ser ni någon som lutar sig ut - det är Eva själv i egen hög person! Och bakom henne står de som vann barnlotteriets högsta vinst...
Loppisen var välbesökt och sålde jamarbra, så de fick förhoppningsvis in bra med pengar till sin viktiga verksamhet. Ser ni förresten skylten till höger? Jag anar en viss Wikki bakom designen...
Både här och vid fikabordet stod dessutom, glädjande nog, korgar med hittekattsband - så nog hade Wikki sin tass med i detta öppet hus! Kan skvallra att banden sålde bra och bars med stolthet av åtskilliga besökare... och gammelmatte och jag hade förstås våra på oss, vi med.
Lotterierna var också mycket populära, kan jag berätta. Gammelmatte och jag tog så många vi hade råd med, men vann ingenting - så på sätt och vis vann vi massor, eftersom katthemmet fick pengar! Ni förstår säkert hur jag menar. Andra vann dock allt möjligt fint, både barnen och de vuxna, så alla var nog lika nöjda.
Äntligen fikadags! När man banar sig väg genom en folksamling full med trevliga prickar tar det sin tid att nå kaffekannorna... men så småningom kom vi dit och unnade oss både kaffe och gott kaffebröd. Kluriga som de är, var priset "självkostnads eller mer", skrivet med en stor smiley som illustration - så det låg gott om stora pengar i burken *ler stort*. Så bjöds det också på allt möjligt gott tilltugg, t.ex. cupcakes med punsch! Fast jag föll ju förstås för kanelbullarna...
Vid det bord vi satt vid, låg två stora pärmar fulla med foton av de katter som katthemmet lyckats ordna bra hem åt - gissa om det var glädjande att bläddra igenom dem! Och folk samlades, pratade minnen, pekade på bilder och berättade den ena rörande historien efter den andra om de katter som fotograferats, så jag blev kvar vid bordet en lång stund bara för att lyssna på deras berättelser.
En av dem jag lärde känna vid fikabordet var Marie-Louise Andersson, som var där som Agria-ombud. Inte nog med att det grep mig att Agria bevistade ett så pass "litet" arrangemang som detta lantliga Öppet Hus, deras ombud var dessutom en härlig kvinna som både visade stor kunnighet vad gäller katters livsvillkor och verkade svämma över av engagemang för kattens status i allmänhet och hittekatternas i synnerhet. Vi pratade kastrering, vaccinering och givetvis försäkring, och det känns bra att veta att Agrias folk tycks ha insikter i vad en katt behöver för att leva ett värdigt liv. Så ni får stå ut med att jag i fortsättningen gör reklam för Agria här på bloggen - hihi!
Marie-Louise hade en av sina hundar med sig - en underbar Landseer. Hon är nämligen, förutom kattvän, uppfödare av Leonberger- och Landseer-hundar! Besök gärna hennes hemsida, som ni hittar här.
Efter fikat och allt bubbel var det dags att besöka kattungehuset. Det var, av naturliga skäl, dit folk drogs allra först (alla är ju inte som gammelmatte och jag, som fäster oss allra mest vid äldre katter)... och nog fanns det gott om sötnosar i kattungehuset också!
Så här såg en av burarna ut (de var lika fina allihop), givetvis med kattlucka ut till utegården som i likhet med de vuxna katternas hus var under tak. Och inne i buren fanns bl.a. nedanstående vackerungar - alla tingade:
Överhuvudtaget var alla kattungar på plats tingade, men inne hos Eva och i akuthem fanns det flera småttingar som så småningom behöver egna hem. Och då dyker de säkert upp på hemsidan, ifall någon är intresserad! Fast ni vet ju vad jag tycker - det är framför allt de vuxna, särskilt de skygga, som behöver trygga och kärleksfulla hem.
Innan vi åkte hem (i samband med att det var dags att packa ihop Öppet Hus-dagen) var jag förstås tvungen att hälsa på en av Evas egna katter, vackra Elaine. Eftersom jag inte vet hur damen som höll henne i famnen kände det inför att bli fotograferad, har jag maskat så att hon inte skall gå att identifiera. Men Elaine syns bra - visst är hon vacker! Och ett otroligt gostroll, nästan värre än våran Rafael t.o.m...
TACK till alla er som gjorde den här dagen så jamartrevlig!
