Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

tisdag 17 april 2012

Gammelmatte Gitte

Idag är det jag som får göra ett inlägg och det är för att berätta att Sagge för första gången sedan han kom hit har varit ute och gått i sele runt hela tomten. Jag har tränat honom i några dagar att bära sele och idag såg jag att det skulle gå bra. Vädret var ganska bra och jag gick ut utan att ha någon speciell mening med det, bara att Sagge skulle kunna vara ute en stund. Men han gick lugnt och nosade och det var inga svårigheter och inte ens när vi skulle gå in för han gick lugnt och fint uppför trappan - men.... sedan när jag tog av honom selen uppe i hans rum och skulle gå därifrån så smet han nerför trappan och jagade Philemon. Han fick tag i honom och försökte klösa honom baktill, men jag fick tag i Sagge och bar honom upp till hans rum. Han bet mig hårt i handen och det blev ett sår som blödde, men jag har tagit hand om såret och jag hoppas att det inte ska bli så att jag måste till vårdcentralen. Ska hålla noggrann koll på det.

Jag kunde inte ta några bilder på Sagge ute på promenad, men när Kicki är hemma igen så ska jag be henne ta bilder som vi kan visa här.

Nosbuff från gammelmatte Gitte

11 kommentarer:

  1. ja, det är bra att hålla koll på såret. Vår människa har fått blodförgiftning av kattbett och det var inte att leka med sa hon

    SvaraRadera
  2. Var rädd om dig Gitte!
    Bättre att uppsöka vårdcentralen en gång för mycket än tvärt om.

    Kram
    /Julia å tjejerna

    SvaraRadera
  3. Så tråkigt med ett bett som avslutning på den annars så trevliga promenaden. Du är säkert van att hålla koll på skråmor och blessyrer som kan uppkomma vid hantering vid kissemissar, men vi säger ändå som de övriga: var rädd om dig! Kurr och burr.

    SvaraRadera
  4. Så tråkigt att det promenaden med Sagge i det fina vädret slutade med att du blev biten Gitte när du skulle rädda Philemon.
    Håller klor och tummar här att det inte blir nåt med såret !

    SvaraRadera
  5. Tack alla ni för omtanken. Jodå, jag har också fått blodförgiftning när jag blev biten en gång så jag håller noga koll, men det ser inte så illa ut denna gången. Man ska ju inte gå emellan när katter slåss, men det är inte så lätt att undvika alla gånger.

    SvaraRadera
  6. Oj vad rädd om din hand! Har du blivit stelkrampsvaccinerad? Det var nog i rena adrenalinruset som han råkade bita dig. Så bra att du tränar honom på att gå i sele!

    SvaraRadera
  7. Gitte! Det får inte bli minsta svullnad eller rodnad, då ´tassar du bums till doktor katt, hör du det!!? Bestämt jamande här! Du vet hur det blev förra gången!!! NosPuss Wikki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Wikki - jag minns så väl!!! Lovar, men som såret ser ut nu i kväll verkar det inte ha tagit så djupt och dessutom är Kicki hemma nu och då har jag tillgång till bil.

      Radera
  8. Jag har oxå blivit utsatt och blivit både biten och riven av mina tidigare katter, som jag hade för många år sedan. Då blev jag tvungen att uppsöka läkare för att få stelkramps spruta.
    Det var hemskt, kunde knappt röra mig, efter att ha blivit ordentligt attackerad av mina egna katter som, jag då hade.


    Tass tass

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, blodförgiftning är mycket, mycket allvarligt! Skönt att du fick snabb hjälp, vännen.

      Radera
  9. Aj, aj, så lätt det är hänt. Hoppas du slipper antibiotika!

    SvaraRadera