Här ovan ser ni oss alla: Philemon, Aragorn (död 2009), Rufus (död 2009), Imma (död 2013), Conny (död 2011),
Assar (tyvärr försvunnen sedan sommaren 2013), Sixten, Majsan, Jenny (död 2015) och Rafael.
Vår lille nykomling Robin finns inte med på bilden än...

tisdag 16 augusti 2011

Imma

Det är med darrande tassar och slokande morrhår jag sitter här... men som matte säger mellan tårarna, vi måste på något sätt klara av att tassa vidare genom livet utan den där retsamme sekerhetskatten som aldrig lärde sig stava men som var en fenomenal jägare. Det är tomt utan Conny, och jag tycker inte om när matte och gammelmatte är i olika rum... jag vill att vi alla tre skall hålla oss i vardagsrummet, för där är jag tryggast. Matte har stängt till rastgården och källaren så länge, för hon säger att om det är öppet där går jag bara omkring och letar efter Conny och han är ju ändå inte där. Det vet jag väl! Men det är så tomt inuti mig att det gör ont och jag har ont i magen och tycker att hela den här historien var orättvis och dum.

Nu berättar matte att en ny kattkille skall komma till oss på torsdag och att hans namn betyder "min vän". Hm, vet inte vad jag tycker om det här påhittet, precis, för killar är så störiga... fast jag får väl lita på att matte vet vad hon gör, och hon säger att det är för min skull - och sin egen! - han kommer hit. Han behöver ett kärleksfullt hem, säger hon, och det stämmer ju för här finns gott om kärlek... och kanske är det också sant att jag får något att tänka på, för jag måste ju hålla koll på killen. Nåjam, det visar sig!

Tack, alla ni, för att ni finns där för oss! Gammelmatte och matte är förtvivlade och jag mår som jamat inte heller bra, och då är det skönt att veta att ni finns och förstår oss.

11 kommentarer:

  1. Lilla gumman... ♥

    Karin med Linnsen o Frank

    SvaraRadera
  2. Aw, söta goa lilla Imma. Förstår att det är jobbigt nu, men ni gör helt rätt i att försöka gå vidare. Vi väntar med spänning på en rapport om din nya kattkompis på torsdag. Tills dess - tassa lugnt.

    SvaraRadera
  3. Det blir nog bättre när du får en kompis att bry dig om igen!
    Ge honom en chans att få bli din vän.

    =^.^=

    Nosgos

    SvaraRadera
  4. Tänk, så underbart, att alla pusselbitar faller på plats! Det går nog bra med lille Philemon, bara du undervisar honom om livet i ett kloster, för det är ju lite speciellt.
    Vi håller tassarna!
    M & V

    SvaraRadera
  5. Miaow Miaow förtår att det måste vara ett konstigt liv för er alla utan er säkerhetskatt Conny :(
    Men du ska se att det blir bra med en ny tjompis att leka med Imma :)

    SvaraRadera
  6. Jag tror att Philemon kommer att göra mycket gott i klostret, både på kort och lång sikt. Att Conny är borta kan ingen bortse från, men livet måste gå vidare ändå och jag tror att Philemon kan hjälpa till att få ert liv att bli bra igen. Kanske är det Connys själv som skickat honom i er väg?

    SvaraRadera
  7. Vi tänker så mycket på er. Så tomt det blir. Är säker på att mattarna vet vad som blir bäst. Conny kommer ju alltid att finnas med er (och oss) men du behöver nog få lite annat att tänka på (mattarna också) När vi läste om Philemon så tänkte vi precis som flera andra att det är nog perfekt för Philemon att komma till er. Ni som är så bra på att göra skyggisar till tryggisar och trygghet verkade Philemon behöva mycket av. Nosbuff

    SvaraRadera
  8. Det ska bli spännande att lära känna Philemon. Säkert blir det många nyheter att vänja sig vid för er alla till en början, med en ny katt i klostret. Men vi tror att det kommer att bli bra, och att ni snart ligger och myser sådär i en hög. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  9. Mamma säger att hon förstår hur dina mattar känner sig nu, hon har varit med om det några gånger. Men, hon säger också att, det hjälper att skriva av sig. Om det inte är här på bloggen, så säg till din matte att skriva för sig själv. Skriv om fina stunder de haft tillsammans, ett minne som kan skrivas från början till slut på papper...men, om man bara tänker det minnet, så kommer det andra minnen och trasar sönder det, bara för att de minnnena vill fram. Säg åt henne att ta ett papper och en penna och börja med att skriva hans liv...från det hon hörde om honom första gången, när hon träffade honom första gången, hur det var när han kom osv...följ honom genom livet och få hans minnen att bli hela och fina, härliga att bevara.

    Kram på er från Vännen, Pussi, Felicia, Nanne och Brittmari i Örebro

    SvaraRadera
  10. Det kommer nog att gå jättebra - och även om han inte tar Connys plats (det är ju ingen som kan göra det!) så kan han få dig och de andra att tänka på annat och han verkar behöva lite tröst och trygghet han också!
    nosgos å gottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
  11. Vi tror också att Philemon kommer att hjälpa både dig och dina mattar i ert sorgearbete. Det handlar ju inte om att glömma Conny, men om man får någon annan att bry sig om så får man de där små stunderna av glädje som man så väl behöver mitt i all förtvivlan. Conny kommer ändå alltid att vara med er. Så fint att ni ger Philemon den kärlek han så väl behöver!
    Kramar och tassklappar

    SvaraRadera